Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-03

[Andreas Snildal]

Er det noen som har opplysninger om hvem som var klokker i Karesuando/Enontekis på 1660-tallet?
 
Mvh.
Andreas Snildal, Oslo

[Andreas Snildal]

Er det noen som har tilgang til dombøkene for Enontekis tingslag og som kan gjøre et oppslag for meg? I 1746 er det en sak i Skjervøy tinglag i Troms angående et tyveri. Mikkel Henriksen i Kåfjord ble for noen år siden blitt frastjålet en del sølv og redskaper. Det kommer fra at saken har vært oppe for retten i Sverige, og at en Mikkel Aslaksen fieldfin har kjøpt de frastjålne gjenstandene fra tyven. 
Siden saken har vært oppe for retten i Sverige, vil jeg tro den er nevnt i dombøkene for Enontekis rundt 1745.
 
Med vennlig hilsen,
Andreas Snildal, Oslo

[Peter Tunviken]

Hej Andreas!
 
Det är nog det här målet du syftar på som tas upp 1746 i Enontekis:
 
Af Mikkel Henriksson Kaiwoma gafs tilkänna, huruledes han År 1739, på dags wärks arbete sig betingat sin Swåger Jakob Persson Taucko, och at han, efter bemte. Tauckos afträde ifrån hans arbete, om twå dagar efter Bartolomei tid bende. År, sak saknat en Räftång, den han i sit fähus och får Kietia skall hafwa lagt an at han nu wid en och samma tid, ifrån en honom tilhörig oläster Ask, den han förwarat under et träd om tre steg ifrån des Kåta wid Wästerisiön och Kaiwoma, blifwit afhändt, hwaruti förgylde Silfwer hakar och malior til 15 lod, 2ne Silfwer Knappar och 20 mrkr. i hwita penningar legat, widare det hade han straxt efter en sådan afsaknad anmodat af nämden härstädes Anders Persson Jounus, samt Anders Larsson Heina, at efterspörja hwem honom besagde des ägendom må hafwa afhändt, under hos fogat tilkänna gifwande at den honom fråntagne Rätftångan wore på åtskillige ställen med yxa i boge slagen huggen, af tilfälle, at han den, i Isen omfrusen befunnit, hade uphuggit och at ena bogstycket wore hopwärkat, fogande härtil det hade fierdings Karlen i Koutokeino Olof Nilsson, wid Höste tiden af Året näst derefter gifwit honom Kaiwoma at weta, det Taucko derför at försålt en Räftång till Mikkel Aslaksson i bende. Kautokeino af enlig beskaffenhet med hans saknade, at han Kaiwoma altså i tilfälle theraf anmodat Anders Jakobsson Sundawara samt Spein Larsson, såsom närwarande, enär han merberde. Räftång af Rådmannen Wälbde. Martin Recardt Kiöpt, de derpå sig hos Mikkel Aslaksson infunnit och sit ärende förmält, at denne sednare fem Räftånger straxt för dem framlagt, och at de ibland de samma hans nemligen Mikkel Kaiwomas derwid skola igen Kiändt, samt med hans goda minne emot afgifne 12 mrkr. Krmt. straxt ifrån honom skola fåt til sig taga, den de ock derpå skola Kaiwoma återstält och den han efter alla omständigheter skall wilja sig tilkänna, så wida bågar deraf äfwen som hans på åtskiliga ställen befunnits ihuggen, så ock om bågbandet skarfwat, samma Räftång...
 
Det fortsätter några sidor till. Jag kan återkomma med slutet vid ett annat tillfälle. Annars kan du köpa boken jag hämtat texten ovan ur. Den och många av de andra renskrivna domböckerna och skattelängderna finns att köpa på den här Internet-sidan:
 
http://troms.kulturnett.no/len/pub_sam.htm
 
Du kan säkert låna böckerna på något bibliotek i Norge också.
 
Hälsningar Peter Tunviken

[Andreas Snildal]

Tusen takk!
 
Denne Jakob Persson Taucko må være bror at Mikkel Henriksen Kaiwuonos kone Gertrud Persdotter. 
Kaiwoma (skrevet Kaiwuona i kommunionb?ker) er det finske navnet Kaivuona for Kåfjord i Troms.
Er det mye mer om denne saken? Det hadde vært interessant å sett hele saken.
 
Mvh.
Andreas Snildal

[Peter Tunviken]

Det är mye mer. Men vad gör man inte för en släktforskar-kollega. Här kommer resten av texten som innehåller mycket intressant, bland annat nämns att Taucko är född i Nedertorneå.
 
Här kommer resten av texten.
 
... härhos upwisande, som af redan anförds beskaffenhet Kautokeino Jon Aslaksson fått förspörja, at Tauko hade efter samma hans afsaknad försålt til Länsman i Afviovara Anders Turesson 1 par förgylta silfwer hakar, samt at bemte. nämdeman honom Kaiwoma de samma nästne. Pingest högtid återstält inlöste af Turesson för tolf mrkr. Kmt. och at hans hustru Giertrud Persdotter de samma för sine saknade ärkändt; i anledning af så beskaffade omständigheter påstående, at Taucko för besagde hans saknade Lösören måtte ärkännas honom answarig, samt förbiudas til återbetalning deraf. Härtil swarades af Taucko efter utseende öfwer 30 och under 40 År åldrig, födder i Neder Torneå socken, men här i Enonteckis upfostrad, liten til wäxten, men annars undersätsig, samt utan Känbart lyte. Det hade han ofwanberde. tiid warit hos denne sin swåger om 4 elr. flere dagars tid på arbete, at han wäl hört thet han upgifwit sig derefter hafwa saknat hwad han nu förmält, men nekade derhos på det högsta at han det ringaste theraf honom afhändt, widgek och therhos, at han Räftången, som nu af Kaiwoma för honom upwistes til Mikkel Aslaksson föryttrat, så och silfwerhakarne til Länsman Anders Turesson, men inwände therhos, at han tången af Rådman Recardt sig tilhandlat, sam enär ena bågen der efter brustit i öfra ända, af tilfälle at få then utelegat efter harar wid Musko Wauolo i Kautokeino, det hade han af yp fierdrarne, som derhos legat befunnit, at den rörd af en slik fogel slagits tilhopa och i öfra ändan brustit eftersom nu wore at syna och sedan låtit Anders Nilsson Nikodemus den samma laga, föregifwandes sig icke minnas tiden när detta må hafwa sig tildragit; så widgeks ock af Taucko, at han försålt til Länsman Turesson hakarne men at hand dem derföre icke hade sin swåger Koiwoma frånstulit, utan de samma af Nils Aslaksson Pelti i Kautockeino undfåt, såsom des moders slägtinge och at han deremot hade gifwit honom twå Caroliner specie, utan at sig på minna hwad tiid så skiedt närmare än för ungefär tiie År sedan, förseendes sig wid så beskaffade omständigheter blifwa i saken enskyllad.
 
Mikke Henriksson Kaiwoma lämnade denne Tauckos förklaring i sit wärde, upwisande här uppå en med Mikkel Aslakssons namn och bomärcke undertecknad atest, lydande wid upläsandet, at Lapmannen Jakob Persson til mig försålt et par Räfsaxor År 1741 för 1 Ox Rehn och contant 1 mrkr. 26 öre, hwilken förenemde Räfsax Mikkel Henriksson löst för 12 mrkr. Krmt., som han säger, at bemte. hans Swåger skall honom afhändt, hwilket jag med Ed enär så påfordras betyga will. Kautokeino d. 13 Januarii 1746. Mikkel Aslaksson.
 
Ytterlre. Länsmans Anders Turessons i Afviovara lydande, det hafwer Lapmannen ifrån Enonteckis Jakob Persson för några År sedan, 4 ? 5 Års förlop, sålt et par förgylta silfwer hakar, om 2 lod ? 12 mrkr., hwilka 12 mrkr. nämdemannen Jonas Aslaksson på Mikkel Henrikssons wägnar inlöst, såsom wore de jämte Räfsaxarne af honom stulne, hwilket jag med ed, enär så påfordras verificera will. Koutokeino d. 13 Januarii 1746. Anders Toresson i Afwiowara.
 
Härhos anhållande, det wille Härads Rätten til sakens uplysning, såsom witnen afhöra Sven Larsson Spein, Thomas Larsson samt Anders Jakobsson ifrån Kåfiorden, emot hwilke intet befogat jäf af Taucko anfördes, blefwo ock af nämden för ärlige och wälfrägdade män ärkiände; hwarföre och sedan de witnes eden aflagt samt om edens wigtighet blifwit underrättade och för den siäla wåda mened widföljer warnade, hwar för sig afhörde blefwo och af them aldraförst Sven Spein, af hwilken wid handen gafs, det hade Mikkel Henriksson Kaiwoma för ungefär fyra År sedan honom anmodat, at efterhöra och efterse om icke de Räftångar, som Taucko derföråt til Mikkel Aslaksson i Koutokeino försålt, woro de samma, som Kaiwoma derföråt mistat, at han uti derpå fölgde Januarii månad sig hos denne sidstberde. infunnit och samma ärende anmält at Aslaksson straxt derpå framlagt fem par Räftänger och at han Spein efter Kaiwomas berättelse, at hans warit huggen i bågarne, samt ena bågen skarfwad, skall igenkiändt den, som han nu härstädes funne för sig, utan at des närmare wara förwist om Kaiwomas rättighet dertil, än at han sielf så föregifwit, efter som han derföråt samma tänger aldrig skall sedt; föregifwandes sig icke des närmare i denne sak wara underrättad och tog altså afträde;
 
Hwarpå Thomas Larsson inkallades som intygade, sedan han Räftångerne qvästionis noga beset, at han beset Kaiwomas Räftänger i twå År före des omkomst af tilfälle, at de i Westersiön fiskiat tilsammans, och befunno nu at desse woro de samma så lika til sår och skarf i bågbanden, at han dem icke annars än för de samma, som Kaiwoma mistat, Kunnat anse, och at han intet det ringaste widare til denna sak hörande hade sig bekant, afträdde och inkallades så Anders Jakobsson, som föregat sig warit tilstädes, då Kaiwoma för ungefär tiie År sedan Kiöpt af Rådman Rekardt de Räftängar, som han sedermera för fem År sedan mistat, jemwäl et Års tid efter inkiöpet deraf idkat wid Kaiwano diurfänge med de samma och at de Räftänger, som han nu såge för Rätta, samt Taucko försålt til Mikkel Aslaksson wore samma tilkiöpte så lika, at han them Kaiwomas skall wilja anse, frågandes hwaraf han så sluta kan? och utwiste derpå en flagan i ena bandet af tången, den han föregaf sig hafwa anmärkt på den, som Kaiwoma af Recaardt sig tilkiöpt.
 
Härpå achtades för nådigt at äfwen höra å Tauckos sida Rådman Recardt, så ock Anders Nilsson Nikodemus och Nils Aslaksson Pålto; och ansades altså Taucko at dem föreställa, som föregifwa, samt med nämden ärhålla månde, at Pålto för ungefär fyra ? fem År sedan wore afleden, men ärhölt för det öfrige med Rådman Recardt afgifne intygan, under thes närwarande förhinder, at han sedan i närwaro af Tings Tolken Jerfving, samt nämdemannen Henrik Eriksson, wid gåt sig för ungefär 10 År sedan hafwa såldt til Taucko en Räftång, samt at han icke giörligen upgifwa Kunde efter en så lång tids förlop, om den nu omtwistade Räftången wore en och samma eller icke; härpå förestältes Anders Nilsson Nicodemus af så wäl Kaiwoma, som nämden för en redelig ärlig och wälfrägdad man ärkänd, som altderföre under Eds pligt afhördes, och intygade at han, för några År sedan, lagat en Räftång Taucko tillhörig, som ock i spetsen af ena bandet warit litet afgången, men Kunde derhos icke säga om den, som nu för honom upwistes af Kaiwoma, wore den samma, efter som å denna wore skarf, å den han laga åter icke så, utan at han utslagit bandet til fylnad i det afgången och således lagat det, som derå felat, Kunde ock icke wata om den nu för honom upwiste wore en och samma tång eller icke, sade sig ock icke minnas året när han lagat besagde Tauckos tång; Och som härhos af Comminstern Tornberg inhämtades at Taucko wore en den mognaste i Hela församlingen i sin Christendoms Kundskap, samt af de flere närwarande at han förr detta hwarcken för wanart eller någon otrohet warit Lagförd eller dömd; ty ock så wida Parterne intet widare yttrade sig i saken hafwa at anföra fant ock Härads Rätten för nödigt at suspendera sit slut i denna sak, intil des af Påltes Äncka hustru Margareta Nilsdotter i Koutokeino stad der wid nu instundande Ting derstädes inhämtas Kan, om och huru wida Taucko henne witterligen något par silfwer hakar af hennes man undfåt.
 
Hälsningar, Peter Tunviken

[Andreas Snildal]

Tusen takk!! Dette var jo kjempemye. Håper du ikke har hatt alt for mye arbeid med å skrive det av. Jeg har ikke lest igjennom alt enda, men her ser det ut som om det er mye interessant. Mikkel Henriksson Kaiwoma (Kaiwuono) er min mmfmffff, mmffmmmf og mmmmmfff.
 
Tusen takk nok en gang!
 
Mvh.  
Andreas

[Sture Torikka]

Hej,
 
Jo, det är fantastiskt med detta renskrivningsarbete som Lenviks bygdemuseum låtit göra. Jag har sett några av dessa domböcker tidigare och det är många namn som dyker upp i dem. Bl a flera tornedalingar.
Andreas, måhända kan man denna väg finna någon klockare i Enontekis under andra halvan av 1600-talet (med tanke på din tidigare fråga)?
 
ST

[Andreas Snildal]

Hei!
 
Jo, det kan hende klokkeren finnes nevnt i dombøkene, det har du helt rett i. Jeg regner med at man får lånt dette gjennom bibliotekene, så jeg får ta en titt på det.
Sture, har du forresten vært borte i etternavnet Tauko i Övertorneå/Nedertorneå? Se forøvrig min etterlysning under Norrbotten: Efterlysningar: Tauko, Per Thomasson, Nedertorneå/Övertorneå, f. ca. 1670
 
Hilsen Andreas

[Nils Johan Fosli]

Hei.
 
Kjenner noen til slekten Gardin ? Jeg har en Nils Olsen Gardin født ca.1679. Han bygslet i 1731 en del av gården Berg i Tromsøysund, Norge. Jeg tror han er identisk med Nils Kardin som i 1754 oppgis å eie rein i Enontekis, Sverige. I sesjonslisten 1755 oppgis Nils Olsen Gardin å være født i Sverige.
 
Slektsnavnet skrives vekselsvis Gardin / Cardin og Kardin.  
 
mvh. Nils Johan Fosli

[Erik Kuoksu]

Till Nils Johan Fosli
 
Kardin/Gardin/Cardin bör vara en variant av släktnamnet Kaartinen, en släkt som främst hör hemma i byarna Kardis och Jarhois i Pajala sn.
 
Nils Olsson Gardin bör rimligen vara son till Olof Olsson Kaartinen i Kardis, omnämnd i mantalslängderna 1683-86 och dennes hustru Anna, i mantalslängderna 1687-88.
I sådana fall var hans bröder Daniel Olsson Kaartinen i Jarhois (1658-1729 29/6) och Olof Olsson Kaartinen i Kardis (i mantalslängderna 1741-42)  
 
Olof Olsson Kaartinen var son till Olof Persson Kaartinen i Kardis, i mantalslängderna 1651-69, och dennes hustru Margareta.
 
Olof Olsson Kaartinen uppges ha varit son till Per Hindersson Kaartinen i Kardis, och sonson till Henrik Kaartinen, vilken inkom från Savolaks, och grundade byn Kardis. Han omnämns i mantalslängder och landskapshandlingar under åren 1596-1630.
 
Tilläggas kan att Johan Nilsson Kaartinen, i mantalslängderna 1690-1743, och son till Olof Olsson Kaartinens bror Nils Olsson Kaaritnen, i mantalsländerna 1665-84, ibland kallas såväl Gardin som Kardin.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Erik Kuoksu]

Rättelse:
 
Det är naturligtvis Olof Persson Kaartinen, som uppges vara son till Per Hindersson Kaartinen
 
Erik Kuoksu

[David Lugnet]

Jag skulle vilja veta om det är någon som känner till något om min ana Johan Johansson Vuontisjevi född 1696. Om han var same? och vad han föräldrar hette? Jag började släktforska för några månader sen och har nu kört fast lite så jag är tack samm för alla hjälpande svar.

[David Lugnet]

Namn korrigering Vuontisjervi, Wuontisjerfvi

[Andreas Snildal]

Eller kanskje Vuontisjärvi i moderne språkform.
 
Johan Johansson Vuontisjärvi er nevnt i slektsdatabasen  Sápmi, men det kjenner du kanskje til.

[Andreas Snildal]

I dombok for Torneå lappmark, vårtinget i Enontekis tinglag 1735 (fol. 754b), kommer det frem at Bonde Sonen Johan Johansson i Monioniska holder på å rydde seg en gård ved Vuontisjärvi. Dette er vel den samme Johan Johansson.
 
Mvh.
Andreas Snildal, Oslo

[David Lugnet]

Jag antar att det är den samma.
Betyder detta att han inte var av samisk härkomst?

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Vissa detaljer som kanske någon kan ha nytta av finns på http://www.home.no/jan-4/dat82.htm#18

[Andreas Snildal]

David: ikke nødvendigvis, men det er vel mest nærliggende å tro at han var finsktalende tornedaling (eller kven som vi ville sagt på norsk), og ikke av samisk herkomst. 
Hva er forresten din kilde til hans eventuelle samiske opphav?
 
Det kan vel bli vanskelig å finne opphavet hans i Muonioniska, med tanke på at navnet Johan Johansson var temmelig vanlig. Men det kan hende det kan finnes opplysninger om slektninger av Johan Johansson Vuontisjärvi i dombøkene for Torneå Lappmark (altså søsken eller eventuelt foreldre). Avskrift av dombøkene kan kjøpes gjennom  Lenvik bygdemuseum i Troms. Jeg regner med at avskriftene også kan bestilles gjennom ditt lokale bibliotek.

[David Lugnet]

Så som jag förstår var han gift med en samiska vid namn Magrete Nilsdtr Kunnare född 1719 i karesuando, och några av deras barn är vad jag har hittat födda i Suondovaara ( fjellsame by ).
Ett annat ingift namn Är Peltovuoma, Hetta dessa verkar också vara Samiska namn

[Andreas Snildal]

Margreta Nilsd. Kunnares far Nils Eriksson Kunnare kan vel ha vært samisk, men han var bonde, og muligens sønn av Erik Monsson Karesuando, så mye tyder på at han var tornedalsk opphav. 
 
Både Peltovuoma og Hetta er samiske slektsnavn - Hetta er også en tornedalsk slekt. Begge slektene har samme opphav i nybyggeren Henrik Henriksson fra Hetta i Övertorneå.
 
Hilsen Andreas

[Tommy Rapp]

Är det någon som forskar om samesläkten hermelin så är jag mycket intresserad av att veta mera !

[Andreas Snildal]

I  denne slektsdatabasen finnes det en hel del Hermelin og mange andre sameslekter fra Enontekis.

[Erik Kuoksu]

Jag har funderat på vilka som var Johan Johansson Vuontisjärvis föräldrar. Jag har aldrig sett honom omnämnd i Muonionniska innan han flyttade upp till Vuontisjärvi, och ingen husbonde i Muonionniska bar vid denna tid namnet Johan. Däremot fanns ett flertal möjliga fäder med namnet Jöns, nämligen:
 
Jöns Persson Vuopio (i Ylimuonio). Omnämnd 1688-1743 [mantalslängder, kommunionslängd].
Gift med Ella Hindersdotter.
Barn:
1. Henrik *1690 x/3  
2. Claes
 
Jöns Matsson Niemi (i Alamuonio). Omnämnd 1686-1708 [mantalslängder]
Gift med Brita, omnämnd 1700-13 [mantalslängder]
Barn:
1. Jöns
2. Henrik *1702
(Jöns efterträdde fadern på Niemi gård, och kan alltså knappast vara identisk med Johan Johansson Vuontisjärvi)
 
Jöns Tomasson Mämmi (i Alamuonio, husbonde på sed. Regina gård). Omnämnd 1697-88 [mantalslängder].
Barn:
1. Tomas
2. Henrik
4. Lars *1708
5. Mats
6. Nils
 
Jöns Hansson Kätkäsuando (i Kätkäsuando). Omnämnd 1692-1709 [mantalslängder]
G.m. Marit, omnämnd 1711 [mantalslängd]
Barn:
1. Jöns, omnämnd 1711 [mantalslängd]
2. Anna
(Det kan tilläggas att sonen Jöns inte efterträdde sin far som husbonde i Kätkäsuando; Jöns Hansson efterträddes istället av brodern Henrik, varför man kan anta att Jöns Jönsson Kätkäsuando dog ung eller flyttade från gården)
 
Johan Vuontisjärvi kan ha tillhört någon av dessa familjer, men han kan ju mycket väl ha varit född på annan ort, och bara tillfälligtvis ha bott i Muonionniska innan han flyttade till Vuontisjärvi.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Mikael Tornberg]

Ser i gamla avskrifter som jag gjort från mikrofilm för många år sedan av Pajala kommunionbok 1731-1735, att vid Muonioniska by nr 56 står:
 Johan Olsson
 dess hustru Ingrid Matsdotter
 son Mats Johansson
 dito Johan  
 dräng Anders Larsson
 
Gjorde då ingen övrig notering, så det kanske kan finnas mer att hämta där.
 
Mikael T

[Erik Kuoksu]

Johan Olsson Mämmis (husbonde på sed. Olli gård i Muonionniska (Alamuonio) 1710-39) son Johan kan inte vara identisk med Johan Johansson Vuontisjärvi, då Johan Olssons son Johan utan mycket tvivel bör vara den Johan Johansson Olli, som efterträdde Johan Olsson Mämmi som husbonde på Olli gård i Alamuonio.  
 
Johan Johansson Olli i Muonionniska gifte sig 1739 10/4 med Anna Jönsdotter. De fick minst 9 barn mellan 1740 och 1759, alla var födda i Muonionniska.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Irene Poignant]

Erik,
Av alla Johan Johansson Ollis barn, kan min  
mf fm  
ff Thomas Johansson Olli f ca 1746 och gift  
med  
Caisa Johansdotter, vara ett av dem?
Jag har spårat ur sedan jag hittade Thomas.
Hans son Johan 17761101-18230527 var gift  
med  
Brita Matsdotter Kokko ca 1775-18500225.
Johan var född i Muonio.
 
Mvh
Irene
olofer @cox.net

[Erik Kuoksu]

Till Irene Poignant:
 
Tomas Johansson Olli, född 1746 8/9 i Muonionniska, var mycket riktigt son till Johan Johansson Olli och Anna Jönsdotter.
 
Dessa är de uppgifter jag har om Johan Johansson Ollis familj:
 
Tabell 38
Johan Johansson Olli. Husbonde på Olli gård i Muonionniska (Alamuonio), Pajala sn.
Gift 1739 10/4 med Anna Jönsdotter.
Barn:
1. Johan Tulkkila *1740 7/12. Husbonde på Tulkkila gård i Armassaari, Hietaniemi sn.
2. Anna *1743 20/8
3. Olof *1745 28/8
4. Tomas *1746 8/9. Husbonde på Olli gård i Muonionniska (Alamuonio), Pajala sn.
5. Ella *1748 13/12
6. Mats *1750 28/12
7. Brita *1754 5/9
8. Nils *1756 21/12
9. Kerstin *1759 8/2. G.m. Olof Magnusson Olli i Alamuonio.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Irene Poignant]

Tack Erik!
Jag tittade lite i Hietaniemi för att se vad  
Tomas bror Johan hade för sig och ser att  
hans  
ättlingar hör till Stig-Inge Gustafssons och  
Sture Torikkas anor, om jag tolkat det rätt.
Men nu har vi kommit en bra bit ifrån  
Karesuando.
 
Mvh
Irene
olofer@cox.net

[Jack Sture Muotka]

Hei Erik Kuoksu !
Ser at du i innlegget den 6. oktober d.å. nevner Jöns Persson Vuopio i Ylimuonio og hans familie. Du nevner to barn. Henrik * 1690 x3 (hva betyr forresten det * x3) og Claes. Har et par spørsmål :
1. Er denne Henrik Jönsson Vuopio identisk med Hindrik Jönsson Vuopio g.m. Inger Thomsdotter i Muonioniska som du har med i din utskrift av kommunionsbok 1731-43 for Pajala (på nettet) ?
2. I samme utskrift av kommunionsboken nevnes Claes Mattsson Vuopio og hustru Margeta Jönsdotter. Er Margeta Jönsdotter søsteren til Henrik Jönsson Vuopio ?
hilsen
Jack Sture

[Erik Kuoksu]

Hej Jack Sture Muotka!
 
Henrik Jönsson Vuopio, gift med Ingrid (Inger)Tomasdotter, och omnämnd i kommunionsboken 1731-43, är med största sannolikhet son till Jöns Persson Vuopio och hans hustru Ella Hindersdotter.  
 
*1690 x/3 innebär att han (enligt uppgifterna i notisen om hans död i död- och begravningsboken) är född i mars månad 1690, på okänt datum. Han avled 1751 4/6.
 
Huruvida Margeta Jönsdotter är systerson till Henrik Jönsson Vuopio vet jag inte. Däremot tillhörde hennes make Claes Matsson Vuopio samma släkt som Henrik Jönsson Vuopio:
 
Henrik Jönsson Vuopio var son till Jöns Persson Vuopio, som var son till Per Claesson (Vuopio), vilken i sin tur var son till Claes Staffansson (Vuopio)
 
Claes Matsson Vuopio (vilken levde ännu 1750) var son till Mats Claesson Vuopio, som var son till Claes Staffansson (Vuopio)
 
Claes Matsson Vuopio var alltså kusin till Henrik Jönsson Vuopios far.
 
mvh
 
Erik Kuoksu