Dödsorsak ej angiven

[Ulrika Eversdijk]

I de flesta död-böcker anges dödsorsak, men vid ett tillfälle gjordes det ej. Har inte forskat så mycket i dödböckerna. Är det undantag att inte ange dödsorsak?

[Anna-Carin Betzén]

Från mitten av 1700-talet skulle all möjlig befolkningsstatistik rapporteras in till Tabellverket (SCB:s föregångare). Dödsorsaker hörde till det som skulle rapporteras, därför finns de normalt angivna i DB. Det är nog vanligare än att det står t.ex. okänd sjuka än att man helt missat att skriva in orsaken. Dödsorsakerna var f.ö. prästens gissningar, sällan vetenskapliga diagnoser som skulle hållit idag.

[Ulrika Eversdijk]

Under ett helt år eller mer i dödboken angavs endast döds- o begravningdatum. En kortfattad präst kanske?

[Elisabet Arvidsson]

Han kanske hade en annan(egen) lista som sändes till Staten....därför finns det inget skrivit i kyrkboken?
bara en tanke / elisabet

[Gunilla Johansson]

I Eskilstuna/Strängnäs sändes rapporter varje år Till Kongl. Maj:ts Sundhets Collegium i Stockholm. Läser just nu dessa rapporter som är sammanställda av Marie-Louise Nanryd i en bok Doktorn Berättar. Tabellverket uppkom 1749 och var den första heltäckande befolkningsstatistiken. Men redan 16 maj 1663 godkände Drottningen Hedvig Eleonora, bildandet av Collegium Medicorum, vilket var första namn på en grupp läkare vilkas målsättning var att förbättra Sveriges sjuk- och hälsovård. 1813 kom en efterföljare Sundhets Collegium och 1877 ombildades denna till Kungliga medicinalstyrelsen. Det var provinsialläkarna som rapporterade in vilka epedemier och sjukdomar som härjade, varje år.

[Marie-Louise Hägglund]

Så sent som 1925 dör en släkting till mig 14 år gammal. Eftersom jag håller på att kartlägga dödboken från 1919-1932 så har jag sett att på alla andra finns uppgift med dödsorsak , majoriteten med ett läkarnamn efter. Så även i detta fall men ingen dödsorsak står i dödboken. Enligt brodern som själv var 5 år vid dödstillfället var det troligen hjärnblödning.
Har man bara missat att skriva det?
 
Marie-Louise Hägglund

[Anton Rosendahl]

Var det någon epidemi som härjade år 1895? Tre av mina anor avled det året och det finns inte någon dödsorsak antecknad för någon av dem. Går dödsorsakerna att ta reda på något annat sätt? Kan man beställa utdrag från tabellverket, om det nu var lag på att skicka in alla dödsorsaker dit?

[Björn Engström]

Olika epidemier brukar finnas antecknade i provicinalläkarnas årsrapporter. Scarlakansfeber och hjärnhinneinflammationer blossade upp då och i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

[Maj-Len Ahlskog]

Jag tycker det är väldigt ofta som det inte anges någon dödsorsak. Särskilt för barn. Ofta står det "okänd barnsjukdom" el "oang.". Föräldrarna vet inte varför barnet dött och inte prästen heller. För gamla människor (dvs över 60 år) står det ofta bara "ålderdom".

[Claes-Göran Magnusson]

En del av Medicinalstyrelsens rapporter etc finns renskrivna.