ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2001  (läst 2660 gånger)

1999-01-07, 07:52
läst 2660 gånger

Utloggad Georg Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 21:48
    • Visa profil
    • hansson.just.nu
förelags öron och kop och kar
 
Vid ett arvskifte år 1698 användes ovanstående uttryck, som jag aldrig stött på tidigare. Skiftet hölls mellan en änka och hennes dotter, handlingen är daterad i Tornäs, Föllinge (Jämtland) och finns i original på Landsarkivet i Östersund (Lars Lithanders arkiv).
 
Det första uttrycket nämns två gånger: Utaf oskifftan del undantogs förlags öron nitio daler sijlf:mtt som bestod i korn och boskap samt Blef så affskiedat at barnsens tillkommande stiffader, Erick Oluffssen i Ringstad emot togh förelags öron, och der emot förplichtade sigh - - - att försörga barnet i nio år - - -
 
Det andra uttrycket finns i följande sammanhang: - - - antingen i penningar eller sådant hussgieråd som hon emottog i sängkläder kop och kar och annan redskap - - -
 
Vad betyder dessa uttryck?

1999-01-07, 19:01
Svar #1

Gunnar Sjöquist

Månofärdig
 
Jag har på söderskivan stött på en anteckning som rör en anfader och som jag inte förstår.
 
Under rubriken Social anteckning står noteringen 3 mat 1888-02-01 månofärdig.
 
Vad kan detta vara?
 
Är jag möjligen en vampyr?

1999-01-10, 22:27
Svar #2

Utloggad Sten-Sture Tersmeden

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2017-02-14, 20:51
    • Visa profil
Vad betyder urarva ansökningar?

1999-01-11, 20:48
Svar #3

Utloggad Anders Johansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 49
  • Senast inloggad: 2024-02-02, 15:35
    • Visa profil
I ett pergamentbrev från år 1500 (enligt Fernow) används uttrycken ...för hennes fattiga tjänst. och ...genom sin fattiga tjänst. Vad menas med fattig tjänst?

1999-01-17, 22:35
Svar #4

Carl Szabad

Georg: I Andersson/Anderös ordbok läser jag ett antal förklaringar till förlag, ex-vis föreläggande, bestämmelse, förbehåll, villkor, kostnad. Och öron är säkert desamma ören som förekommer ex-vis i sakören, dvs böter, med andra ord pengar. Gissningsvis betyder uttrycket pengar som är avsatta för ett särskilt ändamål.
 
Gunnar: Jag rekommenderar att du besöker Stockholms Historiska databas eller Stockholms stadsarkiv och ber att få se rotemansrullan i original. Vid avskriften kan förvanskning ha skett av texten så att det ska vara något annat. Personalen på historiska databasen kanske dessutom har en uppfattning om vad det ska vara. Jag tvivlar på att han blev ofärdig när det var fullmåne ...
 
Sten-Sture: Urarva ansökning betyder att en arvinge avsäger sig ett arv, någon som kan låta märkligt, men förr i världen kunde en arvinge bli betalningsskyldig för den avlidnes skulder och kunde på det här viset befria sig från den risken.

1999-01-23, 00:21
Svar #5

Lars Holmén

I Annerstads husförhörslängd finns en ganska stor del av invånarna inskrivna under matlag under Skeens bruksfolk Vad innebär matlag i detta sammanhang.

1999-04-09, 09:53
Svar #6

Pia Höijer

Svar till Gunnar Sjöquists fråga om det märkliga ordet månofärdig:
 
Om texten har excerperats just så som den står i orginalanteckningen så kan det märkliga ordet betyda månne ofärdig, alltså rotemannens egen fundering över varför personen fått socialhjälp.

2000-07-29, 00:46
Svar #7

Birthe Hansen

Hej, Jag sitter här och studera dopsboken i st: olofs kyrkan från 1839. Jag har ett problem med ett ord som står efter barnets namn. Jag tror att det står ( surfe) eller soken. finns det någon som kan förklara vad ordet surfe betyder.
 
MVH Birthe

2000-07-29, 10:49
Svar #8

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Det låter som att det kanske står susc, och det betyder susceptrix, vilket är ett latinskt ord för den som bar barnet till dopet. Det kan ibland vara barnets mormor eller farmor, så det är värt att notera vem det var.

2000-08-13, 19:04
Svar #9

Ulrika Rausberger

Hej!
 
Finns det någon som vet vad förkortningen
Honnat. (eller Homat.) Opf. skulle kunna betyda?  
Av texten (från 1779) att döma verkar det vara en
 yrkesbeteckning.

2000-09-13, 08:37
Svar #10

Ingalill Bäckström

Har någon stött på ordet frigivstagen? (ur kyrkbok från Tornedalen). Gäller en kronotorpare. Vad kan det möjligen betyda?

2000-09-26, 23:47
Svar #11

Utloggad Gunilla Didriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 436
  • Senast inloggad: 2015-07-25, 22:02
    • Visa profil
Hej.
Vet någon vad ordet Rabben betyder. Det sägs om en ödetomt där det tidigare fanns en bondgård.
 
Gunilla D.

2000-09-27, 16:25
Svar #12

Utloggad Rolf Jerpseth

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 438
  • Senast inloggad: 2016-05-13, 15:23
    • Visa profil
Hei Gunilla.
En rabbe på norsk er et åpent eller snauhogd felt, gjerne skogstykke, som ikke er oppdyrket.

2000-09-27, 21:44
Svar #13

Birthe Hansen

Hej Torbjörn och Eva. Tack för hjälpen det var på 1800 talet. Men nu fick jag klarhet i det.
MVH Birthe

2000-09-28, 07:58
Svar #14

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Gunilla,
Enl SAOB gäller följande:
ETYMOLOGI: [sv. dial. rabb, tuvig mark med gräs o. ljung, stenig o. ojämn mark, motsv. nor. rabb, (stenig) backe l. jordrygg, långsträckt (stenig) vall; av oklart urspr.; möjl. rotbesläktat med RAVEL. -- Jfr
KLIPP- RABBE]
 
BRUK: (i vissa trakter)  
BETYDELSE: (liten, stenig) höjd(sträckning) l. kulle, litet, stenigt skär. På kullar och rabbars krön (fanns) vindblottor (på de i övrigt snötäckta fjällen). Fennia XLIX. 4: 47 (1929).
Vänligen,
Olle Elm

2000-12-01, 18:06
Svar #15

Johan Tistam

Ringare än..?
 
I dödbok för Österslöv (L) C:1 finnes följande:
1719 November d. 11 begrofs Svän Nills hustru och dödfödda barn i Kiälkesta, som dödde d. 3. Ålder 35 åhr ringare än 6 veckor.
Är uttrycket ringare än lika med sånär som på eller sedan ungefär?
Johan T.

2000-12-01, 18:19
Svar #16

Johan Tistam

Sinavan - vad gjorde en sådan?
 
I katekesmilängd Österslöv (L) 1683 - 1732, SVAR 45553, förekommer yrkesbeteckningen? Sinavan i 1718 års uppteckning av Österslövs by nr 18.  
I Per Olufssons hushåll är noterat Sinavan Pähr Månsson som inneboende jämte hustru Ingar.
 
Har jag tolkat fel? eller är Sinavan kanhända ett militärt begrepp i stil med sappör etc.  
I så fall - var tjänstgjorde en Sinava?
Johan T.

2000-12-01, 18:40
Svar #17

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Ringare än betyder sånär som. Den döda i exemplet blev alltså 34 år och 46 veckor gammal.
 
Vad gäller Sinavan tror jag du tolkat ordet fel. Siudaren (alltså en salpetersjudare) kanske?

2000-12-01, 19:05
Svar #18

Johan Tistam

Sinavan som var en sjudare - javisst sjutton var Pähr M en salpetersjudare!
 
Tack Anders, för rakt och snabbt svar.
Johan T

2000-12-01, 22:20
Svar #19

Utloggad Lennart Snabb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 843
  • Senast inloggad: 2015-04-14, 05:28
    • Visa profil
Hej, skulle någon vilja hjälpa mig med innebörden av följande ord:
Konstbyggmästare
Bergsråd
Bergsfogde
Krönare
Avvittringsstyresman
Schäferdirektor
Stenpassion
Stenpass
Blankstrykerska
Livland (den geografiska avgränsningen för)
 
Tackar på förhand LSn

2000-12-02, 09:48
Svar #20

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Bergsråd - ledamot av Bergskollegium, som existerade 1637-1857. Näst presidenten och vice presidenten, den högsta tjänsten vid ämbetsverket, vars uppgift var att leda och kontrollera gruvnäringen och metallförädlingen. Fram till 1828 var Bergskollegium överdomstol för mål som överklagats från bergsting och gruvrätter(Nationalencyklopedin).
 
Bergsråd är också en finländsk hederstitel, som förlänas av Finlands president för utomordentliga förtjänster inom näringsliv eller förvaltning. Den ende svensk som fått titeln är Marcus Wallenberg d.y. (Nationalencyklopedin).
 
Bergsfogde - tjänstgjorde under Bergskollegium, en i varje bergsfögderi. Innan Bergskollegii tillkomst fanns en bergsfogde redan på medeltiden vid Stora Kopparberget och bergsfogdar förekommer senare som uppbördsmän i fogdelänen i bergslagerna. När Bergskollegium bildades 1637 indelades bergslagsorterna i distrikt som kallades bergmästaredömen (som mest 12 st). De flesta bergmästaredömen var i sin tur uppdelade i bergsfögderier som förestods av bergsfogdar. Bergsfogden biträdde bergmästaren som åklagare i bergstingsrätterna, förde protokoll, utförde syneförrättningar mm, samt var kronans uppbördsman och indrev kronans ordinarie skatter och avgifter från bergverk och bruk.
 
Litteratur: J. A. Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637-1857 (Sthlm 1909).
 
Krönare - eller justerare kontrollerade mätnoggrannheten på mätdon, transport- och förvaringskärl. Kröning betyder kronmärkning, som ingick i kontrollarbetet. Mått-och viktkontroll av i handeln använda mätdon infördes i Sverige genom stadslagen under medeltiden. Under förra hälften av 1600-talet började kontrollen tillämpas utanför städerna. Den blev effektiv först efter 1735, då justeringen lades under Lantmäteristyrelsen. (Nationalencyklopedin).  
 
Konstbyggmästare - konst avser i detta sammanhang gruva och konstbyggmästaren sysslade således med byggnadsarbeten vid ett gruvverk.

2000-12-02, 21:12
Svar #21

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Livland
Enligt min Historiska Skolatlas från nån gång på 1950-talet bestod Livland 1561-1721 av följande område: Staden Riga och ett område sydväst om D?na mitt för Riga drygt  milen från Riga. Gränsen fortsatte längs D?na till en biflod 2 mil öster om Kokenhusen, längs bifloden öster om Marienburg till sjön Peipus. Från Peipus nordvästra hörn västerut mot kusten ca 5 mil norr om Pernau.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

2001-01-09, 12:23
Svar #22

Per-Arne Åslund

Jag har läst en gammal dagbok från bl.a 1915 då dagboksförfattaren är ute och hugger sparrar och juffus. Är det någon som vet vad sparrar och juffus är? Möjligen är ordet juffus felstavat.

2001-01-09, 13:17
Svar #23

Eva Cumner

Hej Per-Arne!
 
Sparre betyder takbjälke, och kanhända det andra ordet (hur det nu stavas) har något med husbygge att göra det också.
 
Mvh
 
Eva Cumner

2001-01-09, 13:17
Svar #24

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
En fråga för skogsfolk.
 
Enligt Svensk Uppslagsbok 1935 är en fyrkantigt formad stock grövre än 8 3/4 tum en bjälke. Dimensioner ner till 3x3 tum kallas sparre. Längden 12-24 fot eller längre. Sparren kan vara sågad eller bilad(med yxa).  
Det brukar förekomma en mängd specialuttryck inom alla branscher. Kanske Juffus är en sådan.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

2001-01-09, 15:07
Svar #25

Barbro Lunsjö

Hej! Ang. juffus:
Kan det månne vara juffers? Enl. SAOB är juffers kollektiv beteckning på smådimensionella granspiror. Ordet används inom trävaruhandeln.

2001-01-09, 15:19
Svar #26

Barbro Lunsjö

Schäferidirektör betecknar en befattningshavare med uppgift att under resor i landet biträda fårägare med råd och befrämja en rationellare fårskötsel. Schäfer är yrkesbeteckning bl.a. för person som uppföder får eller person som är föreståndare för schäferi (dvs. anläggning för fårskötsel). /SAOB/.

2001-01-09, 19:39
Svar #27

Lars Öhman

Någon kanske undrar vad ordet schäfer har för samband med får. Det är helt enkelt så, att får heter schaf på tyska. Fåraherden benämndes schäfer och sedan var det inte långt till att kalla ett större fårhus för schäferei, som blev schäferi på svenska. Och den vallhund som kanske var allra bäst på att valla fåren fick också benämningen schäfer, ursprungligen schäferhund (=fårhund).

2001-01-09, 23:18
Svar #28

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Om schäfer och schäferier har det redan varit en diskussion under någon annan rubrik, som den intresserade säkert hittar med hjälp av sökfunktionerna.

2001-02-25, 16:51
Svar #29

Utloggad Kerstin Beimel

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2008-06-23, 11:17
    • Visa profil
Jag har en ana från Dalarna som heter
Britt-Anders Ersson-Spanjor-Ren-Nordström han var:
Soldat,fältväbel,corporal, rustmästare,förare, sergeant,WARGERINGSKARLSBEFÄL,fältväbel.
 
Är Spanjor och Ren soldatnamn? Vad är wargeringskarlsbefäl? Vad soldaten gör kan man förstå, och några andra ,men vad gör de konstiga?
 Britt-Anders Ersson tillhörde Orsa kompani, var född i Sunnanå? Lillherrdal 1728.05.23.  
Tillägg: hur kan jag finna Lillhärdal på Landskap och socknar?
Nyfiken Kerstin

2001-02-25, 19:33
Svar #30

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Wargeringskarl: Använd Sök på ord i spalten härintill, så får du förklaringen.
Fältväbel: Tidigare den lägsta graden av underofficer. Ersattes 1833 med fanjunkare.
Corporal: Ålderdomlig stavning av korpral. Lägsta graden av underbefäl.
Rustmästare: Högsta graden av underbefäl (åtminstone i förra seklet). Graden numera avskaffad.
Sergeant: Lägsta graden av underofficer.
Lillhärdal, liksom andra platser, kan du söka med samma sökmotor som ovan. Sök på rubrik så kommer du till rätt landskap och socken.
Vill du veta var L. ligger, så gå till lantmäteriets sida kartsök:
 
http://www.lantmateriet.se/ksindex

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna