Pesten 1710

[Knut Henriksson (Knutte)]

Läste Stugums avskrifter av dödsboken för 1710.
Ingen dog i pesten, kom den inte så långt norrut?  
Frös svartråttorna ihjäl?
När jag forskade i Augerums(K)dödsbok var det många som dog i pesten. Julafton 1710 begravdes ca 20 personer!!
Någon som forskat i pestens framfart 1710?

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Du kanske är ute efter någon samlad bild över pestens framfart i landet. Om den nu inte finns så är Anbytarforum ett bra sätt att få en uppfattning. Mitt bidrag: Frosta härad i Skåne, sid 142 i Frosta härads historia: I Hörby och Höör var dödligheten tre gånger större än under vanliga år, men i Högseröd dog det året (1710) endast 16 personer (vilket var ovanligt låg dödlighet). Allt enligt Gottfrid Björkelund i nämnda bok. - För Norra Fågelås (s. om Hjo) har jag samlade uppgifter om pestens framfart. Anteckningar finns också om en särskild pestkyrkogård.

[Jojje Lintrup]

Dick Harrissons augustprisbelönade bok om pesten Stora döden innehåller mycket fakta om pestens härjningar, både under medeltiden och senare. Där förs om jag inte missminner mig synpunkter fram om varför pesten gick fram så ojämt.

[Mats Högberg]

Hej!
 
Följande exempel ger en bild av pestens framfart i några socknar i Östergötland under ett par månader i slutet av 1710.
 
Kaga sn, Östergötland
från 01/01/1710 till 30/10/1710 totalt 23 döda eller   2,3 personer per månad
från 01/11/1710 till 31/12/1710 totalt 38 döda eller  19,0 personer per månad
 
Linköpings domk., Östergötland
från 01/01/1710 till 30/10/1710 totalt 95 döda eller 9,5 personer per månad
från 01/11/1710 till 31/12/1710 totalt 137 döda eller 68,5 personer per månad
 
Åtvid sn., Östergötland
från 01/01/1710 till 30/10/1710 totalt 33 döda eller 3,3 personer per månad
från 01/11/1710 till 31/12/1710 totalt 39 döda eller 19,5 personer per månad
 
...alltså under årets två sista månader c:a 6-8 gånger fler döda än normalt.
 
Mvh - Mats Högberg

[Sam Blixt]

I PLF's databas hittade jag följande antal döda i pesten under 1700-talet.
1700-1709 inga döda
1710, 804
1711, 1 681
1712, 63
1713, 1
1715, 1
1716-1799, inga döda
 
MVH/Sam Blixt/PLF/Oskarshamn

[Monica Jönsson (Monica)]

Hej Knut!
När det gäller pestens framfart 1710-12 står en hel del i Berit o Hans Fridhs bok Möllesving och andra ting. Den berör främst Malmö, som var en av de hårdast drabbade städerna, men ger också en inblick i bl a hur man försökte behandla/bota sjukdomen.
 
Monica

[Olle Elm]

För Norra Vedbo kontrakt i Småland insände den 19/2, 1712, prosten Ståhl i Lommaryd, följande uppgifter om döda i pesten till konsistorium.  
 
Vireda    15
Haurida    2
Adelöv    34
Linderås 301
Säby     751
Frinnaryd 63
Marbäck   14
Askeryd    8
Bredestad  6
Bälaryd   50
Lommaryd  30
Summa  1 274
 
En kritiskt granskning av siffrorna för Säbys del har gjorts i artikeln Pesten i Säby åren 1710-1711 , förf Erik Lönnerholm, (i Mellan Sommen och Vättern, Linköping 1970).  Samme författare skriver också om pestens härjningar i boken Linderås och Adelöv, två socknar i Holaveden, (Tranås 1967).

[Birte Boström]

I Stora Köpinge socken , Skåne, kom pesten 1712 i juli månad. 93 personer antecknas som döda detta år, att jämföra med 20 st. år 1711. Ett öde kapell i Kabusa återinvigdes, lkaså invigdes en pestkyrkogård ned mot Köpinge mölla. Kabusa kapell accepterades som begravningsplats, men att pestkyrkogården inte var populär vittnar följande notis om. Den 19 sept. kom Per Salomonsson hem med sin enda son Salomon. Hade honom här en natt i byn. Men varken Präst eller Klockare veta var han blev begraven. Den 28 sept. dog Per Salomonssons hustru och blev lönligt begraven
Per Salomonsson dog själv d.11 okt.
 
I Börringe kyrkobok, har antecknats att pesten började i Stockholm i aug. 1710 och varade til dec.  Kom sedan med sjöfarande till Karlskrona och emot våren till Kullen och Luggude härad i Skåne.

[carola]

Läste att på tex. Öland upphörde folkbokföringen mm. under denna tid. På Öland dog nämligen 15 av öns präster. Tydligen avled nästan halva Ölands befolkning under vintern 1710-1711. Då det inte var obligatoriskt med kyrkobokföring denna tid så är antalet invånare och döda bara en uppskattning. Invånarna var ca. 20.000 och efter pestens framfart endast 10.000.
 
MVH Carola

[Knut Henriksson (Knutte)]

Det finns en del skrivet om pesten, några exempel.  Pesten i Sverige 1710 av O.T.Hult (1916).  Pesten i Stockholm 1710 Broberg (1879) och Lars Widdings bok De fyra ryttarnas tid.
Det man som släktforskare kan tillföra är den lokala bilden av pestens härjning. Den startade i Stockholm i augusti 1710 och spred sig i första hand längs kusten och kom till Karlshamn i december. I Karlskrona dog  6000 - 7000 personer i pesten 1710-11 många i flottans tjänst.
Bohuslän, Dalsland och Värmland undgick denna gång pesten besök.
Man behöver inte ha alltför livlig fantasi för att förstå vilket elände det var. I Augerum (K) begravdes över 20 personer julafton 1710 och på juldagen fortsatte begravningarna. I Åryd begravdes en familj far, mor och fem barn samma dag.
Utan att läst kyrkböckerna från flera socknar ser det ut som att det var i första hand barn och kvinnor dog. Efter pesten sker en ökning av giftemålen, det kan vara änkemän som gifter om sig och/eller att ödegårdar får nya ägare.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Hej Knut! Eftersom Du också var intresserad av den lokala bilden så bidrar jag gärna med en sådan från Norra Fågelås (ref. Boken om Fågelås, del 2, s 239), om Litteråsen: Gården Litteråsen (i N. Fågelås) torde vara mest bekant genom pestens härjning i mars/april 1711. - Av de nio medlemmarna i hushållet dog alla utom husbonden själv Gunnar (Svensson): Alla barnen, hustrun, Gunnars syster och en piga, Lisbeth. I dödboken står: Af Pestelientia Döde och på skogen Begrafne. - År 1985 lät dåvarande ägaren till gården Litteråsen resa en gravsten över de döda på platsen i skogen där de begravts. - Gunnar på Litteråsen gifte om sig redan den 12 nov 1711 med Karin Larsdotter och fick sju barn till!

[Jan-Åke Holmbring]

Härmed mitt bidrag till kännedom om pestens härjningar 1710-1711:
Persnäs
I en artikel i en hembygdsbok för Persnäs socken på norra Öland har jag redogjort för smittospridningen och sjukdomsförloppet där. - Av allt att döma kom smittan till socknen genom två barn från Karlskrona som i augusti 1710 blev omhändertagna av ett äldre par i socknen. Både barnen och det gamla paret dog mycket snart och smittan spreds vidare.
Sjukdomen blossade upp och nådde sin kulmen under sommaren 1711, då som mest 22 personer begrovs den 23 juli på Persnäs kyrkogård. Totalt dog under 1711  ca 250 personer. Då ingen dödsorsak anges i dödboken vet vi inte hur många av dessa som var pestoffer, men medeltalet för döda under perioden 1701-1710 var endast 16 personer. Socknens befolkning har beräknats till mellan  600 och 650 personer.
(Holmbring, Jan-Åke: Persnäs 1711 - pestens år. I: Persnäs socken. I stenriket. Borgholm 1997)
Sandby-Gårdy
I Sandby-Gårdby pastorat på södra Öland har Abraham Ahlqvist sammanstält antalet pestoffer. År 1710 avled 185 personer och 1711 219 personer, alltså totalt 404 dödsoffer av en befolkning på 800-900 personer.
(Ahlqvist, Abraham: Ölands Historia och Beskrifning. Faksimilupplaga. Uppasala 1979)
Linköpings stift
I en bok om Kristdala socken meddelar Sven Bankeström uppgifter ang. Linköpings stift, hämtade från ett Domkapitelprotokoll 1712 8/5, ? 14. Prästerna i stiftet hade uppmanats att inlämna uppgifter om pestens förlopp. Totalt redovisas 14 462 dödsfall, varav 12 782 i Östergötland, 1 181 i norra Kalmar län och 1 499 i norra Jönköpings län. Även vissa socknar redovisas separat.
(Bankeström, Sven: Från flydda tiders Kristdala och Tunalän II. 1700-talet. Oskarshamn 1990).
Jönköpings län
Inne i landet är tendensen mer varierande. Peter Nilsson nämner från Hjälmseryd att år 1710 avled i socknen 66 personer mot normalt 15-20 och sjukdomen fortsatte t. o. m. februari 1711.
(Nilsson, Peter: Den gamla byn. Värnamo 1997).
En egen undersökning av förhållandena i Björkö socken ger vid handen att pesten där knappast torde ha förekommit. År 1710 dog 18 personer och 1711 13 personer. Medeltalet för åren 1710-1719  var 16,6 döda.
Med vänlig hälsning
Jan-Åke

[Lars Magnusson]

Hej!
 
Mer om pesten finns att läsa på www.jamshog.net/kanda.asp
Läste en gång om att det var omkring 90000 som skulle ha blivet döda av pesten.
Men det var väl lite om man tänker på slaget i Poltava där nästan 200000 strök med.

[Anna Ståhl]

Är det någon som har siffror över pestdöda i socknarna i Dalarna?  
För visst spred sig väl pesten även dit?

[Börje Williams]

Jag har arton döda i pest i mitt arkiv. Det är tolv 1710 och sex under 1711. De flesta är barn varav några syskon. De flesta har bott i Småland.

[Elisabeth Lundell]

Jag har funnit en uppgift om att en släkting avlidit i pesten år 1654 - men så tidigt var det väl inte pest i Sverige?
Elisabeth Lundell

[Sven-Ove Brattström]

Visst förekom det pest tidigare.
Digerdöden var en pest som kom till Sverige under mitten av 1300-talet. Pestutbrott återkom då och då under kommande århundranden, men  minskade under slutet av 1600-talet. Pestutbrottet 1710 kan ha berott på att immuniteten då hade kommit att minska hos befolkningen.Det finns mycket på Google om pesten i Sverige.
Här är en länk:https://historiska.se/upptack-historien/artikel/digerdoden/
Du kan också finna rent medicinska länkar - som du nog kan tycka är intressanta. Det var ju en av dina anor.

[Elisabeth Lundell]

Tack!