ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Spanska sjukan  (läst 4341 gånger)

2000-07-21, 11:28
läst 4341 gånger

Utloggad Susanne Åkerfeldt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 292
  • Senast inloggad: 2023-04-16, 19:08
    • Visa profil
En amerikansk bekant till mig, Mona, vill veta mer om spanska sjukan, dvs. den influensaepidemi som drog fram igenom Sverige runt 1918 - 1920 (?) och skördade många offer. Kan någon berätta mer eller ge en ledtråd till en källa där jag kan läsa mer? Mona undrar även om det fanns en andra våg av spanska sjukan runt 1930. Det har jag inte hört om, men någon kanske vet besked? Hälsningar, Susanne Åkerfeldt

2000-07-21, 19:12
Svar #1

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1700
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 10:29
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Susanne,
 
Spanska sjukan var som du skriver en allvarlig form av influensaepidemi som orsakades av ett virus.
 
 Det har funnits flera stora influensaepidemier som beskrivits i historien. Den första som beskrivits är 1387 och den första nordiska år 1580. Den största epidemin som historien känner till gick 1889-90 över hela världen under namn av ryska snuvan. Spanska sjukan som kom efter det första världskriget 1918-19, beräknade man att 525 miljoner människor insjuknade och 21 miljoner dog.
 
Den asiatiska influensan asiaten 1957-58 beräknade man att ca 15% av Sveriges befolkning eller drygt 1 miljon människor insjuknade.
 
Den våg av influensa runt 1930 som du nämner har jag inga uppgifter om i min gamla bok om infektionssjukdomar, men den var väl troligen också en form av influensa.
 
Fortfarande drabbas många människor varje år av mer eller mindre elaka virusinfektioner, influensaepidemier, men komplikationerna som människorna så ofta dog av förr kan man idag förebygga, behandla och bota på ett helt annat sätt  tex med vaccinationer, antibiotika m.m.
 
Mvh
Anita Berglund-Eriksson

2000-07-21, 19:32
Svar #2

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 15283
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:50
    • Visa profil
Susanne.
En bara källa till kunskap om spanskan är boken Spanska sjukan: den svenska epidemien 1918-1920 och dess internationella bakgrund av Margareta Åman, utgiven 1990. Kan säkert lånas på bibliotek.
 
Mvh
Eva Dalin

2000-07-21, 23:37
Svar #3

Utloggad Susanne Åkerfeldt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 292
  • Senast inloggad: 2023-04-16, 19:08
    • Visa profil
Stort tack, Anita och Eva!! Jag tänkte säkert att det fanns hjälp att få bland alla kunniga vänner på anbytarforum även i denna fråga! Varma sommarhälsningar från Susanne

2003-12-18, 11:31
Svar #4

Malin Lyktberg

(Denna fråga låg ursprungligen under egen rubrik.. //Anbytarvärden)
 
 
Jag har en ana som skall ha dött 24/10-1918 och enl. dödboken för Hedvig Eleonora (AB) i 'Influenza epid.' står det. Enl. uppgifter från släkt skall hon dött i Spanska sjukan. Härjade den 1918?
 
Hoppas att någon kan ge mig besked.
 
Vänligen; Malin Lyktberg

2003-12-18, 13:23
Svar #5

Utloggad Ulla Kristoffersen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 279
  • Senast inloggad: 2024-01-21, 15:57
    • Visa profil
Spanska sjukan var väl just en influensa epidemi!

2003-12-18, 13:25
Svar #6

Bo Olsson

Japp, det var 1918 som Spanska sjukan härjade.
 
MVH
 
 
Bo Olsson

2003-12-18, 21:08
Svar #7

Malin Lyktberg

Tack Bo!
Du förstod min fråga iallafall. Jag visste inte att den skördade så många människoliv, eller om den stämde in på detta år eller ort. Då det bara stod Influenza epid. visste jag inte om det jag hört om, att det verkligen kunde vara Spanska sjukan det gällde eller ej.
Någon som vet hur den yttra de sig?
Påminde den om våra Asiatiska influensor?
Varför dog min ana, blev man så svag? Hon fick ett barn i april 1917 och dog alltså okt. 1918, kan det ha varit så att hon fortfarande var svag?
Är den numera helt utrotad, eller finns den i andra länder? Finns det ngt. vaccin (kvar) mot denna sjd.?
Många frågor...
 
 
/M.v.h. Malin

2003-12-19, 00:05
Svar #8

Peter Karlsson (Peterk)

Nordisk familjebok beskriver Spanska sjukan rätt ingående under rubriken 'Influensa' - se här, med fortsättning här..

2003-12-19, 15:09
Svar #9

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Hej!
Spanska sjukan var väl rent principiellt något som liknade dagens influensor, fast mycket värre. Jag har för mig att den gick på lungorna. Jag tror att förlossning för drygt ett år sedan spelade mindre roll för riskerna.
Spanska sjukan dog ut alldeles på egen hand rätt snabbt, antingen dog man eller så blev man immun. Den är helt försvunnen, även om man möjligen lyckades återfinna smittämnet hos ett par djupfrysta lik i Arktis härom året (jag minns inte hur det gick.)
Läs mer i en av essäerna i Dick Harrisons Tankar om historia och där refererad litteratur.

2003-12-19, 22:34
Svar #10

Malin Lyktberg

Tack alla rara för hjälpen, nu vet jag på ett ungefär iallafall vilket öde min morfars faster gick till mötes. Barnen hon lämnade placerades ut. De var en son och 2 döttrar, som miste sin mor tidigt i livet. Sonen behöll namnet och kom till släktingar om jag fått det rätt. Han (sonen) lyckades i vuxen ålder, leta rätt på den äldsta systern, den andra hade fått ett annat förnamn (även efternamn tror jag). Han hann iallafall träffa sin äldsta syster innan hon dog. Den andra systern tror jag att han fann också, senare. Hon skall fortfarande vara i livet, fann henne iallafall inte på dödboken. Jag har iallafall genom Sveriges bef. 70 och kyrkböckerna hittat systrarna till honom.  
Jag tror att han lever än och bor i Stockholm.  
 
 
Trevlig helg!
Hälsningar
/Malin

2003-12-20, 14:25
Svar #11

Madelene Kasström

Min mormor var två år när hennes mor 1918 dog i spanska sjukan. Hennes äldsta syster som då var 15 insjuknade också men fick dricka konjak som medicin? Hon tillfrisknade. Eftersom influensan tog flera i släkten bakåt så inhandlade jag en bok som heter Skräckens tid, där står det om olika farsoter som kommit och gått. Om spanskan står det bland annat:
 
I slutet av maj 1918 började de svenska tidningarna rapportera om en mystisk sjukdom i Spanien. Den smittade lika lätt som koleran och pesten och lade under en kort tid 8 miljoner spanjorer i sängen. Symptomen var hög feber, hosta, smärta i ögonen, öronen och korsryggen, ömhet i huvudet och svalget, tjock beläggning på tungan, illamående och svag oregelbunden puls.
 
I Norrlands glesbygd drabbas värst av spanskan, medan de tättbefolkade landskapen i söder slipper väsentligt lindrigare undan.
 
Det står även att spanskan var de unga vuxnas farsot. Sverige drabbades av influensavågen strax efter midsommar 1918. Ett femtiotal fall inträffade i Hyllinge fabrikssamhälle utanför Helsingborg.  
 
Det allvarliga med spanska sjukan var just komplikationerna. I synnerhet den häftiga lunginflammationen. Teorin om att människor som var starka och hade bra hälsa avskrevs. Tvärtom var det påfallande många som tidigare aldrig varit svårt sjuka som snabbt dukade under. De flesta i åldersgruppen 20-40 år, fler män än kvinnor, en skillnad som kunde varit större om inte gruppen gravida varit så hårt drabbade.
 
1918 dog i Sverige 27 379 personer i Spanskan. 1919 7 341 personer.
1920 2 853 personer.
 
Det skrevs även om kända personer, om inte en kunglig kan räddas ifrån spanskan, vem kan då bli det? Man skrev om prins Erik som avled 29 år gammal, han var yngste sonen till Gustav V och drottning Victoria.
 
Evert Taube insjuknade men klarade sig. Så även Vilhelm Moberg.
 
Har ett minne av att någon i släkten berättat att kyrkklockorna ringde både dag och natt för att hinna få undan liken och minska smittsamheten. Det skulle ha varit i Uppsala.
 
Hälsningar
Madde

2009-02-22, 23:26
Svar #12

Utloggad Börje Williams

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 114
  • Senast inloggad: 2012-12-10, 16:13
    • Visa profil
Min farfars bror dog 1917 i spanska sjukan, enligt en källa en annan släkting som då var sex år. Det kan ha varit några enstaka fall redan då?

2009-02-24, 00:26
Svar #13

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Börje,
har du kontrollerat dödboken? Där kan spanska sjukan näppeligen vara angiven som dödsorsak 1917, eftersom epidemin bröt ut och fick sitt namn först året därpå.
Men även före spanska sjukan var ju dödligheten i olika luftvägsinfektioner mycket hög jämfört med i dag.
Hälsar vänligen
Maud

2009-09-12, 13:39
Svar #14

Utloggad Linnéa Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 312
  • Senast inloggad: 2024-03-03, 19:42
    • Visa profil
Hej, jag undrar om någon som har möjlighet vill titta i dödboken för Hamrånge vad min farfar dog av?
 
Det ska ha varit spanska sjukan men det skulle vara intressant att få veta säkert. Han hette Petrus Teodor Larsson, född 28/4 1891 i Ockelbo församling, gift 1917 i Hamrånge socken.  
 
Jag tror att han dog 1936 eller -37 i Hamrånge, eftersom att pappa född -23 var 13 år då han miste sin far.  
 
Spanska sjukan gick tydligen en sväng till då iaf i Gävletrakten (kanske i muterad form eftersom att han klarade ju sig första gången runt 1918).
 
Jag har funderat lite på detta nu eftersom att svininfluensan ska ju vara besläktad med spanska sjukan.  
 
Mvh Linnéa

2009-09-12, 18:39
Svar #15

Utloggad Britt Börjesson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 396
  • Senast inloggad: 2023-08-30, 20:33
    • Visa profil
I min egen släkt fanns en ung flicka, som alltid sagts ha dött i Spanska sjukan. I vintras gick jag igenom dödboken. Där finns hennes dödsdatum, tidigt på året 1917, och dödsorsaken var lungsot.  
Spanska sjukan var väl, när man berättade för oss i yngre generationer, en mindre skamfylld sjukdom än tuberkulosen.  
 
Hälsningar
Britt

2009-09-12, 21:45
Svar #16

Utloggad Linnéa Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 312
  • Senast inloggad: 2024-03-03, 19:42
    • Visa profil
Fast de äldre, födda runt 1925, tror jag, på ett äldreboende där jag jobbade för några år sedan, berättade att när de var barn så dog alla i spanska sjukan. Deras föräldrar alltså men barnen klarade sig. Eftersom de kom ihåg det så kan det ju stämma att spanska sjukan gick en gång till i Gävletrakten. (Jag frågade då om det inte var tuberkulos men de sa att det inte var det.)//Linnéa

2009-09-13, 07:07
Svar #17

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Enligt Begravda i Sverige finns en Petrus Teodor Larsson född 28/4 1891 som dör 30/4 1939 i Ovansjö. Han är då hemmansägare i Jäderfors. I samma grav finns:
Larsson f. Hammarb, Ebba Margareta   19201220-7623
Larsson, Joel A   19180904-7770
Larsson, Märta Elvira   18930309-7746
Larsson, Petrus Teodor   18910428
 
Kan det vara rätt?
SCButdragen av dödböcker går bara tom 1938 och dödboken finns inte på nätet eftersom den går mellan 1933 och 1956. Du kan skriva till landsarkivet i Härnösand och be dem se efter hans dödsnotis och dödsorsak.
 
Spanska sjukan var den ovanligt svåra influensa som drabbade världen 1917-19. Man kan ju dö av vanlig influensa (eller följdsjukdomar) också. Det är möjligt att man i folkmun kallade influensa för Spanskan i den generation som upplevt epidemin på 10-talet.

2009-09-13, 08:20
Svar #18

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1404
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 18:39
    • Visa profil
Skulle någon med vetskap kunna förklara för mig hur den slog så hårt mot norrlands glesbygd och värmland. Man tycker ju att städerna i första hand, och då kanske främst i södra Sverige där den först dök upp, skulle drabbats värst. Tydligen tog två rekryter med sig den till värmland. Det måste ju funnits rekryter i städerna också.
 
Finns det skillnader i miljön som gjorde det möjligt för influensan att få fäste i glesbygd (norrland)? Är det skillnad i kost så att man har ett annat immunförsvar?
 
För några år sedan gick det ett program på tv som handlade om pesten, främst Storbritaninen handlade det om. Där menade de att ca 15% av västerlänningarna har ett starkare immunförsvar än övriga? De skulle ha detta tack vare att deras förfäder utsatts för, och överlevt andra sjukligheter genom åren. Detta skulle enligt programmet vi (15%) nu då kunna ha tillgodo.  
 
Undrar om detta skulle kunna vara en del i förklaringen. Undrar hur våra 15% fungerar ihop med svininfluensan.
 
Finns det någon som vet vad detta program hette som gick på tv?
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2009-09-13, 09:03
Svar #19

Utloggad Bibi Gustafson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 213
  • Senast inloggad: 2023-03-01, 22:30
    • Visa profil
Lyssnade på radio (P4) för drygt en vecka sedan där man pratade om den nya influensan, vaccination, riskgrupper osv. En kvinnlig läkare deltog (smittskyddsexpert, kommmer tyvärr inte ihåg namnet) och svarade på diverse frågor. Bl.a. om varför yngre och inte gamla räknas som utsatta för större risk av denna influensa. Man måste ju vara riktigt gammal för att kunna ha upplevt/överlevt spanska sjukan och ha det skydd som behövs mot dagens pandemi. Hennes svar var att under 20- och 30-talets influensavågor härjade en mildare variant av spanska sjukan. Det vill säga att om man är född under dessa årtionden har man redan mött denna sorts influensa.  
Mvh
Bibi Gustafson

2009-09-13, 09:30
Svar #20

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Spanska sjuka drabbade Jämtland allra värst av någon anledning. Att äldre inte drabbades anses ha med att de hade haft känning av ryska snuvan under 1800-talet. Möjligen har den gått lindrigt fram i områden som drabbades svårare av spanska sjukan. Tyvärr finns nog inte angivits så noggrant om dödsorsaken var ryska snuvan i sin huvudutbredning och ev. senare angrepp.
 
Det kan också ha med bostadstandard och förekomst av lungsot som tog ner den naturliga immuniteten.

2009-09-13, 09:40
Svar #21

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1404
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 18:39
    • Visa profil
Korrigerar mig
 
Jag menade Jämtland som Björn skriver, inte Värmland.
 
Vänligen Patrick
 
(Meddelandet ändrat av patrick 2009-09-13 09:40)
Vänligen Patrick : )

2009-09-13, 10:44
Svar #22

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Enligt en teori så drabbade Spanska sjukan de som hade starkast immunförsvar, eftersom den angrep och aktiverade detta i anfallet.  
 
När det gäller svininfluensa finns uppgifter om att de som haft Asiaten och ev Hong Kong-influensorna skulle klara sig bättre. Men om det är bekräftat vet jag ej.
 
När det gäller Linnéas farfar så kan hon väl vänta till nästa år, så släpps SCB:s uppgifter.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-09-13, 19:50
Svar #23

Utloggad Linnéa Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 312
  • Senast inloggad: 2024-03-03, 19:42
    • Visa profil
Tack för svaren, och ja det är rätt grav. Synd att det inte går att hitta dödsorsaken på nätet, men jag får väl kontakta landsarkivet istället.  
 
Den som berättade för mig att dens båda föräldrar dog av spanska sjukan, var uppvuxen i Bomhus, en stadsdel i utkanten av Gävle. Vad jag är ute efter är väl att jag är intresserad av om man som ättling till en som dog av spanska sjukan skulle kunna ärva en viss känslighet även för svininfluensa. Men förutsättningarna är ju annorlunda nu, många som dog av spanska sjukan fick tydligen en bakteriell infektion som man idag antagligen kan avhjälpa med antibiotika.  
 
Jag har sökt lite information på nätet. Anledningen att just jämtland och norrlands glesbygd drabbades hårt kan tydligen bero på informationsbrist om sjukdomen. I städerna kunde man sprida kunskap om renlighet och på vilket sätt viruset smittade, i glesbygden fick man ingen vidare information. Vet inte om det håller som orsak.
 
14% av gävleborgarna ska vara immuna mot den vanligaste formen av HIV enligt forskning. Kanske det alltid finns 14-15% av befolkningen som är immuna mot allt(något)? Jag läste också på nätet om en familj i Lappland som hade ätit fet fisk varje dag, ingen i den familjen hade drabbats av spanska sjukan. I så fall borde väl kustbyar där folk åt mycket fisk ha klarat sig bättre.  
 
Mvh Linnéa

2009-09-14, 19:39
Svar #24

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Linnea!  
Det finns absolut inget som talar för att du som ättling till någon som dog av Spanska sjukan skulle ha en ökad risk att drabbas hårt av Den Nya Influensan som går just nu. Influensa är en smittsam sjukdom, inte en ärftlig. Det var mycket stora grupper av befolkningen som blev svårt sjuka, just för att den influensatypen inte funnits under deras livstid. Nu har H1-virus kommit tillbaka i ny form och då är 2009 andelen insjuknade lägre bland personer som levde före Asiaten 1957. Spanska sjukan cirkulerade i allt svagare former fram tills nästa pandemi, Asiaten, tog över 1957. (Källor: bl.a. smittskyddsinstitutet och aktuell statistik från Mexicos hälsodepartement)
Mvh Harriet

2009-09-14, 23:29
Svar #25

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Hej, Linnea!
Jag har vid arbetet med Sveriges Dödbok 1901-1946 gjort iakttagelsen, att Spanska sjukan gick mycket hårdare fram i en inlandssocken än i ett par socknar på en ö i havet. Det stämmer bra med att fet fisk skulle vara ett slags skyddsmedel, även om man åt mycket salt sill i inlandet. Den skulle kanske vara färsk för att fungera?

2009-09-15, 12:31
Svar #26

Utloggad Erika Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 100
  • Senast inloggad: 2013-06-09, 13:02
    • Visa profil
Hej!
 
Jag fick informationen på Landsarkivet i Härnösand, att väldigt många som dog i Norrlands-socknarna 1917-20 indirekt dog av spanska sjukan, eftersom viruset bröt ned immunförsvaret och förorsakade därmed att folk dog av sjukdomar som de annars kanske skulle ha överlevt. Så även om det står t ex lunginflammation som dödorsak, så kan det vara sviterna efter spanskan.
 
Mvh
Erika

2009-09-15, 14:35
Svar #27

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1404
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 18:39
    • Visa profil
Angående detta med fisk, så påstår någon läkare att Omega-3 som ingår i fisk kan nedsätta immunförsvaret och därmed avråder folk att ta tabletter inför svininfluensan.
 
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3462711.svd
 
Aldrig får något vara svart eller vitt. Nä, grått skall det vara
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2010-06-18, 20:04
Svar #28

Utloggad Linnéa Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 312
  • Senast inloggad: 2024-03-03, 19:42
    • Visa profil
Hej igen!
 
Med anledning av tidigare diskussion om spanska sjukan och varför den drabbade Norrlands glesbygd extra svårt så har jag nu kanske fått svar på det. Jag läser genetik på högskolan och vi har tagit prov på huruvida vi har genen CCR5-delta 32. Man ärver en allel från vardera föräldern. Innehar man CCR5-delta 32 från båda föräldrarna dvs två alleler så är man mer eller mindre resistent mot den vanligaste formen av HIV,och även mot syfilis. Innehar man en allel med CCR5-delta 32 är man lite halvresistent och kan gå med en HIV-infektion en längre period än andra utan att insjukna i HIV.  
 
Men man är mera mottaglig mot fågelinfluensa,(och kanske även då hepatit, spanska sjukan och svininfluensan som innehåller en annan, samma virusgen?) Detta är intressant. Jag som har många anfäder från gävle-trakten från en av mina föräldrar visade sig ha denna allel som heter CCR5-delta 32. Det betyder vad jag förstår att jag är kanske mera mottaglig för fågelinfluensa som är ett likande virus som svininfluensa, spanska sjukan och även hepatit etc, men mindre mottaglig för HIV. Och det beror på att mina anfäder antagligen har haft ett försvar mot någon virussjukdom liknande HIV som de överlevt pga denna gen, kanske black death, digerdöden eller något annat. Att min farfar och många från  Gästriklands trakten dog av spanska sjukan har alltså en förklaring, de var extra känsliga för detta virus. De har antagligen istället varit motståndskraftiga mot någon annan farsot.
 
 CCR5-delta 32(två alleler) innehas av cirka 14 procent av Sveriges befolkning de flesta härstammande från Gävle, Sollefteå-trakten och däromkring. Genen är vanligare i Finland. I södra Europa är den ovanlig och neråt Afrika, Asien finns den knappast alls.  
 
Det finns en naturlig förklaring till det mesta verkar det som  
 
Mvh Linnéa
 
http://en.wikipedia.org/wiki/CCR5
 
http://en.wikipedia.org/wiki/West_Nile_virus

2010-06-18, 21:00
Svar #29

Utloggad Linnéa Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 312
  • Senast inloggad: 2024-03-03, 19:42
    • Visa profil
Jag kan tillägga att jag efter detta gentest fick en märklig känsla av att detta verkligen är mina anfäder. Förut har det bara varit en massa namn men nu kände jag verkligen att de har haft det svårt, de har överlevt farsoter selekterats och givit gener till mig som har gjort mig till den jag är idag. Jag härstammar från just dessa och inte några andra...

2010-06-19, 17:58
Svar #30

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Intressanta uppgifter Linnéa!  
 
Undrar vilken källan är till siffrorna om gävleborgarnas procentsatser som nämns ovan?  
 
Är det från stickprov eller undersökningar i samband värnpliktsregistreringen eller undersökningar inom landstinget?
 
---------------------------------------------
 
Petrus Teodor Larsson född 28/4 1891 som dog 30/4 1939 i Ovansjö gjorde det enligt SCB Döda 1939 av något som i Pastors anteckningar betecknas som Septichaemia = blodförgiftning - av sepsis (infektion) och haema (blod). och i Läkarens anteckningar 1220 B, på Gävle lasarett, makan är född 1893 och läkare var dr O.Nilsson.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-06-19, 20:42
Svar #31

Utloggad Linnéa Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 312
  • Senast inloggad: 2024-03-03, 19:42
    • Visa profil
Hej Stefan!
 
Det var intressant att få reda på att det var blodförgiftning som han dog av. När jag var liten sa pappa att farfar dog av en sticka i fingret, då kanske det låg någon sanning i det. Uppgiften att han dog av spanska sjukan har jag fått på senare år av en annan släkting.  
 
Jag fick en karta (som jag tyvärr inte hittar nu), där det var markerat procentsatser i olika områden. Hur de har kommit fram till dessa procentsatser vet jag inte. De bedriver en viss forskning om detta på högskolan här i Gävle. Den högsta siffran som var 14 procent för två alleler fanns runt Gävle med omnejd och kring Härnösand/Sollefteå-trakten. Gentestet gjordes med hjälp av PCR-maskin, testet var ganska avancerat och tog en hel dag. Den här genen kan nog inte upptäckas vid värnpliktsregistrering eller vanliga undersökningar hos landstinget.Däremot verkar det finnas företag på nätet som utför gentestet.
 
För att få reda på om genen är inblandad i huruvida folk dog av spanska sjukan eller inte skulle man då kanske kunna jämföra siffrorna över var folk dog mest av spanska sjukan med var befolkningen har högst förekomst av denna gen. Någon sådan jämförelse har kanske ingen gjort.
 
Mvh Linnéa
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/PCR
http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/medicin_teknik/article458825. ece

2010-06-21, 18:49
Svar #32

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Utan att vilja strö smolk i bägaren för Linnéa Larsson och upprymdheten över gentestet hon gjort på kursen, så förtjänar hennes inlägg några kommentarer.  
 
Vad gäller geografiska jämförelser rörande spanska sjukans mortalitetstal i Sverige 1918-20, då omkring 35 000 svenskar avled till följd av denna influensapandemi, så rekommenderas Margareta Åmans doktorsavhandling Spanska sjukan. Den svenska epidemin 1918-1920 och dess internationella bakgrund. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala 1990.  
 
Norra Sverige drabbades jämförelsevis hårdare av spanska sjukan, vilket fr.a. har förklarats med mindre motståndskraft till följd av bristen på livsmedel och t.o.m. hungersnöd till följd av 1:a världskriget som var mer uttalad i norra Sverige än i södra Sverige. Variationerna inom landet i dödlighet i spanska sjukan under utbrottsåret 1918 varierar från 339 dödsfall per 100 000 invånare i Jönköpings län till 866 dödsfall per 100 000 invånare i Jämtlands län, och med ett riksgenomsnitt på 471 dödsfall/100 000 inv. För Gävleborgs län som nämns i inläggen ovan kan konstateras att länet låg en bit över riksgenomsnittet 1918 med 596 dödsfall/100 000 inv, men en bit under riksgenomsnittet de två följande åren, så sammantaget utmärker sig inte Gävleborgs län i dödlighet jämfört med övriga landet.  
 
Förutom Åmans avhandling, se också Mattias Bylesjös C-uppsats i historia från 2003 Spanska sjukan och svälten. Konsekvenserna av regeringens livsmedelspolitik och Spanska sjukans verkningar i norra Sverige 1917-1920, se: http://epubl.luth.se/1402-1773/2003/089/LTU-CUPP-03089-SE.pdf
 
Beträffande den muterade genen (CCR5-delta 32) som Linnéa Larsson tar upp ovan, så är det en missuppfattning att den skulle leda till resistens mot syfilis (som är en bakteriell infektion - inte orsakad av virus!). Däremot finns ett samband mellan CCR5 och ökad risk att smittas av hiv om man har syfilis med genitala sår (s k primär syfilis), då man i syfilissåren funnit en ökning av CCR5 mRNA, och CCR5-genenen är en s.k. co-receptorer som hiv använder sig av då det tar sig in i målcellerna hos människan.  
 
När det gäller mutationen CCR5-delta 32, så var det stor uppmärksamhet omkring detta 1996 när amerikanska forskare påvisade ett samband mellan denna mutation och motståndskraft mot hivinfektion (orsakad av hiv som är ett retrovirus), om man ärft mutation från båda föräldrarna (homozygot) och fördröjd/långsammare utveckling mot aids/död om man bär på mutationen i enkel uppsättning från ena föräldern (heterozygot). Orsaken till detta är att den muterade CCR5-genen saknar en 32 baspar lång gensekvens, som hiv använder sig av när den infekterar målceller hos människan, vilket alltså skulle leda till att man inte kan smittas av hiv. Men i takt med att man närmare undersökte större patientgrupper av hiv-infekterade personer fann man även hiv-patienter med dubbel uppsättning av CCR5-delta 32 (homozygoter), och insåg att denna genmutation inte ger ett fullt skydd mot hiv. Forskningen har visat att hiv även använder sig av andra co-receptorer för att ta sig in i människans celler, inte bara CCR5-genenen, t.ex. är CXCR4 av central betydelse för hiv.  
 
Hur är det då med mutationen CCR5-delta 32 och ökad mottaglighet för andra virusinfektioner som Linnéa också berör? Ja, här har forskare så sent som 2005 visat att denna mutation som alltså har en partiell skyddseffekt mot hiv istället medför en ökad risk att insjukna i symtomgivande infektion med West Nile Virus (WNV) som sprids via myggor och tillhör gruppen flavivirus (http://ukpmc.ac.uk/classic/articlerender.cgi?artid=1164695). När det gäller de hypotser som Linnéa framför om spanska sjukan (A/H1N1/1918), fågelinfluensa (A/H5N1) och den s.k. svininfluensan (A/H1N1/2009) så känner jag dock inte till att något sådant samband kunnat påvisas med CCR5-delta 32.
 
Beträffande förekomsten av mutationen CCR5-delta 32 i befolkningen, så stämmer det att den verkar vara vanligast i norra Europa, men några mer heltäckande populationsstudier har inte publicerats, så antaganden om hur vanligt förekommande denna mutation är i den svenska befolkningen och om det finns geografiska skillnader inom landet går inte att säga något säkert om. Vad man utifrån de material som hittills testas brukar uppskatta är att ca 14 procent av befolkningen i Sverige bär på mutationen i enkel uppsättning (heterozygoter) - inte i dubbel uppsättning som Linnéa skriver. Andelen som har genmutationen från båda föräldrarna (homozygoter) är betydligt lägre - det rör sig bara om några få procent.  
 
En bra och översiktlig artikel som handlar om genetiska förändringar och mottaglighet för vissa smittsamma sjukdomar, inte bara hiv, finns i tidskriften Forsknings och framsteg:
http://www.fof.se/tidning/2005/3/darfor-blir-manniskor-olika-sjuka
 
(Meddelandet ändrat av tbd 2010-06-21 20:09)

2012-09-16, 22:34
Svar #33

Marianne Högnefors

Avlidna i spanska sjukan i Gävle 1918-1919
 
 
Hittade denna sida av en händelse:
 
http://spanskasjukan.com/avlidna-i-spanska-sjukan-i-gavle-1918-1919/

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna