ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30  (läst 5245 gånger)

2006-09-14, 14:31
läst 5245 gånger

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Om Jon Jonsson Kouttja el. Skautja (1750-1800) i Kaalasvuoma.
 
Han kan ha varit son till Jon Olsson Skautsa, som omnämns i Kaalasvuoma 1716-45 och var gift med Marget Jonsdotter, men det är bara en hypotes. Jons och Margets belagda barn var alla födda under tidsperioden 1720-37, så Marget bör med andra ord ha varit i 45-50-årsåldern vid tiden för Jon Jonssons födelse, något som gör henne mindre trolig som moder till honom.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2006-09-14, 21:06
Svar #1

Utloggad Marianne Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2014-01-27, 21:31
    • Visa profil
Hej Erik
 
 Tack så mycket för informationen om Thomas Nilsson Tjoggi. Du omnämner Store  Per Henriksson vad står det uttrycket för ? Än en gång tack och hälsningar från  Marianne

2006-09-15, 12:50
Svar #2

Peder Andersson Kalix

Erik,
 
Under Hietaniemi hfl 1827-38, fol. 233 (AI:4 5/5) återfinns en Enk. Maria Jönsdr Koulja, född 1780, död 1833 17/1 och hennes oägta son Paulus, född 1813. I dödboken för Hietaniemi (E:1 1/3) står antecknat för år 1833: Januari...17 - Lapp = Enka Maria Skauttja 53 år Ålderdom. I Gällivare gifter sig 1771 10/3 Påhl Skautja ifrån Juckasjärf med änkjan Ella Larsdr. Sunna. Kan det månne finnas någon koppling här, med Maria Jönsdotter Skauttja, hennes son Påhl (Paulus) och Påhl Skautja?
 
Kan denna enka Maria Jönsdotter Skauttja möjligen kopplas till ovanstående du nämnt? Om inte, har du annars stött på denna lappenka? Kan hon möjligen vara från Jukkasjärvi, och vilka är då möjligen hennes föräldrar?
 
* I Hietaniemi avlider i november 1832 (begr. jan.) Lappkvinnan Marget Thomaedr. Skauttja Okänd [dödsorsak] 80 år. Marget Thomaedotter Skauttja, således född omk. 1752.
 
I samma längd (från ovan) finns, troligen, annat folk från just Jukkasjärvi, bl a Änkn Gunilla N.dr Panis.
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

2006-09-18, 11:41
Svar #3

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej Marianne!
 
Store är ett öknamn. Troligen kallades han helt enkelt så för att han var stor till växten.

2006-09-18, 11:55
Svar #4

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Jo Maria Jönsdotter Skautja tillhörde antagligen samma släkt som Jon Jonsson Skautja. Kanske var hon rent av hans dotter? Jag har inte undersökt släkten Skautja/Skautsa längre fram än till ca. 1750, så jag kan inte säga något säkert.  
 
Jag har inte hittat någon Tomas i Jukkasjärvisläkten Skautja omkring 1750, så vem Marget Tomasd. Skautja var är också svårt att säga.
 
Pål var ett ganska vanligt namn i släkten Skautja under 1700-talet, men jag kan inte hitta någon Pål Skautja som passar in i vigselnotisen från Gällivare, försåvitt den inte rör Pål Olsson Skautsa (*1738, +1790) i Kaalasvuoma. Hans hustru anges dock i husförhörslängderna heta Brita.
 
Skautja eller Skautsa är ju annars ett öknamn som betyder skäggig, så det är fullt möjligt att personer som har tillhört andra släkter har burit detta namn.
 
Gunilla Nilsdotter Panis är däremot lättare att hitta i Jukkasjärvi. Hon var säkerligen dotter till Nils Henriksson Panis (av släken Påve) och hans första, till namnet okända hustru, i Kaalasvuoma. Gunilla ser ut att ha gift sig med en Pål Pålsson Talvik.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2006-10-04, 21:01
Svar #5

Utloggad Lena Burman

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2017-11-15, 11:16
    • Visa profil
Hej
Har ett forskarproblem som inte är särdkilt långt bak i tiden men svårlöst.
Min farfar Knut Allan Berg föddes i Jukkasjärvi 1905 som uä moder Hilda Maria Lindström. Jag har varit i kontakt med pastorsexp i Jukkasjärvi och fått lite hjälp de säger att det tyder på att ffm har varit skriven i Jukkasjärvi men ej bott här. Hon får två döttrar också här 1901 och 1903. Samtliga födslar är inskrivna sist i födelseboken och ej på sitt datum och detta tyder då på att hon endast kommit hit för att föra in sina barn.
Hon är så skriven här i Jukkasjärvi fram till 1908 då hon flyttar till Umeå och här avlider två av döttrarna den ena 1910 och den andra har jag ej funnit.
Det underliga är att hon då hon senare flyttar till Göteborg har bytt efternamn till Hilda Maria Berg och så även barnen. Hon har så berättat att hon begravde två döttrar samt sin man innan hon lämnar Umeå. Dessutom berättade hon att de levde ett kringflackande liv och att det gällde att packa så att man kunde ge barnen mat när man kom fram. Mannen som skulle vara far till barnen skulle ha omkommit i någon olycka och detta måste ju ha skett mellan 1907 och 1912 då det är åren för sista dotterns födelse och flyttningen till Göteborg. Jag har några få foton på döttrarna samt två på mannen varav ett är ett studiofoto från Loussavaara, de andra korten på barnen är tagna i Kirun samt ett i Örnsköldsvik. Mannen i fråga är otroligt lik min far och farfar samt hans syster.
Vad kan denne man ha sysslat med som reste runt så och som omkom i någon olycka?
Varför byter hon namn då hon kommer till Göteborg, jag har förstått att hon ansåg sig som gift men varför gjorde då inte prästen detta?
Är det någon som har ett litet tips om hur man kan komma ennliten bit framåt skulle jag vara väldigt tacksam.      
 
Lena Burman

2006-10-04, 22:09
Svar #6

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Lena!
 
Det är inte så bra att ställa samma fråga på två ställen. Jag förstår att du behöver svar från flera ställen, men det är ändå bättre att du inväntar svaret från ett landskap/socken innan du ställer frågan i nästa.
 
Se svar under Västerbotten, Umeå lsf (tror jag det var). Det är ett utdrag ur Sveriges dödbok ang Knut Allan. Om det är rätt person så var han född i Umeå stad.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2006-10-18, 18:12
Svar #7

Geir Horrigmoe

Er det noen som har opplysninger om Anders Johansson Haapala fra Pajala?
Han giftet seg med Sara Samuelsdotter Tjäder, født 1796 i Lovikka, død i Narvik etter 1865.
 
Barn:  Johan, født 1820
       Marie Bergitte, født 1826
       Erik A., født 1828
       Eva Kathrine, født 1829
       Ane, født 1832
 
Familien flyttet til Norge (Narvik) ca. 1835 og har en stor etterslekt her.
 
Vennlig hilsen
 
Geir Horrigmoe

2006-11-14, 12:03
Svar #8

Utloggad Fredrik Mattsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 86
  • Senast inloggad: 2017-02-07, 22:19
    • Visa profil
Hej är det någon som har tillgång till dödbok över jukkasjärvi för år 1900?
 
Jag skulle vilja få en uppgift bekräftad och om det står någon dödsorsak angiven.  
 
Det gäller Kristina Helena (Mattsson-Junkka?)
f.4/8 1891 i Parkalompolo, Muonionalusta församling och avled den 8:e juli 1900 i byn Lainio. Jag hade bara noterat dödsåret men inget datum och fick nu datumet från en annan person.  
 
Kristina Helena var dotter till  
Johan Mattias Junkka 1864-1933 och Helena Olsdotter Kangas 1859-1930. De var bosatta i parkalompolo. Dottern var barnpiga i Lainio.  
 
Vänligen Fredrik Mattsson

2006-11-30, 10:30
Svar #9

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Till Geir Horrigmoe:
 
Anders Johansson Haapala och hans hustru återfinns i husförhörslängden 1828-37 i byn Saittajärvi, Pajala sn. (nuvarande Saittarova i Tärendö sn.). Han var tydligen husbonde på nybygget Ruokojärvi:
 
Anders Johansson Haapala-Ruokojärvi. *1791. Nybyggare. Utflyttad till Norge 1832.
Gift med Sara Samuelsdotter Tjäder *1796 20/5
Barn:
1. Johannes *1820 27/11 (född i Lovikka)
2. Maria Brita *1826 28/3 (född i Lovikka)
3. Erik Anders *1828 7/7 (född i Saittajärvi)
4. Eva Kajsa *1829 7/7 (födelsedata enligt hfl. 1828-37)
5. Anna Greta *1830 8/9 (född i Ruokojärvi, Saittajärvi)
 
Det framgår inte varifrån Anders kom, men han var gissningsvis inflyttad till församlingen, eftersom  han var ensam  i socknen om att bära namnet Haapala.
 
Sara Samuelsdotter Tjäder var mycket riktigt född i Lovikka. Hon var dotter till soldaten Samuel Dynisson Tjäder (1758-1832) och Eva Larsdotter Jatko (*1762).  
 
Samuel härstammar i rakt nedstigande led från Pajalas grundare, birkarlen Lasse Pajanen, medan Eva tillhörde en gren av släkten Karvonen, som invandrade från Finland vid 1500-talets slut. Dessa släkter diskuteras på en rad olika ställen på detta forum och förslagsvis kan du ställa ytterligare frågor om dem under Pajala.
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

2006-12-02, 02:23
Svar #10

Anne Johnsen

Jeg lurer på om noen har opplysninger om Joen Nilsson Rieck (1610-1707). Jeg vet ikke hvor han kom fra, men har litt av etterslekten. Etterslekten holdt til i Norrbotten med finner og samer. De som har forsket på etterslekten, sier at sporene stopper ved Joen Nilsson Rieck. Han var rik, og sies at han drev med litt handel. Kanskje kysten i Sverige, Karelen og andre steder. Men hvor kom han fra ? Var han finsk, same opprinnelig el. annet land? Navnet har etter Joen Rieck sin tid vært Rikk, Riekki og Rikki. Så den slekten må ha giftet seg inn i det samiske. Jeg søker også forfedre til Raquel Anundsdotter Nortto. Jeg har faren Anund og hans far igjen Nils. Men jeg lurer på hvor Norto slekten kommer fra. I Kuoksu sine papirer står det at dem også kalte seg Nupukka. I Sverige het Raquel for Ragnel. Hva var hennes virkelige navn? Hvorfor kalte dem seg Norto? Norto er ikke typisk skandinavisk.

2006-12-05, 10:11
Svar #11

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Till Anne Johnsen:
 
Jon (Joen) Nilsson Rikk i Siggevaara, som mot slutet av sitt liv även kallas Kionni eller Scionni var antagligen farfar till bröderna Jon och Nils Nilsson Svonni (även kallade Kionni och Sunna) i Rautasvuoma. Den samiska släkten Svonni i Sverige och Norge härstammar från dessa två bröder. Jon och Nils var troligen söner till den Nils Jonsson Kionni eller Svonni, som omnämns i domboken för Jukkasjärvi 1725 och 1730.
 
Det är antagligen omöjligt att hitta uppgifter om den rike Jon Nilsson Rikks ursprung, eftersom källäget är ganska magert i Lappland vid denna tid, men han är upptagen i skattelängderna (mantalslängderna) för Siggevaara sameby 1638-1707. I 1702 års mantalslängd sägs han vara ”Uthgaml. och skattat i 5 konungars regering,” vilket bör innebära att han började skatta redan före Gustav II Adolfs död 1632, om man inte räknar med drottning Kristinas förmyndarregering.
 
Man vet alltså ingenting om hans förfäder, men man kan anta att han, som ju var same, var av samisk börd. Namnet Rikk, som också skrevs Riika kan mycket väl vara ett försök av en svensk skrivare att skriva det finska Riekko, alltså fågeln Ripa. Det kan också vara ett öknamn som syftar på hans rikedom. I det senare fallet kan man tänka sig att det samiska namnet Kionni/Schionni/Svonni var hans verkliga släktnamn.
 
I Tingevvara (ungefär motsvarande nuvarande Talma och Saarivuoma samebyar) fanns 1638-49 en man vid namn Per Andersson Rikk eller Riika. Han var, liksom en av sina söner, länsman i Tingevaara. Per sägs i mantalslängden 1643 vara af Luleå, vilket kan syfta på att han var från Siggevaara, som ibland även kallades Luleby. Annars är det fullt möjligt att han var från Lule lappmark.
 
Det är möjligt att Jon Nilsson Rikk och Per Andersson Rikk var släkt, men eftersom källäget, som sagt, är magert, är det nog omöjligt att bevisa.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2006-12-05, 10:25
Svar #12

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Om Ragnel/Rakel Anundsdotter Norto (*1708, +1796 10/2 och gift 1730 31/3 med Jon Olsson Stor i Talma):
 
Även hon var same. Hennes farfar Nils Jonsson Norto var länsman i samebyn Tingevaara 1686-88. Nils söner Jon och Anund kallade sig omväxlande Norto och Nupukka.
 
Både Norto och Nupukka är samiska namn, men deras betydelse är okänd för mig. Det var ganska vanligt att man i Tornedalen och bland Torne lappmarks samer använde två namn samtidigt.
 
Vad gäller hennes förnamn, så var det kanske egentligen det samiska Ranki (Rangi), vilket översattes till de svenska namnen Ragnel, Ragnhild eller Rakel.
 
E.K.

2006-12-05, 17:10
Svar #13

Anne Johnsen

Hei Erik Kuoksu!
 
Takk for opplysninger. Du er til stor hjelp. 
Jeg håper at vi etterhvert vil få flere opplysninger  lenger bakover i tid. Men det er vel nyttesløst å søke i Sverige og Finland. Jeg antar at du allerede har gjort det og at det ikke finnes flere opplysninger om samene så langt bak. Eller, kan man håpe? 
 
Mvh
 
Anne Johnsen

2006-12-14, 13:26
Svar #14

Geir Horrigmoe

Til Erik Kuoksu!
 
Tusen takk før opplysningene om Anders Johansson Haapala og Sara Samuelsdotter og deres børn  Opplysningene var til stor hjælp. Jeg takker også før invitasjonen til å stille spørsmål om Sara Samuelsdotters aner under Pajala sogn, og jeg skal komme tilbake der.
 
Siden du har hjælpet meg, kan jeg kanskje kvittere med noen korte opplysninger om de fem børn  til Anders og Sara etter at de kom til Norge:
 
1. Johan Andersen (født 1820, død 1908) bodde  
   først i Skjomen og senere på gården Sjursheim i
   Håkvikdalen i Narvik kommune. Giftet seg med  
   Ane Olsdatter i 1845, 8 børn  
 
2. Marie Bergitte Andersdatter (født 1826, død  
   1859) bodde først i Skjomen og senere på
   Narvikgården i nåv?rende Narvik sentrum. Giftet
   seg i 1850 med Amund Olsen, bror til Ane
   Olsdatter, som var gift med Johan Andersen, 4  
   børn  En rekonstruksjon av huset til Marie og  
   Amund står i Valhallaparken i Narvik.
 
3. Erik Andreas Andersen (født 1828,død etter  
   1900) bodde i Skjomen i Narvik kommune. Giftet
   seg i 1851 med Lisa Grethe Abrahamsdatter,
   datter av Abraham Lindgren og Stina Henrica  
   Tornberg fra Vittangi, 9 børn  
 
4. Eva Cathrine Andersdatter (født 1829, død
   1917), ugift, 1 børn  
 
5. Anne Margrethe Andersdatter (født 1830, død
   etter 1900). Giftet seg med Ole Johannesen og  
   bosatte seg på Narvikgården (nabo til Amund  
   Olsen og Marie A.), 11 børn  
 
Anders Johansson Haapala døde mest sannsynlig like etter flyttingen til Norge, mens Sara Samuelsdotter levde til 1868.
 
Hvis det er noen som er interessert i etterkommerne til Anders og Sara, så er det bare
å kontakte meg.
 
Jeg vil svært gjerne finne ut mer om Anders Johansson Haapala, og hvis du har noen tips om hvordan jeg skal gå frem, så ville jeg bli svært takknemlig før det.
 
Vennlig hilsen
 
Geir Horrigmoe

2006-12-18, 12:42
Svar #15

Utloggad Leif Markstedt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 84
  • Senast inloggad: 2017-12-25, 15:38
    • Visa profil
Är Heivasläktens lappskatteland Haukivuoma? Vad säger de kamerala handlingarna om det?  
På nätet har jag funnit uppgiften att Jonas Matsson Heiva år 1725 anlägger nybygget Vettasjärvi på Haukivuoma lappskatteland och att hans far är skogssame i Vaikko. Kan detta Vaikko vara liktydigt med Vaikkojärvi nordväst om Vettasjärvi?
 
Mvh Leif Markstedt

2006-12-18, 16:27
Svar #16

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Till Leif Markstedt:
 
Jag vet inte om Haukivuoma var släkten Heivas skatteland, eller om Jonas anlade Vettasjärvi på detta land. Det som främst gör att jag känner mig tveksam inför dessa uppgifter är att Vettasjärvi som lappskatteland är betydligt äldre än nybygget Vettasjärvi.
 
Redan år 1680 fanns enl. domboken för Jukkasjärvi en ”Jon Andersson i Wettes Jerfwi,” rimligen en same och några år senare bodde de skogssamiska släkterna Keisari och Suuppi där. Dessa släkter flyttade ifrån Vettasjärvi under första halvan av 1700-talet -- Keisari till Siggevaara och Suuppi till Hietaniemi och Masugnsbyn.
 
Jonas Matsson Heivas far Mats Larsson Heiva, som omnämns i mantalslängderna 1694-1724 var mycket riktigt skogssame i Vaikko. Vid sidan om släkten Heiva fanns även släkterna Mangi och Inga (Niia) i Vaikko vid denna tid.
 
Var detta Vaikko ligger har det diskuterats en hel del bland släktforskare. Det räknades till Siggevaara sameby och låg alltså därför i Jukkasjärvi socken.  
 
De flesta gissar att skattelandet Vaikko låg vid ditt Vaikkojärvi (det som ligger mellan Vettasjärvi och Parakka), men sjöar vid namn Vaikkojärvi finns på ett flertal platser i Jukkasjärvi socken.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2006-12-18, 20:23
Svar #17

Utloggad Jan K Sörblom

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 147
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
EJK och Leif!
 
Tårne Lapmark
 
Åhr 1738 then 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. och 21 Januarii höltz Ordinarie Häradz Winter- och Wår Ting samt Rättegång med Almogen af Menige Man af Torneå Lapmark och Juccasjerfwi Tingzlag uppå dess wanliga Tingsställe närwarande Edsworne Tolcken Mikkel Jönsson Stålnacka och Nämndemän
 
Henrik Mikkelsson Biörndaler i Talma Wuoskowuoma
Mikkel Henriksson Matti i Altisjerfwi Sariavonsaari
Mikkel Nilsson Niia i Waicko Rautuswuoma
Mons Mortensson i Lainio
Henrik Henriksson Kemileinen i Siggewara Rautuswuoma
Erik Jönsson Stålnacka i Sautzjerf
Per Persson Inga i Talma Kamosjerf
Henrik Henriksson i Moscajerfwi
Jöns Andersson Pingi i Talma Wuoskowuoma
.
10.
Det kiärade Lappen Jonas Madsson Heifwa ifrån Wettesjerf, som nu begynt idka Landtlefwerne och skattar 16 öre Silfrmt. åth Cronan, till Lappländarne Mikkel Mikkelsson, Per Persson Harri, Jöns Henriksson, och Per Persson alle ifrån Taborsbärg eller Karackovara för det de skola innehafwa och bruk af dess rätta skatteland Packo Jäncke, Harri Jänckä och Tallitaxen Jäncka ängar, som skola ränta 5 Ko hö, anhåller fördenskull, at sielf få bruka och nyttia dem under sitt boställe Wettesjerf hwarest han 8 år sedan gård anlagt och begynt föda Creatur, och som Heifwa en och annan gång dem här om, men de alltid gifwit honom afslag; ty begiärar han der jämte sina utlagde stämnings penningar tilbakars af dem.
 
Härpå förklarade sig ofwannämde Swarande Samteln., att deras förfäder för dem innhaft och nyttiat förenämde ängeslätter, och där de skulle blifwa ifrån dessa bohlstäder skilde och lagde, så anföra the sig icke förmå någon skatt mera erlägga kunna, dock wille de icke förneka, att ju samma ängar skola höra Jonas Matsson Heifwas skatteland Haukivuoma till. På efterfrågan om Swaranderne något skrifteligit bewiis framte kunde, hurulunda och på hwad sätt de eller deras förfäder kommit till samma twistiga ängar, war ingen af dem som ägde det ringste document der å, utan tillbödo de samtelige Jonas Madsson Heifwa att friwilleligen afstå af Pecka Jäncka äng En koo höö, och halfannan dito af Tallitäxen Jäncka.  
 
Men der med förklarade Jonas Madsson Heifwa sig icke wara nögder i lifstiden, utan påstår hela Packa Jäncka äng som skal ränta 4 Ko hö, då han will medan han lefwer låta sin fordran på Harri Jäncke och Taalitäxen Jäncke ängar, hwila, i annor händelse begiärar han dem i saken.
 
Fördenskull som Swaranderne anhöllo om anstånd i detta målet, att närmare der öwer uplysning inhämta och sig underrättade giöra; ty blef sådant och dem bewiljat till instundande Ting, hwilcket dem samteligen tydeligen företolckades den 16 Januarii 1738
(Ur avskrift av dombok för Torne Lappmark utgiven av Lenviks bygdemus?um).
 
Om Jonas Matttsons uppgifter är riktiga anlades nybygget i Vettas runt 1730. Haukivuoma var hans skatteland, men det behöver inte betyda att Vettasjärvi ingick i sagda skatteland, eller att hans nybygge var beläget på det. Haukivuoma ligger nästan två mil väster om Vettasjärvis västra strand. De myrarna ingick i byns utängar, det bedrevs myrslåtter där ännu på 1940-talet och kanske senare.  
Vaikko kallas också Vaikkovuoma. Jag har antagit att det är området norr om Haukivuoma, gränsande mot Kalixälven, där också den fordom så fiskrika Vaikkojärvi är belägen. Men så behöver det, som EJK påpekar, inte alls vara.
I Vaikko- och Vettasjärvi skattade man väl främst för det rika fisket, kan jag  tänka.
 
MVH
JK

2006-12-19, 19:01
Svar #18

Utloggad Leif Markstedt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 84
  • Senast inloggad: 2017-12-25, 15:38
    • Visa profil
Erik och JK!
 
Stort tack!
 
MVH
Leif Markstedt
Skellefteå

2007-01-10, 19:45
Svar #19

L. Fagerli

Hei!
 
Kemiläinen i Tornedalen var en stor slekt. Men hvor i Finland kom dem i fra og kom alle fra en og samme slekt? Det finnes dem som sier at Kemiläinen kan bety at noen kommer fra Kemi.
 
Men trenger det å bety noe som helst? Det er mange som har det som etternavn i dagens og fortidens Finland.
Navnet slutter med -ien endelse. Jeg har lest litt om -inen, -nen endelser i finske etternavn.
 
Se linken nedenfor.
 
http://www.finnsam.org/skogfinn/skogfinn.htm

2007-01-10, 19:55
Svar #20

L.Fagerli

Jeg har lest at Kemiläinen kan komme fra klockerslekt. Stemmer det?
 
På forhånd takk!
 
Mvh
 
L. Fagerli

2007-01-11, 13:17
Svar #21

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Namnet Kemiläinen är relativt vanligt i Norra Finland, men förekommer också sporadiskt i mellersta och södra Finland.
 
Det betyder egentligen Man/Kvinna från Kemi och är allstå ett ursprungsnamn. Alla som bär namnet är med andra ord inte släkt, utan har det gemensamt att deras släkt härstammar från Kemi (Kemi är en socken i Finska Lappland), eller någon av de gårdar i Finland som heter Kemi, Kemilä o.s.v.
 
I Jukkasjärvi finns två släkter med namnet Kemiläinen. En härstammar från Nils Eriksson i Lainio (nämnd 1684-1704), vars söner Olof och Henrik kallas Kemiläinen från och med 1700-talets början. Av denna släkt är den gren som härstammar från Olof Nilsson Kemiläinen nybyggare (de bär idag namnet Kemi), medan den gren som härstammar från Henrik Nilsson Kemiläinen var samer, som dock senare blev nybyggare i Sevujärvi.
 
Den andra släkten härstammar från klockaren Henrik Mattson Kemliäinen i Jukkasjärvi (död 1765/66), som var från Uleå (Norra Österbotten) och inkom till Jukkasjärvi som klockare 1716. Ingen av hans ättlingar i rakt nedstigande led idag -- och de är många! -- bär namnet Kemiläinen, eftersom hans sonsöner antog namnen Lindmark, Häggroth och Fjellborg.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-01-11, 15:29
Svar #22

L. Fagerli

Hei igjen!
 
Erik, takk!
 
Jeg har et spørsmål til når det gjelder Kemiläinen.
Olof og Henrik var brødre. Du skrev at Olof sine etterkommere var nybyggere, og Henrik sine var samer. Med det mener du vel at Henrik sine etterkommere giftet seg inn i samiske familier?
 
På forhånd takk!
 
Mvh
 
L.Fagerli

2007-01-16, 10:11
Svar #23

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Ja, det kan ha varit så att Henrik Nilsson Kemiläinen och hans ättlingar gifte in sig i samiska familjer. Henrik kallas själv i domböckerna ofta för fjällfinne, kanske för att visa att han inte själv var av samisk börd.
 
Men det kan också vara så att brödernas (trolige) far Nils Eriksson var same och att Olof Nilsson Kemiläinen blev nybyggare. I sådana fall kan namnet Kemiläinen syfta på att släkten kommer från Kemi lappmark.
 
Det är svårt att säga hur det egentligen var. Källmaterialet är som vanligt för denna tid ganska magert.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-01-19, 01:46
Svar #24

L. Fagerli

Hei!
 
Erik!
 
Takk for svar fra deg.
 
Jeg kunne tenkt meg å dra til Sverige for å forske videre på slekten, men jeg antar at alle opplysninger har kommet fram så langt. Dra til Finland kunne v?rt noe, men kanskje Sverige og Finland har hatt felles registre i århundreder.
 
Mvh
 
L. Fagerli

2007-01-19, 12:17
Svar #25

Utloggad Jonny Johansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 48
  • Senast inloggad: 2016-11-20, 19:10
    • Visa profil
Söker dödsdatum för min frus farmor Brita Johanna Henriksson född 1895-01-06 i Jukkasjärvi. Hon bör ha avlidit i Jukkasjärvi någon gång mellan 1925 och 1930.
 
Mvh
J. Johansson

2007-01-22, 10:35
Svar #26

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Brita Johanna Henriksdotter Puimunen, som var gift med Johan Petter Hansson i Jukkasjärvi (*1888 12/9, +1951 29/5) avled efter 1926 (då familjens sista barn föddes), troligen också efter 1930, då jag inte har antecknat något dödsdatum för henne när jag sammanställde mitt familjeregister för Jukkasjärvi kyrkoby fram till 1930.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-01-22, 14:34
Svar #27

Utloggad Jonny Johansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 48
  • Senast inloggad: 2016-11-20, 19:10
    • Visa profil
Erik K.!
 
Tack för beskedet betr. Brita Johanna Henriksson!
 
Mvh
Jonny Johansson

2007-01-30, 16:13
Svar #28

Utloggad Kerold Klang

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 22
  • Senast inloggad: 2010-12-22, 01:01
    • Visa profil
Ett inlägg angående Kemiläinen och släktens koppling till samer:
Min mmfmmmff var Knut Hindersson ( Hendersson) Kemiläinen, f. 1700, d.1788, gift 1733 med Margit Henriksdotter Nutti (1702-1792). De bodde i Jukkasjärvi.  
Kanske är denne Knut Hindersson Kemiläinen en av de två sönerna till tidigare här omnämde Henrik Nilsson Kemiläinen ?
Knut H.K:s hustru hette alltså Nutti, vilket jag antar är ett samiskt namn. Senare, i min del av den släktgrenen finner vi i rakt nedstigande led namnen Matti, Nutti (igen), och Sunna, samliga i Jukkasjärvi, senare Ofoten.  
Vore intressant att få bekräftat om min anfader Knut H.K. var en son till Henrik Nilsson Kemiläinen. Vidare om släkten Matti i Jukkasjärvi är identisk med Korpilombolosläkten Matti från gården Matti nr 4.
/Kerold Klang, Stockholm

2007-01-30, 21:48
Svar #29

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Ja, Knut Hindersson Kemiläinen i Rautusvuoma var son till Henrik Nilsson Kemiläinen. Hans mors namn är inte känt.
 
Namnen Matti, Nutti och Sunna är typiska samiska namn från Jukkasjärvi. De är f.ö. alla bildade av personnamn; Mats, Knut och Susanna.
 
Vad gäller släkterna Matti så vet jag inte om det är samma släkt som i Korpilombolo. Namnet Matti bärs i Jukkasjärvi av fyra olika (samiska) släkter, som jag inte har kunnat hitta någon släktskap mellan. Det är inte heller helt ovanligt som gårdsnamn i Tornedalen.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna