ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010  (läst 5330 gånger)

2009-08-22, 11:38
läst 5330 gånger

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej Bengt Göran!
 
Potaån ser ut att vara en typisk pudas, och namnet kommer nästan säkert från det finska eller samiska ordet. Byn Pudas i Nedertorneå skrevs förresten vanligen Puthan och liknande på 1600-talet. En modern form av namnet Rosipotta skulle alltså kunna vara Rosipudas.
 
E.K.

2009-08-23, 12:05
Svar #1

Utloggad Michael Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2020-11-29, 21:34
    • Visa profil
Hej Erik!
Du har nog ringat in området för att kunna leta i detalj efter bostället Rosipudas. Det är ju när allt kommer kring rätt logiskt att vistena är desamma nu som då (De verkar ju rört sig inom samma område som nuvarande Girjas sameby). Vintervistet var väl det som angavs som hemadress?  
 
Jag har hittat en Erik Jonsson Cati, Norrkaitum, 1690-1776 gm Ingri i Ljungs familjeregister. Denne Erik skulle då kunna vara son till ovannämnde Jon Amundsson?! Det är i alla fall en teori som skulle kunna bevisa släktskap mellan Olof och Jon Amundsson.
 
H/MG
 
(Meddelandet ändrat av migu01 2009-08-23 12:40)

2009-09-05, 21:16
Svar #2

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hej!
 
Jag undrar vad som är känt om samesläkten Tjoggis äldsta led. Jag har hittat 3 Nilssöner Tjoggi i samma by, Kaalavuoma. Kan de möjligen ha varit syskon? Är det någon som kikat närmare på denna släkt, och vilka kan ha varit dess föräldrar, om de nu är syskon?
 
1) Thomas Nilsson Tjoggi, född 1716 (hfl). Lappman i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn. - Gift med Gunnil (Gunnila) N.N., född 1715 (hfl), död 1803 (hfl, hos svärsonen Pehr Jonsson Kaima, f. 1720) i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn. [Jukkasjärvi hfl (förhörsbok) AI:1 1763-1794, fol. 19 (21), och AI:1 1763-1794, fol. 27 (37)]
 
2) Jon Nilsson Tjoggi, född 1729 (hfl). Lappman i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn. - Gift med Karin Andersdotter, född 1733 (hfl), död 1780/(1783?) (hfl) i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn. [Jukkasjärvi hfl (förhörsbok) AI:1 1763-1794, fol. 16, och AI:2 1795-1827, fol. 66]
 
3) Michel Nilsson Tjoggi, född 1738 (hfl). Lappman i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn.[Jukkasjärvi hfl AI:2 1795-1827, fol. 75], var gift och har barn.
 
 
 
Mvh
 
//Peder

2009-09-07, 14:54
Svar #3

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej Peter!
 
Jag har kommit till följande slutsatser om dessa Tjoggi och deras inbördes släktskap (Utdrag ur min bok Anteckningar om samesläkter i Jukkasjärvi och Karesuando innan kyrkobokföringen från 2007).  
 
Tabell 1
Store Per Henriksson. I Tingevaara 1669-1716. Han var en av de rikaste männen i Tingevaara.
Barn:
1.   Olof Stor - tabell 2
2.   Mickel Stor - tabell 8
3.   Nils Stor/Prost - tabell 9
4.   Per Stor/Prost - tabell 12
5.   Lars Stor - tabell 19
6.   Henrik Stor - tabell 20
7.   Anders Stor - tabell 25
 
 
Tabell 12
Per Persson Stor eller Prost (från tabell 1). I Talma 1710-60.
Barn:
1.   Nils Prost/Tjoggi - tabell 13
 
 
Tabell 13
Nils Persson Prost eller Tjoggi (från tabell 12). +1762. I Tiockovuoma, Kaalasvuoma, 1755-1762. Fattig.
Barn:
1.   Nils Tjoggi - tabell 14
2.   Tomas Tjoggi *1716 - tabell 16
3.   Per Tjoggi *1720 - tabell 17
4.   Pål Tjoggi - tabell 18
 
Tabell 14
Nils Nilsson Tjoggi (från tabell 13). I Siggevaara 1738-50.
Barn:
1.   Mickel *1738 - tabell 15
2.   Jon *1744. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 394.
3.   Lars *1745, +1769 i Kaalasvuoma.
 
Tabell 15
Mickel Nilsson Tjoggi (från tabell 14). *1738, +1813 19/12.I Kaalsvuoma.
Gift med Karin Jonsdotter, *1730, +1799 4/2.
Barn:
1.   Ella *1764
 
Tabell 16
Tomas Nilsson Tjoggi (från tabell 13). *1716. I Rautusvuoma. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 394.
Gift 1739 6/4 med Gunhild Persdotter Utsok, *1715, +1803 22/1, från Utsa, tabell 13.
Barn:
1.   Ella. G.m. Lars Anundsson Junkka (Junkka, tabell 12).
2.   Per *1742 27/11
3.   Ella *1748 1/6
4.   Margareta *1752
 
Tabell 17
Per Nilsson Tjoggi (från tabell 13). *1720. I Kaalasvuoma, utflyttad till Norge. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 392
Gift 1748 19/4 med Ingrid Larsdotter, *1728
Barn:
1.   Olof *1749 11/10
2.   Lars *1757
3.   Susanna *1762
 
Tabell 18
Pål Nilsson Tjoggi (Från tabell 13). I Kaalasvuoma.
Gift 1:o med N.N.
Gift 2:o 1747 21/3 med Margareta Larsdotter.
 
Släkten har alltså fått sitt namn av skattelandet Tiokkovuoma i Kaalasvuoma, och förefaller vara en gren av släkten Prost -- en släkt som i sin tur är en gren av släkten Stoor.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2009-09-25, 23:07
Svar #4

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hej, Erik!
 
Tack Erik för ditt bidrag, har inte glömt bort min fråga, har bara fastnat på vägen, då man hittar så mycket ikring det man egentligen söker! (-: Som jag brukar säga, det ena, ger det andra - och vise versa!
 
Jag har kikat lite i födelse- och dopboken för Jukkasjärvi, och finner barn till (genomsökt 1719-30, 1744):
 
Nils Nilsson, Karin Jonsdotter
Barn:
1. Nils, född 1722 25/2, ingen ort angiven.
2. Anders, född 1724 16/8 (dp. 25/10), ingen ort angiven.
3. Jonas, född 1729 10/4 (dp. 24/4) i Rautusvuoma. Denne Jonas torde väl vara identisk med Jon Nilsson Tjoggi, född 1729 (hfl), se ovan i mitt tidigare inlägg. Och vem var fadern son till?? Det fanns ju tydligen två Jon Nilsson Tjoggi, en född 1729 och den andra 1744!
 
Nils Nilsson, Karin Olofsdotter
Barn:
1. Jon, född 1723 (dp. 27/11), ingen ort angiven.
 
Nils Pehrsson Stoor, Margeta O.dr (Olofsdotter?)
Barn:
1. Agnes, född 1720 1/11 (dp. 1/12), ingen ort angiven.
 
Nils Persson, Karin
Barn:
1. Thomas, född 1730 ?/7 i Kaalasvuoma.
 
Kan någon av dessa ovan nämnda relateras, till av dig ovan nämnda personer av släkterna Stor-Prost-Tjoggi?
 
Nils Persson Stoor (hustru Margeta O.dr) torde väl vara den av dig uppgivna, Nils Stor/Prost – tabell 9?
 
 
Mvh
 
//Peder

2009-09-25, 23:53
Svar #5

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Det är ju tydligen så, att Ljungs rekonstruktion, förvillar. Har just läst avskriften av Lenviks museums av Ljung i sin tur avskrifter. Antar att Lenviks avskrift stämmer.
 
Den av Ljung uppgivne, Jon Nilsson Tjoggi (född 1744) med familj,
 
är densamma som Jon Nilsson Tjoggi (född 1729) med familj, som är skriven i:
 
1) I husförhörslängden AI:1 (1763-94, fol. 16), Jukkasjärvi, ”Calasvuoma”;
2) I husförhörslängden AI:2 (1795-1827, fol. 66), Jukkasjärvi, ”Kalasvuoma”.
 
Enligt Jukkasjärvi kyrkoräkenskaper C:4 1783-1850:
Jon Nilsson Tjoggi fick i februari 1783 böta för kyrkoförsummelse andra gången, efter det han hade förhörts av Eric Larsson [Raais?], och fick för det böta 2 [= skilling], samt betalade 4 [= skilling] i Håfpenningar och 4 för Böttar penningar;
 
1785 27/3, betalade Jon Nilsson Tjoggi vid kyrkogång i Håfpenningar, 3 [= skilling];
 
1790 28/11, betalade Jon Nilsson Tjoggi, 8 [= skilling] vid kyrkogång;
 
och 1795 3/5, betalade Jon Nilsson Tjoggi, 16 [= skilling] vid kyrkogång.
-------------------
 
Erik, detta gör väl, att Jon *1744 (tab. 14, i din sammanställning), utgår hos dig; och bör utbytas av Jon *1729 (hfl); identisk med den av mig ovan uppgivne Jonas, född 1729 10/4 (dp. 24/4) i Rautusvuoma. Vad tror du om detta resonemang?
 
 
Mvh
 
//Peder

2009-09-26, 00:57
Svar #6

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Erik,
 
Du gör ett utdrag ur din sammanställning ovan:
 
Tabell 16  
Tomas Nilsson Tjoggi (från tabell 13). *1716. I Rautusvuoma. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 394.  
Gift 1739 6/4 med Gunhild Persdotter Utsok, *1715, +1803 22/1, från Utsa, tabell 13.
 
Och i ett inlägg av dig 2006-09-14 under samma rubrik:
 
Tomas Nilsson Tjoggis hustru Gunilla Persdotter Utsok (Utsa) var dotter till Per Henriksson Utza (Utsok) och Margareta Karlsdotter i Kaalasvuoma.
 
Enligt vigselbok 1739 6/4: d. 6. Aprilis wigdes drängen Thomas Nils. Tiocki å Calaswoma med pigan Gúnila Pers dr Útza ibidem. (Jukkasjärvi vigselbok C:2 1720-1751)
 
Vad finns för uppgifter som säger, att Gunilla Persdotter Utsok (Utsa), var dotter till en Per Henriksson Utza (Utsok)?
 
Det finns tydligen en samtida Per Utza i Kaalasvuoma, i Per Amundsson - med samma namn som Per Henrikssons hustru, Margeta Karlsdotter. En förväxling, eller fel avläst?!
 
Jukkasjärvi Födelse- och dopbok C:2 1719-1751:
Olof ifrån Nårige föddes 1727 21/9, fadren Per Amúndson Utza, Margeta Karlsdotter.
 
Enligt avskriften av Lenviks museums av Ljung i sin tur avskrifter:
 
Per Amundsson Utza
Margreta Karlsdotter
Barn:
1. Olof, född 1727, död 1807.
2. Per, född 1729, död 1809.
3. Jon, född 1733, död 1733.
4. Per, född 1735.
 
Enligt samma avskrift återfinns ingen Per Henriksson med tillnamn Utza eller liknande.
 
 
Mvh
 
//Peder

2009-09-26, 13:50
Svar #7

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej Peder!
 
Det är tydligt att mina ungefär 10 år gamla slutsatser om släkten Tjoggi inte är helt riktiga -- släktskapen ser ut att vara mer komplexa än vad jag kom fram till då. Syftet med min bok om samesläkter innan kyrkobokföringen var inte heller (vilket jag betonar i förordet) att komma med sanningar, utan att ställa upp de hypotetiska genealogier som just då verkade mest sannolika -- detta för att stimulera till vidare forskning.
 
Jag ska fundera vidare över hur de olika familjerna inom släkten Tjoggi häger ihop. Det är t.ex. tydligt att vissa av de personer jag kom fram till mest troligt var söner till Nils Persson i själva verket kan vara söner till Nils Nilsson. Kanske har det rent av funnits två olika släkter Tjoggi -- en som härstammade från Nils Persson, och en som härstammade från Nils Nilsson.
 
Det verkar bara ha funnits en Jon/Jonas Nilsson Tjoggi, antagligen är det den Jon som är född 1729 10/4 och var son till Nils Nilsson.
 
Vad gäller Per Hindersson Utsa, så hette han mycket riktigt Per Anundsson Utsa. Det är fråga om ett rent slarvfel från min sida.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2009-09-26, 19:45
Svar #8

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Erik,
 
Ingen skugga över dina uppgifter, utan det är just detta som är det positiva, och genererar- och är stimulerande i en fortsättning av forskning. Alla sammanställningar av familjer i området är ju vad jag förstår, en än mer samlad bild av dig, i en presentation utifrån de tidigare sammanställningarna (bl.a. A.Ljung) med undantag av vissa bekräftade och kompletterande uppgifer ur original handlingar.
 
Det ska bli intressant att se, vad du kommer fram till i filiationen Nils Persson, Nils Nilsson.
-----------
 
Bifogar ett foto av en ättling av samesläkten Prost. Fotografiet fanns införd i en bilaga i en dagstidning, Kuriren eller NSD, därav den dåliga kvaliteten. Jag har ej uppgiften närmare till hands i vilken årgång och nummer. Men om någon undrar kan jag ta reda på det. Originalfotografiet har jag uppgifter om, var det finns, ifall någon är intresserad. Fotografiet föreställer:
 
Anders Larsson Sunna, född 1847 9/2 i Saarivuoma, Jukkasjärvi sn, död 1908 17/10 i Pålänge, Nederkalix sn och hans hustru (gift 1883 15/4) Anna Stina Pehrsdotter Prost, född 1854 7/4 i Saarivuoma, Jukkasjärvi sn.
 
Anders Larsson Sunna var son till Lars Rasmusson Sunna (f. 1808 22/11 i Talma, Jukkasjärvi sn) och Ella Michelsdotter Påkka (f. 1811 16/4). Anna Stina Pehrsdotter Prost var dotter till Pehr Jönsson Prost (f. 1819) och Margeta Andersdotter Allas (f. 1815).
 
Lappmannen, nomaden Anders Larsson Sunna (1847-1908) och hans hustru Anna Stina Pehrsdotter Prost (f.1854)
 (95.5 k)

 
 
Mvh
 
//Peder

2009-10-10, 20:37
Svar #9

Utloggad Michael Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2020-11-29, 21:34
    • Visa profil
Hej!
Olof Olsson fr Lainio får tillstånd att öppna det första nybygget i Killingesuando, vid Jukkasjärvi tinget 1725. Detta godkänns av de bägge lapparna Per Larsson Vuornis och Amund Gabrielsson Keira. Min fråga är om Per Larsson är farbror till Olof och tillika bror till fadern Olof Larsson? H/MG

2009-10-11, 07:16
Svar #10

Utloggad Maritha Berglund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1339
  • Senast inloggad: 2018-03-21, 17:21
    • Visa profil
Postat fredagen 27 augusti 2004 - 20:58  Gällivare. Titta på Erik Kuoksu inlägg, så kanske du får svar på frågan.

2009-10-11, 08:57
Svar #11

Utloggad Michael Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2020-11-29, 21:34
    • Visa profil
Hej!
Det inlägget har jag läst. Jag har också läst avskriften av Jukkasjavi tingsbok och det är därför jag ställer frågan om det är någon som vet om det rör sig om samma person. Erik K anger inte i sin bok om Samesläkterna i Jukkasjärvi något om detta samband. Det är därför jag blir osäker och ställer en fråga på detta forum. Jag ställer den på Jukkasjärvi eftersom jag i detta fall anser att vi har att göra med en Jukkasjärvisläkt. H/MG

2009-10-11, 15:28
Svar #12

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hej, Michael!
 
Jag började kika på din fråga, eftersom jag också har misstänkt att Per Larsson Vuornis kunde relateras till släkten Vuordno, och därmed Olof Olsson Vuordno el. Lainio el. Killingi.
 
Jag har då, sedan tidigare, utgått ifrån Erik Kuoksus inlägg från 2004-08-27, under rubriken: Socknar: Gällivare, där Erik ger svar på min fråga om lappmannen och torparen i Norrkaitum, Gällivare sn, Påhl Olofsson Torpare-Hollsters (1759-1813) föräldrar med flera anor, med:
 
 
(ut ett opublicerat manuskript):  
 
SLÄKTGRENEN VUORDNO - LAINIO - KILLINGI
 
Tabell 11  
Olof Olsson Vuordno eller Lainio eller Killingi (från tabell 10). I Lainio, Tingevaara, 1725. Anlade nybygget Killingi 1725.  
Gift 1723 med Elisabet Johansdotter Spett, änka efter Olof Olsson Kemi i Svappavaara och dotter till Johan Jonasson Spett och Susanna Baltzarsdotter Thun i Svappavaara.  
Barn:  
1. Susanna Olsdotter Killingi *1723 x/6. G. 1744 m. Olof Jönsson Sagare (Vuordno, tabell xx)  
2. Brita Olsdotter Killingi *1725 29/4. ?G.m. nybyggaren Erik Filipsson Lautakoski i Killingi.  
3. Lucia Olsdotter Killingi *1727 x/5. G.m. kyrkvärden Henrik Mickelsson Kyrö i Keppo.  
4. Olof Olsson Storpare/Hollster *1729 20/3  
5. Johan Olsson Killingi *1733 5/6. Utflyttad till Nederbyn, Gällivare socken.
-------------------------------------------------------------------------------
 
Men jag tror icke, att denne Olof Olsson Vuordno el. Lainio el. Killingi tillhör släkten Vuordno.
 
Vad knyter han isåfall till släkten Vuordno?
 
Det jag har noterat, är ur följande utdrag ur de avskrifter av domböckerna för Jukkasjärvi tingslag (Lenviks Museum):
 
 
År 1722 den 15-20 januari hölls ordinarie laga häradsting uppå Jukkasjärvi Tingsplats i Torneå Lappmark, närvarande Kronofogden Petter Pipping, Tingstolken Abraham Andersson, och vanliga edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 12:
 
Mikkel Andersson Pellicka ifr. Pajala beswärade sig öfwer Lappmannen Thomas Olsson Nothi [= trol. Notti] Angående ett Reen bytte [= renbyte] som han för et åhr sedan giort med honom uti några Personers närwaro, Nembl. Nils Olsson och Olof Olsson ifr. Karadis [= Kardis], Olof Olsson ifrå. Lainio, samt Mikkel Dynisson ifr. Lådwikan, i ty han först gifwit honom på handen en half Caroln. [= carolin, myntvalör] och sedan har han gift. [= givit] honom emellan på Renen 8 dlr., så at Thomas skall nu hafa. [= havandes] hoos sig både Renen och penningarne;
     Thomas Noti tillstod detta wähl men wille förebära at desse Penningar skulle wara på en annan Ren gifne, som Pellika redan redan för detta förfarit, Hwilket han doch emot ofwannämde wittnes berätelse icke gitte [= kunde] bewiisa;
     Fördenskull stannade Rätten uti sådant slut at Thomas Olsson Noti bör återställa till Mikkel Pellika den Sålda Renen och der till med uti Expenser 6 mrk. Kmt. [= mark kopparmynt] Hwar med de och blifa. åtskilde.;
 
 
Och vid samma ting (som ovan), vari framgick av protokoll § 21:
 
Emedan som Thomas Nilsson Mangi hwilken nästl. Wintrass war af Lensman Henrik Jonsson och Skiutzrättaren Per Larsson dömde at skiutza domhafwandens Lass här ifr. Platzen, intet tillsett fyllest uthan brustit åt en Reen, som han liikwähl bordt hafa. till Handz, hwarmedelst Olof Wuornio som gick med berörde Lass för Lön och Lego i dess ställe, blef nödsakat at tillgripa sin egen Reen, på det at Skiutzen icke skulle Komma att studza, hwilken under wägen för honom död blift.;
     Så pröf. [= prövade] Häradz Tingz Rätten för skiähligt och rättwiist, det bör Thomas Nilsson Mangi sig sielf till wählförtient näpst för dess sielfz wåld och försummelse samt androm till sky och warnagell, nu straxt ersättia berörde Olof Wuornio en liika god Reen, och blifa. de så uti detta måhlet utskilde, samt all wiidare twist dem emillan [= emellan] här öfwer uphäfwen.
 
 
Och vid samma ting (som ovan), vari framgick av protokoll § 32:
 
De 4 Kanner Bränwiin som Ella Eriksdr. ifr. Pello lemnat till Olof Olsson i Lainio at sälja, bör han henne återställa elr. [= eller] dess wärde 4re Kannan som det nu uppå denne orten Kan Kosta, och der han något hafr. [= haver, har] emot Såldaterne at Klaga, som han föregifr. [= föregiver] skohla hafa röfwat samma bränwiin af honom, så bör han söka dem uppå wederbörl. Ort, warandes de samma Soldater wid Namn Anders Seipi, Olof Kylli, och Johan Biörnfot, uti Pello by, som Erik Jönsson denne Pigans Far skall weta intyga.
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1722 15-20/1, § 12,21 och 32, avskrift.
-------------------------------------------------------------------------------
 
Här ovan, förekommer en Olof Wuornio och Olof Olsson i Lainio under samma ting år 1722! Kan det vara denna man Olof Wuornio man har sammanfört med Olof Olsson i Lainio?
 
Enligt sammanställningen, A. Ljung, Familjeregister Gällivare PV:1 1742-1894, s. 556, så har nybyggaren i Killingi, Olof Olofsson från Lainio, begåvats med tillnamnet Vuordno. Så jag tror, att A.Ljung är det som är ursprungskällan, till att Olof Olofsson från Lainio tillhör släkten Vuordno.
-------------------------------------------------------------------------------
 
Fortsatt är Olof Olofsson från Lainio, nämnd i Lainio, fram till det han grundlade nybygget Killingisuando år 1725.
 
År 1723 den 14-19 januari hölls ordinarie laga häradsting med Allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi Tingsställe i närvaro av Tingstolken Abraham Abrahamsson och vanliga edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 16:
 
Efterson Länsman Henrik Henriksson för dess ålderdomb skull och andra swagheter intet Kan eller förmår dess beställning widare förrätta, antogz med Allmogens enhälliga samtycke och biträde uti Befallingzman Wälbde. [= välbemälte] Petter Pippingz närwaro Tolfman Per Persson Påcka till Länsman uti Nederbyn, för dess skickelighet skuld och det i anledning af Kongl. Mayttz. Resolution på samtelige Allmogens beswär af den 25 May 1720 § 24.
     Sedan blef af Capellanen hr. Johan Wigelius allmogen förestält, att som den stuga dess antecessor i lifztiden brukat befinnes nu alldeles wara Gammal och Odugelig så at hon intet annat tiänar till än allenast bränwedh, allmogen då måtte wara förtänckt att oppsättia för honom En Ny, hwar af han må sig betiäna kunna, widh dess Sysslors förrättningar uppå denne orten;
     Så blef Allmogen sådant bewiljat samt utfäst att den sielf wille föra stockar der till, Men Nybyggarne skulle sedan den samma imot skiälig betalning uppsättia som på begiäran här medelst annoterades.
     Elljest blef nu af Allmogen Godwilleligen sammanskiutit 71 dlr. 27 öre Koppmt. hwar af uti alles närwaro lefwererades af Befallningzman Pipping till Olof Olsson i Lainio, för det han uppsatt fähuset i Prästegården på Allmogens Wägnar nu Contant 60 dlr. Koppmt., och det öfriga, Nembl. 11 daler 27 öre, lemnades till Länssman och Kyrkiowärden Per Påcka att i Kyrkian så länge förwaras till widare disposition af Sochnens tillkommande förnödenheter, som jämwähl här medelst till framdeles efterrättelsse inprotocollerat warder.
     Sedan blef uppbördzlängden Man ifrån Man ransakat som efter den af Befallningzmannen Wälbetrodde Petter Pipping ingifne Specificationen befans richtig, och fördy efter Kongl. Mayttz. Förordningar tillbörligen Verificerades. Actum ut Supra.
     Således uppå Juccasjerfwi Tingställe och Torneå Lappmarck, sakerne wara angifne, upptagne, ransakade, skiärskodade, befundne och afdömde wittnar med Namn och Sigill. På Häradz-Rättens wägnar Carl Sadlin.
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1723 14-19/1, § 16, avskrift.
------------------------------------------------------------------------------
 
Vid denna tid gifte sig, 1723 7/3 i Jukkasjärvi sn, Olof Olson änckieman ifrån Lainio med pigan Lis[a] Johansdotter Spet ifrån Swappawara.
 
Jukkasjärvi vigselbok C:2 1720-1751.
 
 
Här noteras Olof Olson ifrån Lainio som änkeman. Vet någon vem hans förra hustru var? Och detta motsätter väl uppgiften (vet ej var jag har för källa), att Lisa Johansdotter Spett skulle ha varit gift med brukskarlen vid Svappavaara kopparbruk, Jukkasjärvi socken Olof Olsson Kemi, omnämnd 1724 (Dombok), då hon här benämndes piga?
------------------------------------------------------------------------------
 
 
År 1724 den 15-21 januari hölls ordinarie laga häradsting med Allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi vanliga Tingsställe i närvaro av Tingstolken Abraham Abrahamsson och vanliga härads edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 9:
 
Nybyggaren Lars Ullati har betalt på dess Sons Mikkel Larssons och Bror Son Per Perssons Wägnar, som nu icke äro närwarande, för det godz som dhe af Raidens Olof Wuornios ackior försnillat förledne åhr, uti Lars Ullati gård Contant 14 daler 8 öre Koppmt., hwilka Penningar honom tillåtes at innehålla utaf deras arfzpart, så framt dem emillan icke eljest deröfwer någon twistighet infaller som bör för Rötten slitas och afgiöras.;
 
 
Och vid samma ting (som ovan), vari framgick av protokoll § 15:
 
Olof Olsson Serdan [= sedan] Johan Spetz måg ifrån Kopparberget beswärade sig öfwer brukzkarlen Jöran Stålnacka [= Stålnacke] dersammastädes, att han för ledne helgemässo afton skal skiält och Kallat honom för en skiälm samt häst Olof, och dess hustru Lisbeth Johansdotter twänne gånger Hora, hwarpå Stålnacka sig förklarade at denne Olof skal länge haft et sådant tilnamn, samt at Soldaten Anders Lådwick skal sagt för honom det wore Olofz hustru en Hora, hwilken närwarandes erlade at han aldrig sådant sagt;
     Så emedan Brukzkarlen Jöran Stålnacka Kommit at förwita Olof Olofssons hustru Lisbeth Johansdotter, samt twenne gånger Kallat henne Hora, beropade sig fuller uppå Soldaten Anders Lådwicha som först sade at skal utbracht, hwilken närwarande sig förklarade intet annat wetta [= veta] med denne hustrun än ära och godt, ehuruwählhan friat til henne, och fåt uti det ärendet afslag.
     Fördenskull blifwer hustru Lisbeth ifrån denne beskylning frikiänd, och Jöran Stålnacka som nu återkallar sine ord efter det 43 cap. Tingm. B. L.L. ansedder til twå gånger 3 marker Smt., och som Stålnacka derhos kallat Olof Olsson skiälm och röfware som han icke heller påstår eller bewisa actter, ty blifwer han jämwähl derföre i anledning af före å beropade Capitel til twå gånger 3 marker Smt. Ansedder, hwar med desse twistande parter blefwo åtskilde, som wederbörligen antyddes.;
 
 
Och vid samma ting (som ovan), vari framgick av protokoll § 21:
 
Uti Sochnejämningen blef af närwarande allmogen tillsammans skutit [= skjutit] aderton öre Koppmt. til Mans som sig beslog till 68 dlr. 12 öre Koppmt. Hwarutaf Olof Olsson i Lainio strax bekom 9 dlr.
     Contant för et privet som han upsat til Sochnehusen, Länsman Per Pocka bekom 15 öre för et dagzwärke der widh samt Länsman Per Jonsson Päri för åtskillig skiutz på Sochnens wägnar Contant 32 dlr. Koppmt. det öfriga sig bestigande till 29 dlr. 7 öre Koppmt. Lades uti en förseglader [= förseglad, tillsluten] Pung och lefwererades till Länsmannen Per Pocka at uti Kyrkia eller Sochne Kistan förwaras til widare Sochnens tarfwer.
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1724 15-21/1, § 9, 15 och 21, avskrift.
-------------------------------------------------------------------------------
 
Liksom tinget 1722, som här ovan 1724, förekommer Olof Wuornio och Olof Olsson i Lainio under samma ting!
-------------------------------------------------------------------------------
 
År 1725 den 15-22 januari hölls ordinarie ting och rättegång med Allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi vanliga Tingsställe, närvarande Krono Befallningsmannen välbemälte Petter Pipping, Tingstolken Abraham Abrahamsson samt vanliga och edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 14:
 
Såsom Lapparne Per Larsson Wuornio med Amund Gabrielsson Keira inför Rätten bekiänna at dhe förunna Olof Olsson ifrån Lainio tilstånd sig husligen få nedersättia [= nedsätta] uti Killinge Suando hwarest tilförne inga nybyggare finnes, änskiönt der för boskap betens skull berättas wara ymingt [= ymnigt] tillfälle på ängar och måhlbete;
     Fördenskull som Cronones Befallningzman Wälbetrodde Petter Pipping här wid intet har at påminna; Ty warder berörde Olof Olsson här igenom af Tingz Rätten efterlåtit at wid Killinge Suando fullkommeligit Gårdzbruk uptag med åker och ängiars brukande och rödiande [= röjande] som det sig uppå denne orten giöra låter, i anledning af Kongl. Mayttz. Placater af den 27 September 1673 samt 3 September 1695; doch förbiudes alt olaga och öfwerflödigt swediande [= svedjande], hwar igenom skogen kan utödas. [= utdödas] Beträffande frihetz åren så kunna dhe icke utsättas emot högstbemde. Kongl. Placater utan Högwälborne hr. Baron och Landzhöfdingens Communication som til wederbörande blef extraherat.
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1725 15-22/1, § 14, avskrift.
-------------------------------------------------------------------------------
 
År 1727 den 16-21 januari hölls ordinarie ting och rättegång med Allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi vanliga Tingsställe, närvarande Krono Befallningsman välbemälde Petter Pipping, Tingstolken Mikkel Jönsson Stålnacke och vanliga edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 14:
 
Nybyggaren Olof Olsson ifrån Killinge Suando beswärade sig högeligen der öfwer at Lappländaren Henrik Larsson Pauka skall skiält och kallat honom Rentiuff [ = rentjuv], hafwandes han fuller tilbörligen låtit instämma honom igenom länsmannen Per Pocka nästförweckne Andersmässo tiidh uti Jonas Biörns närwaro, hwilket och Pocka äfwen betygar då Henrik Larsson skall swarat det skulle komma; Men som Olof Olsson intet förnimmer honom wara tilstädes utan efter et rychte försport det skall Henrik hålla til wid Masugnen, så förbehåller han sig wederbörliga Expenser till 4 dlr. 22 öre Kmt. samt Ödmiukele. [= ödmjukaste] begiäran at Rätten wille foga den anstalt det måtte han sig till nästa Tingh tilbörligen infinna.
     Emedlertid kan Rätten berörde Henrik Larsson Pauka nu icke med några böter för dess uteblifwande belägga, utan blifwer så wähl det ena som andra målet til nästa Rättegång upskiutit, hwarför innan han igenom Crono Befallningzmannen lagligen inkallas skall.
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1727 16-21/1, § 14, avskrift.
-------------------------------------------------------------------------------
 
I januari 1728 hölls ordinarie laga ting och rättegång med allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi vanliga Tingsställe närvarande Tingstolken Mikkel Jönsson Ståhlnacka och vanlige edsvurne Nämndemän..., vari framgick av protokoll § 25:
 
Uti saken som Brukzkarlen Jonas Spett igenom dess fullmächtige swåger Olof Olsson ifrån Killinge Suando anförer emot lappmannen Johan Mikkelsson ifrån Norjet [= Norge] om twenne Renar som han skall tilståt sig tagit uti Simon Pannackz by och slachtat för några åhr sedan, af hwilka den ena skall warit berörde Jonas och den andra brodern Johan tillhörig, så nekade wähl berörde Johan Mikkelsson der till, men som Olof Olsson till wittnes producerade tolfman Mikkel Henriksson Matti samt Anders Andersson Matti hwilka utan jäf den wanliga Wittnes Eden aflade samt hwarför sig berättade, Nembl. [= nämligen] tolfmannen Mikkel Henriksson först, det han för några dagar sedan skall med brukzkarlen Jonas Spett warit i Borgaren Amund Tornbergz stuga jämte denne Micko Johan, hwarest bruckskarlen och han begynte talas wid om bortkomne Renar, så at dhe tämmeligen skarpt kommo till at wäxla ord, skall Johan Mikkelsson Omsider yttrat sig at wist war twenne Renar ibland dem som han fan i Simon Pannackz by, af hwilka Jonas skall ägt den ena och brodern Johan den andra, Men då Johan Mikkelsson det sagt skall han intet blifwit warse tolfman, utan sedermehra då han sig emot honom yttrade at tungan skall låda och torckas bårt wid din gohm om du uppenbahrar detta mitt tahl för Öfwerheten och mehra säger han sig intet hafwa i denna saken at berätta.
     Sedan förekom Anders Andersson Matti som på sin Ed följande androg, för några dagar sedan som han intet just erhindrar sig, innewarande marknad, skall han inkommit uti borgaren Amund Tornbergz stuga hwarest brukzkarlen Jonas Spett stärckt wäxlade ord tillhopa med Johan Mikkelsson om sin och brodren Johans förkomne kiör Rehnar, hwilka han skall funnit uti Simon Pannackz by och sedan deras tahl på åtskilligt sätt dem emillan fallit, swarade omsider Johan Mikkelsson det torde wähl warit twänne dina Renar der ibland, brodren Johan och dig tillhörig, och fyra stk. [= stycken] fick iag med sielf igen, wid hwilket tillfälle och sedan han ytrat desse orden skall han sagt till Mikkel Henriksson Matti om du uppenbarar detta för Öfwerheten så skall din tunga förtorckas i din Gohm, och tog så afträde.
     Kom Johan Mikkelsson utan widare Rättens arbetande till bekiännelsen at hafwa slachtat berörde twenne Renar, Och som uppå tillfrågan ingen kunde med säkerhet sig erhindra af nämbden det han för något snatterii tilförne blifwit lagförder och plichtat, hwar till han uppå närmaste förehållan äfwen nekade efter som Kyrckioherden hr. Johan Tornberg intet weet sådant med honom wara passerat inom dhe 8ta åhr han warit wid församlingen, erbundandes der hoos uti handelssman Henrik Curtelii närwaro at in natura betala föromrörde Renar till Jonas och Johan Spett.
     Fördenskull sedan Renarne blifwit wärderade à 6 lo stycket som giör en Summa af 24 dlr. Koppmt., dömes Johan Mikkelsson såssom för begångit snatterii första gången, at sedan han betalt Målsäganderne deras Renar igen in Natura elr. [= eller] med penningar, undergå absolution uti Sacristian och det till följe af Högle. Kongl. Håff Rättens Universale af den 20 Novembr. 1714, hwar på han till Ven. Ministerium sålunda blef remitterader. Såssom Johan Mikkelsson Snåhl är för begångit snatteri af twenne Kiör Rehnar brukzkarlarne Jonas och Johan Spett tillhörige, hwilka han låfwat in natura återbetala elr. och derad wärde à 12 dlr. Kmt. [= daler kopparmynt] stycket, dömd at undergå absolution i Sacristian. Fördenskull så wida berörde brukzkarlar fåt sina Renar elr. penningar för dem igen, warder han Johan Mikkelsson i anseende der till här igenom remitterat til det wyrdiga [= värdiga] prästerskapet uti Juccasjerfwi församling at den honom ålagde Kyrckio plichten der på sedan undergå.
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1728 15-20/1, § 25, avskrift.
------------------------------------------------------------------------------
 
I januari 1733 hölls ordinarie laga härads vinter- och vårting samt rättegång med allmogen av Torneå Lappmark och Jukkasjärvi Tingslag vid dess vanliga tingsställe i närvaro av Tolken Mikkel Jönsson Stålnacka och Ordinarie Nämndemän..., vari framgick av protokoll § 17:
 
Handelsman Morten Brase ifrån Torneå Stad förmäler sig wara förlikter med Lapländaren Olof Olsson i Killingsoando, angående 63 aln. walmars giäld som Borgaren Anders Hafström nästledne år 1732 marcknadztiden til honom updragit i så måtto at bemte. [= bemälte] Olof ersatt dess utlagde stämningzpenningar, samt låfwar at betala honom samma Walmar efter handen med godz, hwar medh som Olof Olsson äfwen nöyachteligen instämde så lät och Häradz Rätten denne saken der wid förblifwa.
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1733 15-22/1, § 17, avskrift.
------------------------------------------------------------------------------
 
Enligt död- och begravningsbok, 1749: Nýbýggaren ifrån Killingeswando Olof Olofson dödde af Stýng och bröstwärk, d. 15 Feb.  [= död], d. 22 Feb.  [= begravd], [omk?] 70 år.
 
Gällivare död- och begravningsbok CI:1 1744-1764, fol. 165.
 
 
Enligt död- och begravningsbok, 1753: Nybýggare Änkan i Killingesuando, H. Lisbet Johansdr, 16 Mai  [= död], [begravd = 27/12], 60 år.
 
Gällivare död- och begravningsbok CI:1 1744-1764.
------------------------------------------------------------------------------
 
 
Jag återkommer med en tills vidare, arbetshypotes, om vem Olof Olsson i Lainio kan vara son till.
 
 
Mvh
 
//Peder

2009-10-11, 19:06
Svar #13

Utloggad Michael Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2020-11-29, 21:34
    • Visa profil
Hej Peder!
Jag har känt mig obekväm en längre tid med Olof Olofsson Lainos ursprung men inte riktigt kunnat sätta fingret på det. En orsak varför, är att han benämns med Tornedalsk släkthärledning d v s i detta fallet Lainio nybygge. Det får mig att fundera att han inte kommer från ett liv som rajdlapp direkt före flytten till Killingesuando. Han kanske överhuvudtaget aldrig varit Rajdlapp?? Sedan när han öppnat nybygget, benämns han Killinge d v s inget släktnamn men en härledning till hemmanet. När jag ändå är igång har jag inte sett att han benämns med släktnamnet Storpare/storropare annat än i avskriften av Ljung. Jag tolkar i C:1 istället det till Torpare vilket i sammanhanget verkar logiskt.  
 
Ser med spännig fram emot dina fortsatta funderingar vem som kan vara Olof Olsson i Lainos far. D v s om det är någon annan än Olof Larsson Vuornis fr Pettisjärvi. H/MG

2009-10-11, 20:51
Svar #14

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hej, igen!
 
Den Olof Olsson Vuordno el. Lainio el. Killingi, som skulle vara son (enl. Erik Kuoksu) till nybyggaren (n 1688-1737) i Pettisjärvi, Siggevaara, Olof Larsson Vuordno el. Vonto (f. omk 1637, bg. 1737) och hans hustru Brita Andersdotter (f. omk 1637, bg. 1737), tror jag istället har andra föräldrar.
 
Jag tror att denne Olof Olsson är son till tolvmannen Olof Klemetsson, enligt domboken år 1717:
 
 
År 1717 den 14 och 15 mars hölls ordinarie laga ting uti Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi Tingställe i närvaro av Tingstolken Abraham Abrahamsson samt följande Nämndemän..., vari framgick av protokoll § 4:
 
Dett beswärar sig Brukz hustrun Elin Olofsdotter ifrån Jonuswando Masugn, hurulunda dess bröder Olof, Hans, Henrik och Simon Olofsson i Lainio efter dess afledne fader Tolfman Olof Klemmetsson icke afdelt dess arff, och att en Rehn som hon för 3 åhr sedan der lemnat hoos Brodern Olof Olsson henne icke blifwit återstält, efter hwilken hon likwähl twänne gånger skall fåfängt rest samt opwachtat Tingztiiden till hwilken Olof lagligen skall wara instämd.
     Fördenskull blifwer Länssman Henrik Jonsson i Siggewara förordnader med Tolfman Johan Larsson Påfwe att Elin Olofsdotters arfzdhel afwittra, börandes dhem widh näst instundande Ting derföre redo och räkenskap giöra, då och Elin bör tillställas dhes Rehn samt hwad hon påkåstat uppå dess resa fram och tillbakars att samma igenhänta.
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1717 14-15/3, § 4, avskrift.
 
Olof Klemmetsson, nämndeman i Siggevaara 1704-10 (utan ort), 1711-16 (dombok Jukasjärvi), torde vara identisk med Olof Klemmetsson, i Lainio 1702 (dombok Jukasjärvi), även 1702 en Morten Klemmetsson ibid. (= Lainio).
 
 
----------------------------------------------------------------------
 
Enligt uppgifter på nätet, hämtade ur dessa källor av Erik Kuoksus arbeten:
1.[S23] Erik Johansson Kuoksu, Nybyggarsläkter i Jukkasjärvi och Enontekis fram till 1700-talets mitt (Kiruna: Kuokso, Erik Johansson, 1999), s. 17 Lainiosläkten I (Klemet Olofssons släkt).
2.[S79] Erik Johansson Kuokso, Klemet Olofssons Lainios Släkt 1539-1930 (n.p.: Eget, 2005), s.43 Familj 142.
 
 
Så uppges barn till Klemet Olofsson:
Olof Olsson Lainio, omnämd 1717-1725. Fosterson hos Mårten Mårtensson Lainio i Vittangi.
Hans Olsson Lainio, död 1759.
Elin Olsdotter Lainio, född 1676, död 1764.
Simon Olsson Lainio, född ca 1681, död 1726.
Henrik Olsson Lainio, född 1696, död 1770.
 
Är det denne son Olof Olsson (fosterson i Vittangi), från Kuoksus uppgifter ovan, som omnämns i ett lägersmål 1727 som Olof Olsson, dräng i Vittangi (Jukkasjärvi Tingslag, § 9)?
 
 
Hur som helst, tror jag denne Olof Olsson i Lainio, senare i Killingisuando, är:
Olof Olsson (Lainio-Killingi), kallad häst Olof, född omk 1679 (db), död 1749 15/2 (bg. 22/2) i Killingisuando, Gällivare sn. Lappländare, nybyggare (n 1722-25) i Lainio, Jukkasjärvi sn, och senare nybyggare (anlade nybygget, n 1725-49) i Killingisuando (Killingi), Jukkasjärvi sn/Gällivare sn. Olof Olsson, mig veterligen ej ur originalkällor kallad, varken Lainio eller Killingi. Någon som påträffat honom i källorna vid tillnamn?
 
Gift 1723 7/3 (i hans 2:o gifte) i Jukkasjärvi sn med Elisabet (Lisbeta) Johansdotter Spet eller Spett, född omk 1693 (db), död 1753 16/5 (bg. 27/12) i Killingisuando, Gällivare sn.
 
 
Den ovan nämnde Hans Olsson Lainio, var bl.a. dopvittne till Olof Olsson i Killingisuando dotter Lucia, då hon döptes i maj 1727.
Jukkasjärvi Födelse- och dopbok C:2 1719-1751.
---------------------------------------------------------------------
 
 
 
Erik Kuoksu,
 
vad säger du om dessa nya uppgifter jag lägger fram - i mina funderingar om Olof Olssons fader?
 
 
 
Mvh
 
//Peder

2009-10-13, 19:57
Svar #15

Utloggad Michael Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2020-11-29, 21:34
    • Visa profil
Hej!
Har tittat på Olof Olsson i fr Lainios son Olof Olsson och dennes son Pål Olsson. Jag redovisar nedan vad de har benämnts som i kyrkböckerna för Gällivare:
C:1  
Olof Olsson: torpare
Killing Olle
 
AI:1 1776
Olof Torpare
 
AI:1 1803
Enklingen Olof Olsson Stårpare d 1805
 
C:2
1776-85 Olof Torpare
1785-90 Olof Torpare
1792-96 Olof Storpare
1805+   Olof Stårpare
 
C:2
Vid hustrun Karin Pålsd död 1794 Byalänsman Olof Stårpare
 
Vid sin egen död 1805 Byalänsmannen Olof Olsson Stårpare
 
Således finns inget i böckerna om härledning bakåt till släkten Vuordno
 
Sonen Pål Olsson benämns:
C:2  
1793-97 Pål Olsson Storpare
1805-12+ Pål Olsson Holster Observera att detta är första gången detta släktnamn framträder!
Han redovisas fram t o m 1788 i faderns hushåll
 
Kan inte i redovisningen i Gällivare hitta något där dom kan bindas till släkten Vuordno. Det finns dock samtidigt i Norrkaitum flera släktmedlemmar fr Vuordno redovisade med släktnamn och allt.  
Den koppling, som jag tolkar August Ljung gör i sin avskrift, att de ovan redovisade personerna kan tillhöra släkten Storropare, tycker jag helt kan avföras då ursprunget till namnet Storpare/Stårpare kan spåras till nybygget/torpet i Killingisuando.
Jag tror att både far och son gifter in sig i samefamiljer. När det gäller sonen Pål så finns inga frågetecken eftersom Marget är dotter till Lars Simonsson Simpo
H/MG
 
(Meddelandet ändrat av migu01 2009-10-13 20:10)

2009-10-14, 00:18
Svar #16

Utloggad Michael Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2020-11-29, 21:34
    • Visa profil
Hej igen!
Dessa vigselnotiser finns på sid 135 Gve C:1
17500319 Erik Filipsson ifr Ö-Torneå med pigan Brita Olofsdotter ifr Killingesuando
17500408 Drängen Olof Olofsson nybyggarson ifr Killingesuando med lappigan Karin Pålsdotter
 
Kan denna ovanstående Karin möjligen vara den flicka som föds i Kaalasvuoma i juni 1731?
Jag tolkar fadern till Påhl Olsson Skautja?? modern Margareta
Dopvittnen
Anund O Vuornis      Sigri Nilsd
Joseph Peiponen      Sigri Pålsd
Detta ger ju lite Vuordno vittring!
Den sista är ett långskott. Så kom gärna med kritisk granskning.  
H/MG

2009-10-14, 18:40
Svar #17

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej Peter!
 
Jag funderade mycket över Olof Olsson Killinkis ursprung för rätt många år sedan. Det som fick mig att dra slutsatsen att han tillhörde släkten Vuordno/Vonto/Vuornis var uppgiften om hans tillnamn hos Ljung, men när jag nu tänker på saken, är jag inte säker på att jag har sett honom omnämnd med det namnet i någon primärkälla. Det är inte alls omöjligt att Ljung har gjort sig skyldig till någon sorts sammanblandning. Olof Larsson Vuornis el. Vonto el. Vuordno på skattelandet Pettisjärvi eller Vuordnovuoma verkade vara en möjlig kandidat till faderskapet.
 
Olof Klemetsson Lainio hade otvivelaktigt en son Olof, vars öden efter 1717 verkar vara okända -- kanske eftersom han i själva verket var identisk med Olof i Killinki!
 
Jag uppgav 1999 (om jag inte minns fel), att Olof Klemetssons son Olof var fosterson hos sin kusin Mårten Mårtensson Lainio: jag måste ha misstolkat det som står i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1727 (§9). De personer som omnämns där måste i själva verket vara Mårten Jonsson Sagare (i domboken felaktigt kallad Mårten Mårtensson), hans hustru Anna Olsdotter (änka efter Olof Hindersson Kyrö i Vittangi), och Mårtens styvson (Olof Kyrös och Anna Olsdotters son) Olof Olsson.
 
Med andra ord verkar det som om Olof Olsson Lainio i Killinki mycket väl kan vara identisk med Olof Klemetssons son. Detta är också möjligt rent åldersmässigt. Olof Klemetssons dotter Elin anges i och för sig vara född redan 1676, men Olofs söner Hans, Henrik och Simon blev fäder till barn som föddes under 1720- och 30-talet -- alltså vid samma tid som Olof Killinkis barn.  
 
Att Hans Olsson Lainio (som var husbonde på gården Hannu el. Alapää i Lainio, och har många ättlingar idag) var dopvittne 1727, när Olof Olsson tydligen bodde i Killinki, tyder ju också på att de var bröder.  
 
Det ser onekligen ut som att uppgiften om att Elisabet Johansdotter Spett inte var änka efter Olof Olsson Kemi i Svappavaara, utan att den Olof Olsson som omnämns i domboken 1724 är Olof Olsson Lainio.
 
Att Olof Olsson Killinki kallas lappländare 1733 behöver inte heller tyda på att han var same. Även hans möjlige far, Olof Klemetsson kallas ibland lapp, trots att han utan tvivel var nybyggare.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2009-10-27, 17:30
Svar #18

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Erik,
 
Finns mantalsängder, jordeböcker för den tid, då Olof Olsson (Lainio-Killingi) var bevisligen bosatt i Lainio resp. Killingisuando (Killingi)? Jag har sökt på SVAR, men det verkar vara rätt osammanhängande med åtminstone mantalslängderna.
-------------
 
 
Erik, jag har skickat dig mail för ett tag sedan, om bokköp av dig, men vet inte om du har en fungerande mailadress eller om du bara inte hunnit vittja din brevlåda?
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

2009-10-27, 17:59
Svar #19

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Olof Olsson (Lainio-Killingi) och Elisabet (Lisbeta) Johansdotter Spet/Spett gifte sig 1723 7/3 i Jukkasjärvi. Ca fem månader innan giftet var eventuellt, åtminstone Elisabet, närvarande som vittnen, då Hans Olsson Lainios son Hans döptes.
 
Möjligen är denne Olof Olsson den Olof Olsson (Lainio-Killingi), som kom att gifta sig med Elisabet Johansdotter Spett. Så här har vi möjligen en ytterligare kompletterande uppgift om släktskap emellan Hans Olsson Lainio och Olof Olsson, där de båda varit närvarande då de var för sig låtit döpa barn.
 
Hans, född 1722 ?/9 (dp. 1/11, dito Christnades Hans, född i Sept. fadren Hans Olson Lainio, modren Karin Matzdotter, faddrar Olof Nilson Kemiläin Lisbeta Joh. Spet Olof Olson item Sara Olofzdr (Jukkasjärvi Födelse- och dopbok C:2 1719-1751).
 
 
 
Mvh
 
//Peder

2009-11-03, 23:54
Svar #20

Utloggad Christer Rosenbahr

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 183
  • Senast inloggad: 2023-08-30, 23:33
    • Visa profil
Hej Peder!
 
Enligt mina arkivstudier (otryckta källor) så var änklingen Olof Olsson i Lainio identisk med Olof Olsson i Killingsuando. Nybyggare från 1725 och med skattefrihet till år 1739 (Jordebok år 1736, RA). Han var först gift med N.N. före 1715. Och hans andra gifte var med Lisbeth Johansdotter Spett från Svappavaara bruk år 1723. År 1715 döptes Mickel Olsson i Lainio, enligt kladdboken för Jukkasjärvi kyrkobok (C:1).  
 
Olof Olsson i Lainio var väl inte far till brukskarlen Hans Olsson (1721-1811) i Svappavaara bruk? Var han son till Olof Nilsson Kemiläinen i Lainio?  
Det finns en uppgift att familjen Kemiläinen i Lainio var antagligen släkt med Eskil Kemiläinen som nämndes i byn Kolari år 1640.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2009-11-04 03:54)

2009-11-04, 07:57
Svar #21

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hej, Christer!
 
Så bra, att du haft tillgång till jordeboken. Här får vi här reda på från 1736-års Jordebok, att Olof Olsson tydligen fick 14 (15) års skattefrihet, vilket inte framgick av domboksprotokollet från tinget i Jukkasjärvi i januari 1725, vari avsades, att ...Beträffande frihetz åren så kunna dhe icke utsättas emot högstbemde. Kongl. Placater utan Högwälborne hr. Baron och Landzhöfdingens Communication som til wederbörande blef extraherat. (Se ovan, tidigare inlägg)
 
Av de mantalslängder jag har tillgång till (SVAR), så återfinner jag, av de år jag hitills genomsökt, Olof Olsson:
 
1730,     Olof Olson i KillingiSoando (Ingen notering i de två spalterna (t.h.), utgörande ordinarie ränta).
 
Mycket riktigt Christer, så hade Olof Olsson en son Mickel i Lainio, i hans 1:o gifte med Regina Larsdotter Dagar.
 
Mickel, född 1714 ( Dito  [= 30 oktober Christnades] Ol Olss, lainio  [notte?] Mickel, Mod. Regina Lars dotter dagar, födt Mickel mess dagen, fadrna Joh. Högberg m[..] Erik  [..] Hústrún, S. Margeta Magnús dotter.) i Lainio, Jukkasjärvi sn. (Jukkasjärvi Födelse- och dopbok C:1 1714-1716)
 
Vem kan denne första hustru Regina Larsdotter Dagar ha varit dotter till? Återfinns någon lämplig Lars Dagar i trakterna? Jag vet att namnet Dagar inte är så ovanligt i dessa trakter, då jag stött på det rätt frekvent.
----------------------------------------------------------
 
Vad gäller brukskarlen Hans Olsson i Svappavaara, har jag ingen som helst kännedom om.
 
Kanske Erik Kouksu vet mer om han, och kan om möjligt ge besked?
 
 
 
Mvh
 
//Peder

2009-11-04, 15:20
Svar #22

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Brukskarlen Hans Olsson Svappavaara eller Kemi i Svappavaara var med största sannolikhet son till Olof Nilsson Kemiläinen i Lainio. Enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag 1756 tvistade drängen Hans Olsson i Kurravaara med sin bror Olof Olsson (Kemiläinen) och svåger Mårten Hindersson (Kyrö) i Lainio (vilka brukade varsin halva av nuvarande Ylipää gård i Lainio) angående sin rätt till 1/3 av gården. Gården var för liten för att delas i tre delar, så Olof och Mårten fick ersätta honom med 30 respektive 60 Daler kopparmynt. Dessutom fick Hans rätt att disponera en bod på gården för sin lösa egendom. Hans Olsson bodde i Kurravaara ännu när Jukkasjärvis första husförhörslängd upprättades 1765.
 
Det var tydligen omtvistat om Hans var brukskarl eller inte: I en ovanligt intressant domboksnotis från år 1780 kallas han lösdrivare och lanthandlare i Svappavaara. Detta år anklagade bruksdirektören Anders Hellandt honom för att ha gjort intrång på Hellandts privilegium att tillverka och handla med renhornslim i Torne och Kemi lappmarker. Hellandt menade att Hans, som vistades vid bruket utan att ha någon anställning där, köpte upp alla traktens renhorn och högg ned brukets skogar för att ha som bränsle när han kokade limmet.
   
Hans  var inte närvarande, men tingstolken Gustav Bucht, som hade fullmakt att agera som ombud för Hans under rättegången, menade att Hans uppehöll sig vid bruket eftersom han var brukskarl, och kokade lim på sina egnas, sin hustrus och sina grannars renars horn, och att han inte kände till att någon hade privilegium på limkokning och limhandel.
 
Tinget fann att frågan huruvida Hans var brukskarl eller ej inte var en fråga för dem att bedöma, och vidare att Hellandt visserligen hade fått kungligt privilegium att anlägga ett limkokeri på lämpligt ställe i Lappmarken, men att han ingalunda hade monopol på limkokning och limhandel, och att Hans Olofsson Kemiläinen därför i fortsättningen hade rätt att koka och sälja lim efter eget huvud
 
Släkterna Kemi i Svappavaara och släkten Johansson i Sevujärvi är de enda kvarlevande grenarna av släkten Kemiläinen i Sverige. En gren i Gällivare dog ut på 1800-talet, en annan gren levde i Norge ännu vid förra sekelskiftet.
 
Jag har inte hittat något som tyder på att släkten Kemiläinen i Lainio har något samband med de Kemiläiset som under 1600-talet omnämns i spridda byar i Tornedalen. Olof Nilsson Kemiläinen och Henrik Nilsson Kemiläinen (stamfar för en samisk gren) verkar ha varit söner till Nils Ersson, nämnd i Siggevaara 1684-92, i Lainio 1693-1704. Det är inte lätt att avgöra om Nils Ersson var nybyggare eller same, särskilt inte under Siggevaratiden.  Namnet Kemiläinen kan ju lika gärna syfta på någon som kom från Kemi lappmark, som på någon som var från Kemibygden.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2009-11-04, 15:31
Svar #23

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Vad gäller Regina Larsdotter Dagar, så tillhörde hon säkerligen någon av de ganska lite kända samiska släkterna Dagar. Dagar var ett relativt ovanligt samiskt mansnamn, och därför har säkerligen ett flertal släkter, som härstammade från en Dagar senare antagit det som släktnamn.  
 
Den enda Dagarsläkt jag har lyckats pussla ihop med rimlig säkerhet fanns i Kaalasvuoma, och härstammade från Dagar Kauppisson, i Siggevaara 1642-48 och död före 1681. Någon Lars har jag inte kunnat hitta i släkt, vilket förstås inte betyder att någon sådan inte fanns.
 
Ju mer våra kunskaper fördjupas om de tidiga Jukkasjärvinybyggarnas giftermål, desto tydligare blir det, att de i stor utsträckning gifte in sig i samiska släkter. Det måste ha varit en stor fördel att ha en fot i varje läger, i synnerhet om man inte själv innehade ärvda fiskerättigheter i trakten.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2009-11-05, 07:24
Svar #24

Utloggad Christer Rosenbahr

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 183
  • Senast inloggad: 2023-08-30, 23:33
    • Visa profil
Hej! Frågan är om det förekom samiska nybyggare redan från 1680-talet?? Jag anser att det är ytterst tveksamt! Det var mer vanligt att samerna blev nybyggare från mitten av 1700-talet. Enligt en nybyggarelängd för Torne lappmark och Siggevaara by år 1698 (mantals- och jordbokslängder, 1698)  benämndes exempelvis Nils Ersson i Lainio. Han borde rimligtvis vara en finsk nybyggare! Ur två nybyggarelängder i jordeboken för åren 1736 och 1741 (RA) benämndes att nybygget grundlades från 1686 och med skattefrihet till 1701. Dessa år benämndes Olof Nilsson Kemiläinen. Dock fanns inte samen Henrik Nilsson Kemiläinen i dessa nybyggarlängder.  
 
Man måste vara uppmärksam med att skattesamer kunde ha samma släktnamn som finska nybyggare! Ur jordebokens verifikationens skattelängder för Luleå och Torne lappmark (RA) exempelvis år 1732, kan man finna lustiga samiska släktnamn såsom Stortand, Himma och Seirpi. Dessa släktnamns ursprung borde man utforska mer på, om man besöker riksarkivet under semestern! Eller hur?!

2009-11-05, 10:55
Svar #25

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Ja, nybyggarna i Lappmarken togs ju upp i samma längder som samerna fram till 1600-talets sista år -- även personer som bevisligen var nybyggare som Henrik Mickelsson Kyrö i Vittangi, Lars Olofsson Lodwijk i Kuoksu, och Mickel Grelsson Ullatti i Ullatti återfinns i dessa längder. Det troligaste är väl att Nils Ersson verkligen var en Kemiläinen -- alltså hade inkommit från Kemitrakten, men man bör inte helt utesluta möjligheten att han var same.
 
Henrik Nilsson Kemiläinen var aldrig nybyggare. Han begravdes 1742, och uppges då vara 80 år gammal (född ca. 1662). Jag hittar honom första gången omnämnd i skattelängden för Siggevaara år 1699, och han förekommer sista gången i 1742 års skattelängd. Han var nämndeman 1725-38.
 
Intressant nog kallas Henrik fjällfinne vid något tillfälle. Tyvärr har jag inte antecknats exakt när (det var inte när han omnämns i domboken 1725, 1728 eller 1732). Det är ju den gängse norska benämningen på en fjällsame, men såvitt jag vet är han den ende person som kallas fjällfinne i Jukkasjärvi vid den här tiden. Det kan tyda på att han var en finne som blivit same.
 
Henrik var f.ö. en mycket rik man. I domboken 1728 räknas de föremål upp, som någon (han misstänkte Anders Persson Neivak) hade stulit från honom våren 1727:  
 
Ett förgyllt silverbälte värt 210 daler.
12 silverskedar på 36 lod á 4 daler.
16 Rdr. specie.
16 silverbägare på 12 lod á 5 daler.
5 par silvermaljor, som kostade 36 daler.
2 silverringar, den ena förgylld, värda 10 daler.
5 silvermaljor på 5 1/2 lod á 5 daler.
En hornsked värd 1 daler och 16 öre
En benskaftad kniv värd 16 öre
En benslända värd 16 öre.
 
Tillsammans var detta värt 708 Daler och 16 öre kopparmynt.
 
Detta är en enorm silverskatt! Som jämförelse kan man tillägga att nybyggaren Henrik Hindersson Hettas sammanlagda egendom, inklusive nybygget, var 224 Daler kopparmynt år 1709.
 
MVH
 
Erik

2009-11-14, 22:19
Svar #26

Utloggad Conny Sundqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 146
  • Senast inloggad: 2015-10-01, 19:08
    • Visa profil
Hej !
 
Söker Uppgifter om ett barn som skall vara född år 1903 9/1 eller 9/3. Barnets namn skall
vara Mary Gunborg och mamman skall vara Beda Pettersson från Sundsvall, Selånger ?
Tacksam för uppgifter om det finns några om dessa personer.
 
MVH
 
Conny

2009-11-15, 02:04
Svar #27

Utloggad Kristina Öberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 480
  • Senast inloggad: 2016-04-19, 09:47
    • Visa profil
Hej Conny!
Kan det vara denna Mary Gunborg som du söker? Finns i Svd4.
 
19030109-754
Damberg f. Pettersson, Mary Gunborg
Iggesund bg 524
Död 20/8 1965.
Kyrkobokförd i Njutånger, Iggesunds kn (Gävleborgs län, Hälsingland).
Född 9/1 1903 i Jukkasjärvi (Norrbottens län, Lappland).
Gift kvinna (1929).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Enånger-Njutånger, Hudiksvalls kn (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseförsamling i källan:
Jukkasjärvi (Norrbottens län)
Källor:
DB, FS / DOR 65 / UTD 61-67

2009-11-15, 23:05
Svar #28

Utloggad Conny Sundqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 146
  • Senast inloggad: 2015-10-01, 19:08
    • Visa profil
Hej Kristina !
 
Tack kristina för uppgifterna, skall kolla upp dem.
 
MVH
 
Conny

2010-02-10, 12:34
Svar #29

Utloggad Bjørn Arntzen

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2010-02-12, 17:26
    • Visa profil
Hei
Jeg leter etter en Rasmus Knutson Nutti og hans slekt i Sverige. Her er det jeg vet: Han ble født i 1733 i Talma sameby?, og var gift med ei Elen, født i 1736? Han flyttet til Spansmarken i Lavangen i Norge ca 1790-1800 og døde der i 1814. Han hadde muligens en sønn med seg til Norge som het Nils Rasmussen Nutti født i 1773, gift ca 1800 med Inger Johnsdatter, født i 1771. Tror begge disse også ble født i Sverige.  
 
Mvh
Bjørn Arntzen

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna