ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Nervfeber  (läst 11289 gånger)

2001-07-25, 20:45
läst 11289 gånger

Utloggad Linda Wikland

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 287
  • Senast inloggad: 2016-11-03, 19:24
    • Visa profil
Hej
Jag är inte säker på av dödsorsaken nervfeber innebär, kan någon hjälpa mig?
Linda

2001-07-25, 22:59
Svar #1

Carina Sunesson

Hej Linda, nervfeber är tyfus.

2003-03-13, 17:18
Svar #2

Utloggad Emma Andersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Vad är då Gastrisk nervfeber?

2003-03-14, 08:55
Svar #3

Bo Olsson

Det finns tre sjukdomar som ibland blandas ihop.
 
Tyfoidfeber, orsakas av Salmonella typhi, och kallas ibland, felaktigt, Tyfus.
 
Paratyfoidfeber, orsakas av Salmonella paratyphi, och kallas ibland, felaktigt, paratyfus.
 
Fläckfeber orsakas av Rickettsia prowazekii och är väl de sjukdom är den egentliga Tyfusen, eller Fläcktyfusen.
 
Har jag rört till det för er, eller är det lätt att förstå?
 
MVH
 
Bo Olsson

2003-03-14, 11:10
Svar #4

Bo Olsson

Här http://www.smittskyddsinstitutet.se/diseases.asp finns bra information om smittsamma sjukdomar.

2003-03-14, 12:56
Svar #5

Essan Gradhman

Det här är inte vetenskapligt, men det är vad en högt utbildad man skriver från Jönköping år 1834;
 
Med glädje har jag erfarit att alla våra anhöriga undsluppit den förfärliga Choleran, från hvilken Göteborg nu lärer vara befriad. Jag hade hoppats att personligen få vara vittne till detta lyckliga förhållande, och efter två års frånvaro åter få några glada dagar i Göteborg, men förskräckelse har så intagit de flesta af mina kamrater att de hals öfver hufvud flytt härifrån, och somliga insjuknat, så att Hafström allvarligen förbjudit de få qvarblifvande att resa härifrån - sjukdomen är väl nästan förbi äfven här, men den har på ett förskräckligt sätt rasat, öfver 500 personer hafva blifvit bortryckta, således 1/8 del af befolkningen. I en trakt af staden stå flera hus öde och utdöda. Sjukdomen har likväl nu öfvergått till nervfeber, och detta gör att sjukhusen ännu äro fulla.
 
mvh
Essan G

2003-03-14, 14:38
Svar #6

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1700
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 10:29
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
På Emmas fråga skulle jag vilja svara att gastrisk kommer av ordet gaster som betyder magsäck även buk. Gastrisk nervfeber bör väl i så fall röra sig om en variant av tyfus som ger gastriska symtom tex magsmärtor, mag- och tarminfektioner och möjligen diarrer.
 
Mvh Anita

2003-03-14, 14:49
Svar #7

Bo Olsson

Nervfeber=Tyfoidfeber alltså orsakad av Salmonella typhi
 
mvh
 
 
Bo Olsson

2003-03-14, 18:27
Svar #8

Essan Gradhman

Herregud, vad vetenskapliga ni är! Det är historia och personhistoria vi håller på med i släktforskningen, och då är det väl vad folk på den tiden ansåg att nervfeber var?!? Alltså en nedtrappning av koleran.
Här levererar jag vad en person på 1830-talet ansåg, ett tidsbevis, men ni nonchalerar det och kommer med den ena förklaringen efter den andra. Det vetenskapen vet idag, visste dom verkligen inte på 1800-talet!
 
Essan G

2003-03-14, 19:50
Svar #9

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1700
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 10:29
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Hej Essan!
Om jag svarar för mig så tycker jag att du hade ett mycket intressant inlägg. Just sådana jag tycker så mycket om! Beskrivningar hur människor upplevde händelser och företeelser förr; sådant vi idag kanske med ett längre perspektiv läser med förundran och eftertanke. Berättelser om sjukdomar som människor förr ibland tolkade  som Guds straff och som var obotliga, men som vi idag kan bota. Det är fantastiskt att hitta sådana dokument som berättar, det ger perspektiv på tillvaron.
 
Mitt svar får väl ses som ett komplement till ditt. Jag tror kanske att Emma mest var intresserad av vad för slags sjukdom gastrisk nervfeber var. Det brukar vara det under detta ämne. Men nu fick vi också lite samtidsdokumentation om denna sjukdom och det var intressant!
 
Hälsningar Anita

2003-03-14, 23:02
Svar #10

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
I dödböcker kan man finna både gastrisk nervfeber tyfus och gastrisk feber. Den senare varianten har enligt Ordbok för släktforskare betydelssen  allvarlig malaria. I Sånga fs, Ångermanland, dog tre unga systrar i gastrisk feber år 1892 den 28 och 29 september samt den 8 oktober. Brita Lisa, Maria och Anna Christina i Nyåkersberg var 23, 19 och 16 år gamla. Petrus, den ene av bröderna, klarade sig för han gjorde sin militärtjänst medan Johan, den andre brodern, fick bestående mentala  skador av sjukdomen.  
Petrus, min mans morfar, hade lärt sig läsa och skriva av Anna Christina.  
m v h
Irma

2003-03-15, 01:14
Svar #11

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Essan! Jag tycker också att Du presenterade ett intressant tidsdokument. Man levde onekligen förr under förhållanden som vi har svårt att göra oss en föreställning om. Däremot kan jag inte alls förstå Ditt utbrott. Frågor och synpunkter måste  kunna speglas och besvaras på olika sätt, och kunskap är väl aldrig att förakta. Det är naturligtvis riktigt att sjukdomsbegreppen förr hade annan innebörd, men för att bättre förstå detta måste man nog ofta ta hjälp av litteratur. Ursprungliga frågor ställdes ju av Linda och Emma, som inte har preciserat några tidpunkter. Gällande Ditt eget inlägg kan tolkningen också vara att koleran gått tillbaka men att man i stället fått utbrott av nervfeber, d v s tyfus. Båda är ju tarmsjukdomar, orsakade av bakterier och smittföring sker främst genom orent vatten. En annan benämning på tyfus var förr även abdominell (=gastrisk) tyfus, så Anitas tolkning av gastrisk nervfeber är säkert riktig.
Mvh! Håkan

2003-03-15, 05:32
Svar #12

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21879
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:03
    • Visa profil
Så här står det i Gernandts Konversationslexikon, tryckt 1895:
Gastrisk feber kallades förr en mängd olika sjukdomstillstånd, i hvilka feber och gastriska rubbningar spelade en framstående roll.
 
Gastriska rubbningar är till exempel kräkningar och diarr?, så vad man kan anta är att det rörde sig om en akut mag-tarminfektion med åtföljande feber.  
Men vad som orsakade sjukdomen visste man inte och ingen kan heller i efterhand - med ledning av symptomen - slå fast exakt vilken infektion det handlade om i de enskilda fallen.  
Det dröjde ju fram till slutet av 1800-talet innan man kunde skilja mellan olika infektioner i tarmkanalen - först då kunde man odla fram mikroberna och blev smittvägarna kända och kartlagda.  
 
Mvh/Maud
Hälsar vänligen
Maud

2003-03-15, 07:07
Svar #13

Bo Olsson

Var i Lindas och Emmas fråga står det att det rörde sig om tidig 1800-tal? Det finns kanske någon som är intresserad att få modern information också. Det fimns ju trots allt en del som inte tycker att huvudets viktigaste uppgift inte är att vara förvaringsplats för mössan. En sak har jag lärt mig av Essan, att Jante kan vara kvinna!

2003-03-15, 08:46
Svar #14

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21879
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:03
    • Visa profil
Men snälla Bo,
det är ju inte så enkelt att en ålderdomlig sjukdomsbeteckning alltid har en exakt motsvarighet i den moderna läkarvetenskapen.
 
Begreppet gastrisk feber/nervfeber är ett utmärkt exempel på detta - feber, magvärk, kräkningar, diarr? är symptom som är gemensamma för en rad olika sjukdomar. I dag kan vi via provtagning fastställa exakt vilken bacill som orsakat en infektion - det kunde man inte vid den tid när begreppet ännu var gångbart, d v s före slutet av 1800-talet.
 
Jämför kolera - redan under klassisk tid en benämning på magsjukdom med diarr? och kräkningar. På våra breddgrader lär kolera som samlingsnamn för olika magsjukdomar vara känt sedan 1300-talet. Ordets ursprung är omdiskuterat, en härledning är grekiskans chole; galla. När man sent omsider (1800-tal) upptäckte den lilla böjda bakterie som sprids med vatten och livsmedel gavs den namnet Vibrio cholerae, och därmed var det moderna sjukdomsbegreppet kolera fött.  
 
Mvh/Maud
Hälsar vänligen
Maud

2003-03-15, 12:44
Svar #15

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Maud! Gastrisk feber med betydelse sjukdomstillstånd med feber + magtarmsymtom är säkert ett vidare begrepp än gastrisk nervfeber. Nervfeber är, så vitt jag förstår, känt som ett kliniskt begrepp sedan början av 1800-talet och kom senare att få benämningen tyfus. Nervfeber - tyfoidfeber - abdominell tyfus - tyfus innebar och innebär ett sjukdomstillstånd med oftast likartat kliniskt förlopp, vissa sjukdomsstadier, typiskt feberförlopp, magtarmsymtom, epidemisk utbredning. Känner man till vem, som använt ett visst sjukdomsbegrepp, i vilket sammanhang och när detta skedde, är det lättare att göra en bedömning.
Mvh! Håkan

2003-03-15, 12:53
Svar #16

Essan Gradhman

Håkan och Bo!
Jag förstår inte varför ni skriver ”mitt utbrott” (enl. Håkan) och att ”Jante kan vara kvinna” (enl. Bo).  
 
Förresten Bo, ifall Linda och Emma vill ha information om vad som gäller IDAG kan dom ju vända sig till ”Fråga doktorn” eller liknande. På Anbytarforum trodde åtminstone JAG att frågorna gällde forskning. Och då menar jag inte på 2000-talet!
 
Bo, din vetenskapliga förklaring tror jag visst är perfekt kopierad från någon uppslagsbok, men vad JAG ville påpeka, var vad människor tidigare ansåg och trodde sig veta.  
Att jag ansåg mig nonchalerad berodde helt på dig Bo! Inte nog med att du först levererade följande;  
Tyfoidfeber, orsakas av Salmonella typhi, och kallas ibland, felaktigt, Tyfus.  
Paratyfoidfeber, orsakas av Salmonella paratyphi, och kallas ibland, felaktigt, paratyfus.  
Fläckfeber orsakas av Rickettsia prowazekii och är väl de sjukdom är den egentliga Tyfusen, eller Fläcktyfusen.  
 
Har jag rört till det för er, eller är det lätt att förstå?
 
Sen måste du i ytterligare ett inlägg bevisa hur duktig du var, genom tillägget;
Nervfeber=Tyfoidfeber alltså orsakad av Salmonella typhi.
 
Bo, du har inte rört till det för oss, du har bara visat hur lätt det går att få information på nätet eller i uppslagsböcker! Och vi som håller på med släktforskning är inte alldeles trögfattade.  
 
Förresten skulle jag tro att Emma och Linda var mer intresserade av symptomen och inte en massa krångliga namn som visserligen alla orsakar samma symptom.
 
Maud skriver följande; ”det är ju inte så enkelt att en ålderdomlig sjukdomsbeteckning alltid har en exakt motsvarighet i den moderna läkarvetenskapen o s v”.   Hela hennes inlägg är verkligen insiktsfull.
 
Som vanligt, på det här forumet, är det några som älskar att ”bråka”. Jag har noga läst igenom mina inlägg igen och jag kan inte se att JAG på nå´t vis försöker bråka. Bara det ”ynka” påpekandet att jag kände mig nonchalerad genom alla vetenskapliga förklaringar, när jag kunde visa vad en högutbildad man på 1830-talet ansåg om nervfeber. (Hans egen bror dog förresten i det i Gbg år 1828).
mvh
Essan G

2003-03-15, 16:18
Svar #17

Lotta Nordin (Lotta)

I min bok om sundhetslära, sjukdomslära och medicinlära, vars första upplaga trycktes 1840, och den här är tryckt ca 1860 står en del om gastrisk feber och nervfeber. Tyvärr är ryggen skadad så det inte går att läsa vad boken heter och naturligtvis saknas första sidorna. :-(
 
Gastrisk feber
Utmärker sig hufwudsakligen genom tecken till oordningar i de till matsmältningen hörande wätskor och organer: ökad afsöndring af slem i tarmkanalen, oordningar i lefwern och gallafsöndringen, maskar o. m. d. Efter dessa olika lidanden yttrar sig febern olika, och får särskilda namn. De gastriska febrar, som förekomma om sommaren och början av hösten, i synnerhet wissa somrar, äro ofta åtföljde af tydligt utwecklade oordningar i gallafsöndringen och kallas derför Gallfebrar eller Augustifebrar, Rötmånadsfebrar. De gastriska febrar åter, hwilka förekomma om wintern, i synnerhet under milda wintrar, om wåren eller sent på hösten, åtföljas mindre af gallsymptomer, men deremot wisar sig mer eller mindre ökad slemafsöndring från kroppens inre delar, mun, swalg, mage o. s. w., och detta slag af gastrisk feber får derföre namn af Slemfeber. Yttrar den sig åter, såsom ofta hos barn, i förening med maskplågor, så får den då namn af Maskfeber.
 
Sedan följer längre beskrivningar av varje feber och hur man behandlar dom.
 
Gastrisk nervfeber nämns inte i boken, men under nervfeber finns bl a följande förklaring:
 
Nervfeber uppkommer af förswagande orsaker, dålig eller bristande föda, nattwak, utswäfningar, starka ansträngningar med själ och kropp, starka blodförluster, skämd luft, ohelsosamma utdunstningar från sumpiga ställen efter stark sommarhetta, och förkylningar. Den går stundom som farsot och får då namn av tyfus. Wid hungersnöd samt i krigstid, då man ej hinner lemna de sjuke och döde behöflig wård, kan den bli smittosam. Oftast uppkomma dock nerfebrar af andra febersjukdomar, som genom särskilda omständigheter, eget anlag hos den sjuke, herrskande epidemi eller felaktig behandling öfwergå till nervfeber, och det finnes knappt någon feber, som ej under ogynnsamma förhållanden kan öfwergå deruti. - Man åtskilfer 2:ne slags nervfeber, långsam och hetsig.
 
Mvh//
Lotta

2003-03-15, 16:30
Svar #18

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Hej Essan! Jag tycker man ska vara varsam med orden och inte heller ifrågasätta varandras motiv. Ibland har vi olika åsikter, och detta får vi acceptera. Jörgen Tollesson framförde 21/7 2002 under rubriken Anonyma inlägg under 'Resande', där Du själv var mycket aktiv,  en del synpunkter på hur han tyckte debatter borde föras i Anbytarforum, och detta tycker jag förefaller mycket vettigt. I övrigt har nu alla fått framföra sina åsikter, och jag tycker debatten kan avslutas.
Bästa hälsningar!
Håkan

2003-03-15, 23:15
Svar #19

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Hej Lotta! Vad kul att Du har tillgång till denna gamla bok - fascinerande läsning och en fläkt från tiden! På samma sätt som i dag gick det säkert lång tid från det man gjort en första epidemiologisk, klinisk  eller labmässig upptäckt, till dess kunskapen  hann sprida sig och bli klinisk kunskap på fältet. Enligt ett större modernt bokverk, Medicine, An Illustrated History, av Lyons och Petrucelli, var det en fransk läkare Bretonneau som efter en nervfeberepidemi på 1810-talet första gången beskrev tyfus (då med annat namn) som en klinisk entitet. Samme läkare ägnade sig senare åt nerrvfeberns patologiska anatomi och gav bl a upphov till namnet på sjukdomen difteri. Tyfusbakterien upptäcktes dock först 1866. Varför det kallas nervfeber har jag inte riktigt klart för mig, men det kanske någon annan har?
Mvh! Håkan

2003-03-16, 21:18
Svar #20

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Hej Håkan,
Jag är intresserad veta mer om Lottas bok. Du känner också till den? Jag undrar om det kan vara den här, som du kallar denna gamla bok. Handbok i husmedicinen eller anvisning för igenkännandet och den enklaste behandlingen af inre och yttre sjukdomar jemte en kort sundhetslära ... , författad av August Timoleon Wistrand, Stockholm, 1840.  
De senare upplagorna var kända som: Wistrands husläkare.Handbok i husmedicinen...

2003-03-16, 21:25
Svar #21

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Irma! Det låter ju som om det sannolikt rör sig om samma bok, men eftersom jag själv inte tidigare kände till boken, blir det nog bäst att Lotta får svara. August Timoleon Wistrand (född 1807) omnämns i Nord familjebok 2:a upplagan (Uggleupplagan) och var tydligen en känd läkare och så småningom medicinalråd. Han gav ut en hel del böcker och således 1840 Handbok i husmedicinen, som 1889 kom ut i sin 8:e upplaga. Fr o m 7:e upplagan kallad Husläkaren, Handbok etc. Brodern, läkaren  och personhistorikern Hilarion Wistrand (1819-74) utgav en fortsättning på J F Sackl?ns Sveriges läkarhistoria (enl Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan).
Mvh! Håkan

2003-03-17, 13:57
Svar #22

Lotta Nordin (Lotta)

Hej Irma och Håkan!
 
Det verkar troligt att det är den bok du nämner, Irma. Tyvärr är som sagt alla uppgifter om författare och titel antingen helt borta eller nerslitna så att de är oläsliga.
Det finns ett förord och där står:
Förord
till första uplagan af (.......) handbok i h(.....)nen (1840).
Ställena inom parentes är så nedslitna så det går inte att tyda, men det skulle kunna stå Wistrands  handbok i husmedicinen. Om det är samma förord som i första upplagan skulle det gå att jämföra om jag bara hade tillgång till första upplagan. Någon som kan kopiera eller skriva av det?
 
En annan bok jag har som är nästan ännu intressantare är Socken-Apothek Och någre Hus-Curer, Utgifne Under Kongl. Collegii Medici Öfwerseende och besörjande av Johan Anders Darelius (adl af Darelli), tryckt 1761. Där finns både sjukdomsbeskrivningar och recept på mediciner. Och man är glad att man inte levde och blev sjuk då, för ujujuj, vilka dekokter man använde. :-) Intressant är också hur det kom sig att boken blev tryckt. Jag citerar nedan lite av inledningen, skrivet av Darelius:
 
Til at underrätta läsaren om anledningen til detta wärket, så wäl som om dess beskaffenhet, har jag trodt mig böra gifwa följande wid handen.
 
Kyrkoherden i Wärmeland och Gilberga Socken herr Magister Jöran Jöransson beklagade sig för herr Landshöfdingen och Commendeuren af Nordstjerne-Orden Grefwe Mörner, at folket i dess församling af wanskötsel årligen til stort antal afgått; at det wore omöjeligit för socknens aflägsenhet och fattigdom skull, att kunna bispringa dem med läkare-råd och botemedel; at han wäl hade en klåckare i socknen, som kunde åderlåta, något läsa och skrifwa, samt anwända några husmedel i wissa siukdomar, fast utan någon ordning och pålitelig anledning. Herr Landhöfdingen och Commendeuren Grefwe Mörner fann i anledning deraf nödigt, at anmoda Kongl. Collegium Medicum draga försorg, om denna klåckarens underwisning i de stycker, som han kunde fatta, på det han således måtte med mera trygghet kunna tjena sina sockneboar i deras wanliga siukdomar.
 
Kongl. Collegium Medicum, som såg, at socknen ej kunde på annat och bättre sätt, nu blifwa hulpen, beslöt såsom till et försök, at utse något tilfälle til underwisning för klåckaren, och ibland annat anmodade mig, göra härtil hwad möjeligit wore, hwilket jag både efter min hug och efter min skyldighet gärna wille efterkomma. Klåckaren infant sig dageligen uti Kongl. Lazarettet, feck där se siuke, i dess trägård lära känna och inlägga örter, hade tilfälle at komma til mig hwar morgon och höra fattiga siukas klagan, och hwad jag föreskref, samt antekna det han borde minnas. Häraf hände, at han efter några månaders tid, som han här på socknens bekostnad uppehölt sig, framwiste på papperet, hwad han trodde sig hafwa lärdt.
 
Den lilla tid jag hade öfrig af mine sysslor anwändes at öfwerse hans anmärkningar, utan at jag någonsin då kunde föreställa mig, at de skulle komma på trycket, och lämnades honom med sig en redigare afskrift deraf, år 1758 i December månad, hwarefter han nu, som man förnummit af kyrkoherden Jöransson, tjenar sina grannar med särdeles förmån, hwilket upmuntrat mig at framgifwa detta, sådant som det då war efter klåckarens begrep inrättat, utan at ändra orden, som borde skrifwas med latinska bokstäfwer, annorlunda än de allmänt uttalas, hwilket skedt i den tanka, at äfwen flere socknar på detta sätt, lättare torde kunna blifwa betjente; så mycket mer som Kongl. Collegium, af herr Landshöfdingen och Commendeuren Grefwe Mörners bref, af den 6:te Julii 1759, inhämtat, både dess högeliga åstundan, at detta borde tryckas, som ock dess fägnad öfwer Kongl. Collegii goda föranstaltande, hwilket så lyckeligen aflupit, icke allenast i Gilberga sockens, utan ock fleras märkeliga förmån. Således, om denna anstalt och desse små curer ej redan wunnit witsord, genom den erfarenhet, som en annars nog enfaldig klåckare nu så lång tid wisat, hade man ej wågat lämna dem ut åt allmänheten så litet höfsade och widrörde.
 
Vem var klockaren?
 
Mvh//
Lotta

2003-03-18, 23:46
Svar #23

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Hej Lotta! Också fascinerande läsning! Man undrar vad den 'enfaldige klåckaren' fick lära sig?! Även om man säkert använde för oss helt främmande metoder, tycks ju resultatet ändå ha blivit positivt för befolkningens välbefinnande! Denne klockare fick tydligen åka ända till Stockholm för att lära sig, eftersom väl Collegium medicum (ursprungligen en läkarförening, föregångare till de senare ämbetsverken Medicinalstyrelsen och Socialstyrelsen) hade sitt säte där. Namnet på författaren och klockaren kanske någon som forskar på Gillberga sn kan svara på.

2003-03-19, 14:01
Svar #24

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1700
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 10:29
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Om jag får fortsätta vad som finns skrivet om nervfeber (eller tyfoidfeber som sjukdomen också benämns)i gamla medicinska böcker, så har jag en gammal Hemmets illustrerade läkarbok från 1941 där följande står:
 
Förorsakas av en stavformig bakterie. Inkibationstiden är cirka 10 dagar. Temperaturen är hög. Först inträder förstopning, senare diarre. Avföringen är gul och lös. Sår uppstår i tarmen, och på huden uppträda röda fläckar. Under tredje veckan inträder tillfrisknande, om allt går väl. Risken är främst att bukhinneinflammation ska tillstöta. I så fall är snabb operation av nöden.
 
Mvh Anita

2003-03-19, 23:18
Svar #25

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Jag är lite nyfiken på varför det kallades 'nervfeber'. Så vitt jag känner till - utan att närmare studera frågan - är inga nerver involverade. Kanske Lotta kan hitta någon förklaring i sina böcker?
Mvh! Håkan

2009-05-23, 18:01
Svar #26

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Nervfeber verkar vara detsamma som tyfoidfeber (inte tyfus):
 
Tidigare kallades tyfoidfeber för nervfeber. Under 1800-talet och början av 1900-talet var sjukdomen vanligt förekommande i Sverige. Ofta spreds smittan via vatten eller opastöriserad mjölk, denna kunde smittas från mjölkerskor eller av förorenat vatten vid disk av utrustningen.
 
Se: http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/tyfoidfeber/
 
Mvh
Anders Karlsson

2009-05-24, 07:18
Svar #27

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej! Intressant med diskussioner som dyker upp igen efter flera år. Svaret på Håkans fråga om varför betecknngen nervfeber användes är att en person med tyfoid blir tyfös - påverkad i sina mentala funktioner. Sannolikt en effekt av bakteriegifterna - dessa bakteriegifter medför också bl.a. långsam hjärtrytm trots hög feber. Betecknngen tyfoid i svensk text är modern och fanns inte på början av 1800-talet som tråden handlar om. På den tiden fanns två sorters tyfus: nervfeber och fläcktyfus. Mvh Harriet

2009-05-24, 22:24
Svar #28

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Hej,
 
Symptomen är tydligen rätt lika för tyfoidfeber och för (fläck)tyfus. Frågan är om skillnaden trots allt är så stor att nervfeber alltid motsvarar tyfoidfeber, eller om vissa fall av (fläck)tyfus också kunde bli diagnostiserade som nervfeber.
 
Mvh
Anders

2009-05-25, 06:10
Svar #29

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej igen! Om vi återgår till ursprungsfrågan - Sverige på 1800-talet så var det tyfoidfeber som fanns. Därimot förväxlades sannolikt många fall av hjärninflammation (encefalit) och felaktigt uppgavs som nervfeber. Felaktigt satt inom parentes eftersom var tid skall bedömas från sina förutsättningar. Det går absolut inte att dra slutsatsen att var och en som dog på 1800-talet och där det står nervfeber verkligen hade tyfoidfeber. Det var först i slutet på 1800-talet som bakterier påvisades första gången. Men som sagt - kliniska bilden vid tyfoidfeber är tämligen typisk och epidemiologin bidrog väl också - tyfoidfebr är smittsam från person till person. Om man läser hela tråden ovan får man ett ganska bra grepp, tycker jag. Mvh Harriet

2012-09-17, 17:45
Svar #30

Utloggad Lars-Åke Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 759
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 23:13
    • Visa profil
Dödsorsak: Nervfeber.
Låter för banalt för att vara en livsfarlig åkomma.
Kan någon med bättre medicinska kunskaper än mina förklara sjukdomen?
 
mvh Lars-Åke
Lars-Åke Johansson

2012-09-17, 18:27
Svar #31

Utloggad Christina Helmby

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6099
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:48
    • Visa profil
Farligt nog!
Nervfeber är ett annat namn för Tyfus.
Om detta finns att läsa här:
http://www.bengtdahlin.se/HoSstoryn1/filer%20del%201B/tyfus.html
Eagle

2012-09-17, 21:47
Svar #32

Utloggad Lars-Åke Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 759
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 23:13
    • Visa profil
Usch! Det var ju värre än jag trodde. Tack Christina för ditt bidrag.
 
mvh Lars-Åke
Lars-Åke Johansson

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna