Tvingsjuka

[barbro]

Är det någon som kan berätta för mig var tvingsjuka är?

[Ann-Mari Bäckman]

Barbro!
 
Du tror inte att det står tvinsjuka istället? I så fall betyder det att man  avtynade eller försvagades av undernäring orsakade av diverse sjukdomar, som cancer, diabetes m. m.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[barbro]

Hej Ann-Mari,
Nej jag är säker på att det står tvingsjuka, det står samma dödsorsak på flera andra i närheten på samma sida också, antar att det måste vara något smittsamt??  
 
Mvh Barbro

[Miriam Vesterlund]

Vill blåsa liv i ovanstående frågeställning då jag också har en ana
som avlidit i just Twingsjuka. (GID: 2196.54.19600)
Har försökt googlat men inget napp.
 
Vad kan det vara?
 
Hälsningar Miriam

[Anders Karlsson]

Kan det vara ett dialektalt ord för tvinsjuka?
 
Mvh
Anders

[Harriet Hogevik]

Hej!
Om vi skall försöka komma fram till vilken typ av sjukdom det är kan väl ni som sett diagnosen tvingsjuka berätta lite mer! Barn, tonåringar, vuxna eller åldringar? Flera i samma familj? Stad eller landsbygd? Vilka landskap?
Vissa år eller alla år? Vilket sekel?
Mvh Harriet

[Monika Wilander]

Hej!
Jag tror som Anders - tvinsjuka eller tvinsot. Jag har sett den dödsorsaken under svåra svältår i Norrland. Att dö av svält eller höggradig utmärgling. Det kunde både barn och vuxna dö av. Vet inte om man skilde på orsaker till utmärgling förr - diarréer, cancer eller kanske t.o.m. anorexi - resultatet blev liksom detsamma.
 
Hälsningar Monika W

[Anders Karlsson]

Hej,
 
Kvinnan i exemplet, Britta Andersdotter, var 61 år. Tvinsjuka/tvinsot (utan g) betydde avtynande, förtvining. Det verkar även ha kallats hektik (kroniskt sjukdomstillstånd åtföljt av feber, avmagring och matthet). Läste någonstans att diabetes kunde diagnostiseras som tvinsjuka. Förmodligen finns det flera möjliga sjukdomar. Det verkar dock ofta vara personer i medelåldern som dött av tvinsjuka/tvinsot, så diabetes kan nog rätt ofta vara den korrekta diagonsen. I dag kan vi behandla många sjukdomar och det är nog därför det är svårt att förstå vilka sjukdomar de syftade på. Med behandling kan ju sjukdomar få ett helt annat förlopp.
 
Jag hittade förresten flera exempel på tvingsot (med g), nämligen:
 
Hemmansägaren Nils Olofsson (1772-1831) i Hulta, Västra Ed, Småland:    http://web.telia.com/~u49305919/hulta/sved.htm.
 
Hemmansbrukaren Nils Ersson (1767-1830) i Mon, Viksjö, Ångermanland: http://web.comhem.se/robmag/bertil/1164.htm.
 
Flickan Sara Sakariasdotter (1796-1797) i Hyltan, Ödstugu, Småland: http://www.jbgf.se/bocker/odestugu/22f-03.htm.
 
Flickan Anna Lena Svensdotter (1807-1807) i Lerås, Byarum, Småland: http://www.jbgf.se/bocker/byarum/35f-09.htm.
 
Pojken Erik Flinkberg (1828-1831) vid Västanå bruk, Viksjö, Ångermanland: http://biphome.spray.se/annica.grip/Flinkberg.htm.
 
Dessutom en tvingande (med g) sjukdom:
 
Sven Torsson (ca 1750-1807) i Norrskog, Byarum, Småland: http://www.jbgf.se/bocker/byarum/35f-09.htm.
 
Det finns också många träffar på tvingsjuka (med g)...
 
Mvh
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkar den 12 januari, 2009)

[Miriam Vesterlund]

Jag vill inte riktigt än acceptera att Tvinsjuka och Tvingsjuka är samma sjukdom.
När man söker på synonymer på tvinga så får man fram forcera, kräva och pressa.........
Men det gör mig ju ändå inte klokare.......
Finns inte tvingsjuka med i den här boken om gamla sjukdomar?
I mitt träd verkar det bara vara denna Britta Andersdotter som dog av denna sjukdom.
I Rättvik år 1802.
 
Vänliga hälsningar,
 
Miriam

[Ann-Mari Bäckman]

Visst står det klart och tydligt Tvingsjuka. Att Tving skulle vara detsamma som tvina, tycker inte jag heller. Man kan ju tänka sig något slags tvång eller fobier, men det dog man väl inte av? I mina två böcker med gamla ord och sjukdomar finns inte ordet med.

[Harriet Hogevik]

Hej!
 
Tack för all information. Så här långt känner jag mig inte övertygad om att det skulle kunna vara en smittsam sjukdom vilket var en av hypoteserna ovan.
Hektisk tvinsjuka var en avmagring med feber vilket t.ex. kunde vara endokardit/hjärklaffsinfektion. Har någon hittat hektisk tvingsjuka?
Mvh Harriet

[Anders Karlsson]

Hej igen,
 
Svenska Akademiens ordbok (SAOB) har än så länge bara kommit till ordet trivsel, men annars borde det ju stå någonting där. Snart kommer SAOB i alla fall att vara framme vid tvingsjuka...
 
Mvh
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkar den 13 januari, 2009)

[Jan Jutefors]

Svensk etymologisk ordbok // Elof Hellquist
 
tvina, fsv. thvina = no. tvina, ä. da.
tvine, motsv. det möjl. st. vb. ägs. p
wi-nan ds. (vartill kausativetpwénan, göra
mjuk); jfr, med urspr. f, fsv. thvcenande,
matt, trög, thvcenadher, tvinsot,
vanmakt o. d.; till en germ. stam pwin-,
vars n är ett urspr, presenssuffix, med
grundbetyd.: 'smälta, upplösa sig i en
vätska', varifrån: 'förtäras av sjukdom,
trånad'. leur. rot tui, som kan vara en
utvidgning av svaga stadiet tu i täu (se
töa). Se Liden IF 19: 348 f. Jfr tyna.
- Parallellt med germ. *pwinan gå de
likbetydande *dwlnan i ägs. dwinan (jfr
eng. dwindle) osv., *kwlnan i t. ex.
mlty. o. ägs. o. *swlnan (se svinna).
 
tvinga, med den gamla betyd, 'trycka,
klämma' ännu hos fru Lenngren (jfr
Weste 1807), fsv. pvinga (ipf. -ape o.
thwang), trycka, förtrycka, tvinga =
isl. pvinga (pres. -ar), da. tvinge, fsax.
thwingan, fhty. dwingan (ty. zwingen),
av germ. st. vb. *pwengan, väl av ie.
tuenk i tvanakti, trycker samman, grek.
sdttö (-SS-), stoppar full, utrustar m. m.
(av *tunkiö)9 litau. toinkti, svälla upp,
vartill antagl. också, med grammatisk
växling, ägs. pyn, trycka, fhty. duhen
osv., av germ. 'punhian (Fick4 4: 64, 449,
Zupitza Gutt. s. 141 osv.). Annorlunda
Bartholomae Airan. Wb. sp. 798. - Med
avs. på övergången till svag böjning jfr
baka, stöta m. fl. - Jfr tvång, tvang.

[Ann-Mari Bäckman]

Med avseende på allt vad ordet kan betyda, så kanske man kan tänka sig att personen var uppsvullen av någon orsak, kanske någon mag-tarmsjukdom.

[Åke Wahlqvist]

Det här är ju en väldigt spännande diskussion, man får väl hoppas att någon hittar källan till varifrån prästerna fått diagnosen. Annars är det ju bara genom att studera materialet vad finns det för symtom etc i de olika fallen.  
Jag tillåter mig att spekulera; tving betyder tvinga. Reumatisk ryggsjukdom (Bechterevs sjukdom, spondylos etc) tvingar kroppen att böja sig. De flesta av oss som släktforskar är så gamla att vi sett människor med 90 graders böj i höftnivå. Det här dör man inte av men det gäller ju väldigt många andra diagnoser också som prästerna använde. Sjukdomen finns ju idag också men förändringen av kroppskonstitutionen motverkas med sjukgymnastik.

[Anna-Carin Betzén]

Har du sett om det finns både tvin- och tvingsjuka i dödboken? Tvinsjuka var ju en inte helt ovanlig dödsorsak, så den borde finnas i din DB (åtminstone några procent av dödsfallen). Om tvinsjukan saknas, och det istället finns ett antal tvingsjuka, så är det säkert bara tvinsjuka med en lite ovanlig stavning!
 
Förresten - ett tips om SAOB: klicka på Fritextsökning, och skriv in ordet i rutan Söksträng. Då får man en lista över förekomster av ordet i citat i SAOB, även om ordboken inte hunnit till det ordet än.
 
(Meddelandet ändrat av acb den 14 januari, 2009)

[Åke Wahlqvist]

Tvin o tving är ju två helt olika ord med helt olika betydelse. Det är långsökt att tro att det rör sig om felstavning.

[Anna-Carin Betzén]

Inte behöver det vara en felstavning - lite kreativ bara (stavningen var inte normerad än)! Om det lokala uttalet drog åt det hållet, så var den säkert väl motiverad. Tänk förresten på Öng bong väng blang i Tage Danielssons saga...

[Kristina Gunnarsdotter]

Prästen trodde väl att tvinsjuka hette och skrevs som tvingsjuka. Liksom folk i dag skriver fotölj, gammla, hitills, giftemål, väll, ytterliggare och mycket annat.
 
Sveriges mest felstavade ord i dag hittar du här: http://www.vi-tidningen.se/templates/ArticlePage.aspx?id=10671

[Gunilla Brolund]

Hej,
 
Jag har rätt god koll på Fryksände dödbok under 1700-talet. Där hittade jag 13 fall av tvinsjuka:
 
1771-05-21, Maria Jonsdotter, Västanvik, 5 veckor
1772-06-20, Johan Johansson, Mången, 1 ½ år
1773-05-02, Nils Nilsson, Stensgård, 1 ½ år
1777-12-26, Erik Olofsson, Stensgård, 1 ½ år
1790-05-06, Karin Eriksdotter, Överbyn, 2 år
1791-03-13, Jöns Jönsson, Vadje, 1 år 30 veckor
1793-06-13, Karin Nilsdotter, Mångstranden, 2 år 26 veckor
1794-05-09, Per Olofsson, Vadjetorp, 6 veckor
1794-12-28, Britta Olofsdotter, Röbjörkeby, 45 år
1795-12-03, Erik Larsson, Vadje, 1 år 28 veckor
1798-02-03, Gertrud Jönsdotter, Åsteby, 9 ve 4 dagar
1799-09-12, Karin Persdotter, Vadje, 33 år
1799-09-23, Karin Jonsdotter, Utterbyn, 59 år
1775-06-04, Marit Bengtsdotter, Överbyn, 1 år
 
ett fall där det står tvinsjuka med håll:
 
1778-04-27, Karin Jonsdotter, Vasserud, 2 ½ år
 
och två fall av tvingsjuka:
 
1749-03-10, Olof Persson, Utterbyn, ½ år 4 veckor
1749-12-04, Bengt Ernstsson, Fensbol, 5 veckor
 
 och ett fall där det bara står tving:
 
1780-06-07, Marit Jönsdotter, Åshagen, 1 år 14 veckor
 
En sak man kan se är att de två fallen där det står tvingsjuka är från 1749, och gäller små barn, övriga fall av både tvinsjuka och tving är från senare delen av 1700-talet.
 
Jag bifogar en bild av Marit Jönsdotters i Åshagen dödsorsak, Fryksände F:1 sid 94.
 
Hälsningar,
Gunilla
 

[Anders Ryberg]

Var det samma präst 1749 som efter 1775? Det har också betydelse för om det kan vara frågan om en präst med egendomlig stavning. I Botilsäter, som jag råkade hitta en avskrift av hos Släktdata, förekommer ett stort antal fall av tvinsjuka före 1800. Efter 1800 upphör tvinsjukan helt, och istället börjar folk dö av tvingsjuka, som de varit förskonade från fram till dess. Av detta drar jag slutsatsen av att de båda diagnoserna i Botilsäter betydde samma sak, och därmed att det är tänkbart att samma sjukdom åsyftas även här. Jag är inte säker, men jag lutar mot att Marit kan ha haft någon tvinande sjukdom.

[Kristina Gunnarsdotter]

Det var olika präster, varav en stavade annorlunda. Liksom somliga skrev håll och styng medan andra skrev holl och sting.

[Miriam Vesterlund]

Har försökt att utläsa mer i pesonalieboken angående Brita Andersdotters död i Twingsjuka
men jag är ingen bra läsare så jag går bet....
Hon blev begravd den 23/5 1802 och jag hittade  
texten här: GID: 2196.82.12100 Rättvik FII.6 Död 1802 s.19
Kanske någon kan se om det finns någon ledtråd?
Miriam

[Krister Larsson]

Har också stött på Twing, i Gräsmark C:2 Sid 237, Nr 16 och 19, de var båda små barn, 12 veckor resp. 5 månader.
Och visst står det Twing?
 
Mvh Krister

[Klas Kohlström]

I Brastad(O) C:1 (1703-29) sid 101 år dör 1716 en kvinna i ”tuinge siuke” (att ordet innehåller ett 'g' är utom allt tvivel - se bild). På sidan innan dör en treårs pojke i samma sjukdom. (Måste bara få nämna att på sidan 98 dör en ung kvinna ”af en dånelsse”. Underbar formulering!)  
Sammantaget i C:1 dör något fler barn än vuxna i tvingsjuka. Sjukdomen är förhållandevis vanlig.
 

 
För en del barn i Brastad C:1 nämns det att de varit sjuka sedan födelsen. För ett av de tvingsjuka barnen, en pojke på 2½ år som nämns allra först år 1707, står det bl.a. ”som hafuer warit siuk på 1½ åhrs tid af tuinge siuke oh Brystwärk”. Andra barn här dör av hosta, bröstvärk eller av ”brysting”, så en viss urskillning på andningsvägarnas sjukdomar tycks prästen ha haft.
 
Ingenstans i Brastad C:1 har jag sett dödsorsaken tvinsjuka eller tvinsot, vilken man annars ser överallt i landet, så en gissning är att det trots allt rör sig om ett dialektalt eller ett så kallat folketymologiskt ord för just tvinsjuka.
I Brastad C:1 1702-29 och i C:2 fram till 1740 förkommer heller aldrig den allestädes förekommande store dråparen lungsot, det vill säga inte ordagrant med angivande av ordet 'lungsot'. Jag kan inte erinra mig att jag sett ordet 'lungsot' någonstans i Brastads äldsta dödböcker, men nog måste folk ha dött även där i denna folksjukdom. Nog lutar jag åt att tvingsjuka är synonymt med tvinsjuka/tvinsot, det vill säga lungsot/lungtuberkulos.
 
Likafullt gnager det i mig att den lille pojken kanske hade allvarlig astma och därmed svårt att andas. Han ansågs kanske ha ”såsom en tyngd över bröstet som 'betvingade' honom”. SAOB ger flera förklaringar på ordet 'tvinga' som kan passa in på hur en sjukdom upplevs, exempelvis 'pressa ihop', 'klämma'.
Dock, i Brastad C:2 från 1730 och framåt skrivs dödsorsaken otvetydigt och konsekvent ”tuine siuka” utan 'g' och anges parallellt med andra bröståkommor samt med 'håll och sting' som dyker upp först nu i Brastad.