ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Ord i bouppteckningar  (läst 6577 gånger)

2008-09-16, 18:43
läst 6577 gånger

Utloggad Eva Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 180
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 17:51
    • Visa profil
Hej
I en bouppteckning över min FFFF som dog 1874 står 1 mindre Schvartzvarderur värderad till 1 krona. Jag begrep inte vad det skulle vara förrän jag insåg att det var ett ur av något slag. Någon som vet? Är det ett litet fickur, eller kanske ett litet väggur? Mannen dog i Visby men kom från Småland, om det skulle förklara vilket typ av ur det var, om det var något på småländsk dialekt.  
 
Hälsningar
Eva Persson

2008-09-16, 19:00
Svar #1

Utloggad Samppa Asunta

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 356
  • Senast inloggad: 2016-03-11, 19:47
    • Visa profil
Hej Eva.
Jag hade en aning om vad det skulle vara för ett ur men googlade för säkerhets skull med sökordet schwarzwalderur, vilket är den rätta formen.  De första resultaten var på danska, så låt bli.  Men ett gökur är det.  
Mvh Samppa

2008-09-16, 23:09
Svar #2

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6194
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 11:59
    • Visa profil
Ett väggur är det, men knappast ett gökur. Googla på Schwarzwaldur och titta på bilderna!

2008-09-17, 08:19
Svar #3

Utloggad Samppa Asunta

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 356
  • Senast inloggad: 2016-03-11, 19:47
    • Visa profil
Ja, men om man googlar på den längre formen så dyker det faktiskt upp danska resultat som otvivelaktigt handlar om gökur.  Några träffar med gökar hittar man också om man läser igenom det man får fram med den kortare formen. Tydligen är gökuret en form av schwarzwald(er)ur och det finns andra.  Och i det aktuella fallet håller jag nog med Kristina att det knappast är fråga om ett gökur - hade det varit det så skulle det troligen ha skrivits så,  med tanke på stavningen...

2008-09-17, 10:00
Svar #4

Utloggad Eva Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 180
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 17:51
    • Visa profil
Tack, Samppa och Kristina,  
Jag försökte googla tidigare på ordet (med fel stavning) men man skulle nog inte ha sökt bland sidor från Sverige. Jag ska läsa lite mer på Google. Men det är nog riktigt att det var ett väggur utan gök. Tack!
 
Hälsn / Eva

2008-09-17, 18:29
Svar #5

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Schwarzwalderuren kan vara men behöver inte alls vara s k gökur. Kriteriet är väl att de tillverkats i Schwarzwald. De var under 1800-talet omtyckta som bröllopsgåvor och urtavlans dekor av landskap eller blommor kunde kompletteras med brudparets initialer och bröllopsdag. Uren såldes av kringresande handelsmän. (Se f ö Barbro Åstrands utmärkta bok Gamla ur ur Kulturens samlingar, 1980).
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 september, 2008)

2010-04-25, 19:35
Svar #6

Erik Holmlund

Hittar posten De fattigas andel: 25öre i en bouppteckning från 1863. Summan drogs från tillgångarna och erlades tydligen till kyrkoherden i församlingen någon vecka efter bouppteckningen upprättades då det längst ner står skrivet Fattig procenten 25 öre quitteras, sedan datum och underskrift av kyrkoherden.
 
Var de fattigas andel något som var lagstadgat? Kyrkoherdens underskrift tyder på att det var en procentsats. Isåfall var den ynkligt liten, handlar snarast om nåt promille eller ännu mindre i detta fall. Var de fattigas andel en fast avgift, förekommer den i alla bouppteckningar?

2010-04-25, 22:40
Svar #7

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Fattigprocenten som den också kallas var ett slags arvsskatt som tillföll socknens fattigkassa. Den utgjorde 1/8 procent av boets bruttobehållning, alltså före avdrag av skulder. Den förekommer normalt i alla bouppteckningar och är ofta kvitterad av präst på själva bouppteckningen. Detta gäller landsbygd. Om städerna skilde sig därifrån vet jag inte.

2010-04-26, 22:14
Svar #8

Erik Holmlund

Tack Per för förklaring. En 1/8 procent låter ju faktiskt ganska nära den andel som 25 öre motsvarade i detta fall. Jo, detta gällde landsbygd. Närmare bestämt en person på en gård ovanför odlingsgränsen i Lappland.

2011-09-08, 15:55
Svar #9

Utloggad Patrik Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 131
  • Senast inloggad: 2018-11-02, 13:44
    • Visa profil
Vad betyder det betyder när det står  n 311, 1920
hälsningar
Patrik

2011-09-08, 16:31
Svar #10

Utloggad Kjell Arvidsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 172
  • Senast inloggad: 2015-05-11, 11:32
    • Visa profil
    • kjell.smult.com
Jag läser i Ordbok för släktforskare följande:
 
Fattigprocent
 
1/8 av 1 % av bouppteckningsvärdet går till socknens fattiga enl. 1734 års lag - systemet upphörde 1863

2014-06-27, 17:51
Svar #11

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10389
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:57
    • Visa profil
    • Gensvaret
Behöver hjälp med betydelsen av nedanstående tre ord + en förkortning. Det rör sig i samtliga fall om bouppteckningar som upprättats i vanliga allmogehem under perioden 1806-1828.
 

2014-06-27, 18:37
Svar #12

Utloggad Mats Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4723
  • Senast inloggad: 2024-03-05, 11:22
    • Visa profil
wärkensklädning är ett plagg tillverkat av blångarn till varp och ullgarn till inslag.  
Se Rietz dialektordbok:  Värka i hop, v. a. 1 spinna och väfva. Ja ska värka i hop to klär. Sk. Deraf a) värken, n. väfnad med blångarn till varp och ullgarn till inslag. Sk., sm., g., hl. Varken, vörken, n. Sk.; värkene, vargen, n. Hl. D.d. hverken; ns. (R?gen) warg, id.; b)värkens-vävnad, m. id. Sk. (N. Åsbo).

2014-06-27, 20:03
Svar #13

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
bild 2:     Ett förslag: sämre (dito)

2014-06-27, 23:16
Svar #14

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10389
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:57
    • Visa profil
    • Gensvaret
Tack, Mats och Heikki. Då är två ord lösta.

2014-06-28, 08:47
Svar #15

Utloggad Andreas Rasmussen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 346
  • Senast inloggad: 2020-03-21, 17:20
    • Visa profil
Förkortningen i bild 3 står för viktenheten mark (se t.ex. den första figuren här som dock är lite annorlunda: http://www.algonet.se/~hogman/symbol/m_mark_v.gif).

2014-06-28, 10:26
Svar #16

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10389
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:57
    • Visa profil
    • Gensvaret
Tack, Andreas. Min egen fundering omkring det återstående ordet är att det handlar om 3 fjärdingar, dvs mindre laggkärl.

2014-06-30, 12:35
Svar #17

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10389
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:57
    • Visa profil
    • Gensvaret
Här är även två ord i en bouppteckning från 1776, som jag skulle behöva hjälp med. I det första fallet rör det sig om ett järnföremål och i det andra om något kärl av trä.
 

2014-06-30, 13:01
Svar #18

Paul Bergström

Åke,
 
1. Sperbor = Kan ju vara en form av borrverktyg.
2. Arakt = Kan syfta på arrak och därav en arraksbutelj. (Jämför SAOB http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ med sökord arrak)
 
Det andra ordet längre upp torde vara fälingar och likaställas med måttet fjärdingar.
 
/Paul

2014-06-30, 17:37
Svar #19

Utloggad Mats Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4723
  • Senast inloggad: 2024-03-05, 11:22
    • Visa profil
I Sven Nilssons bok Skandinaviska nordens ur-invånare - ett försök i komparativa Ethnografien, Sven Nilsson, Lund 1862 nämns spärrborr, i den engelska översättningen drill bow.

2014-06-30, 18:49
Svar #20

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10389
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:57
    • Visa profil
    • Gensvaret

2015-02-11, 19:44
Svar #21

Utloggad Jonatan Hilding

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 390
  • Senast inloggad: 2022-05-21, 17:34
    • Visa profil
Hej! I Husmannen Christian Jonssons bouppteckning (Albo häradsrätt FIIa:15 1800-1802 bild. 3600), står det under Gångkläder: 1. peckel hufwa. En pickelhuva är ju en tysk hjälm som först användes på 1840-talet vad jag vet.
Vad kan menas med detta?
 
MVH Jonatan Hilding

2015-02-11, 21:25
Svar #22

Utloggad Lennart Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 112
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 13:21
    • Visa profil
Här i Skåne kallades ibland pälsmössor för pickelhuvor!
 
/Lennart

2015-02-11, 21:31
Svar #23

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 15282
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 21:24
    • Visa profil

2015-02-12, 15:42
Svar #24

Utloggad Jonatan Hilding

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 390
  • Senast inloggad: 2022-05-21, 17:34
    • Visa profil
Aha! Tack för svaren!

2015-06-23, 21:28
Svar #25

Utloggad Margareta Gerlach

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 438
  • Senast inloggad: 2023-09-12, 10:59
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har hittat min farfars morfars bouppteckning (Östkinds häradsrätt F:45 (1864-1873) Bild 1449 / sid 2891). Under min farfars mormors namnteckning Christina Charlotta Johansdotter står det mäd hann på handlengen vilket jag tolkar som med hand på handlingen. Men betyder det att hon inte skrev under själv eller vad kan det betyda?
 
Hälsningar från Margareta

2015-06-23, 21:37
Svar #26

Utloggad Mats Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4723
  • Senast inloggad: 2024-03-05, 11:22
    • Visa profil
Brukade skrivas MHPP = Med hand på pappret eller med hand på pennan Dvs personen var inte skrivkunnig men närvarande.
Se t ex: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/1063/307837.html?984482242

2015-06-24, 07:46
Svar #27

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Det betyder inte att de var inte skrivkunniga, utan hade svårt att skriva sitt namn.

2015-06-24, 10:10
Svar #28

Utloggad Margareta Gerlach

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 438
  • Senast inloggad: 2023-09-12, 10:59
    • Visa profil
Tack Mats Pettersson och Björn Engström!  
Jag borde kanske ha tittat genom Anbytarforum för att se om någon annan hade frågat samma sak....

2015-06-24, 11:13
Svar #29

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21877
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 23:08
    • Visa profil
Underskrift MHPP används även i dag när någon förlorat skrivförmågan (exempelvis på grund av stroke eller brutna handleder). Någon annan skriver namnet medan undertecknaren håller sin hand på skrivarens hand eller på pappret. Under namnet skrivs förkortningen MHPP.
Hälsar vänligen
Maud

2017-05-01, 09:49
Svar #30

Utloggad Jan Lilliesköld

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 395
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:59
  • Jan Lilliesköld
    • Visa profil
Har fått en fråga utav en amerikanska vad ordet 'Ufvar' kan avse för något ?

Har själv inte lyckats hitta någon "tolkning". Har heller inte tillgång till den där boken med ord från bouppteckningar.

Jag har inte fått någon referens till källan - men hon skriver att det handlar om en bouppteckning i Stavnäs år 1915, och torde höra till något i lagården ?

"It is listed on the same line with a dung wagon in my g-grandfather’s (Värmland) bouppteckningar. There were three of them and cannot find a definition for them any place.

That section was all under farm equipment and tools. It doesn’t even show up in the old big “ordbok” here but was  hoping you’d have better luck! – I wonder if people at Arvika or Karlstad might know but I don’t know how to connect with them. I hope you can find it some place…
"

Någon som har någon idé/vetskap om vad en uv kan vara ?

Har själv en fundering på om det skulle kunna vara högaffel/tjuga ?

Tydligen inte högaffel !
 - eftersom det nämns under detta med ufvar ...

Har nämligen lyckats leta upp sidan !
Här enligt AD:
Gillbergs häradsrätt (S) FII:40 (1915-1916) Bild 4260 (AID: v428333.b4260, NAD: SE/VA/11147)
Jan Lilliesköld

2017-05-01, 12:39
Svar #31

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
En källhänvisning hade underlättat, men jag tror att jag hittat bouppteckningen här

Gillbergs häradsrätt (S) FII:40 (1915-1916) Bild 4260 (AID: v428333.b4260, NAD: SE/VA/11147).

Mvh
Marianne



Hoppsan! Där hann du före! Jag kollade inte inlägget efter att jag börjat leta.  :)


Jag är dock inte helt övertygad om att det står ufvar- kanske rifver eller något annat?


 

2017-05-01, 13:01
Svar #32

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 15282
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 21:24
    • Visa profil
Står det inte rifvor. Riva = räfsa (åtminstone i Skåne :) )

2017-05-01, 13:16
Svar #33

Utloggad Jan Lilliesköld

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 395
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:59
  • Jan Lilliesköld
    • Visa profil
Tack!
Tänkte just skriva att jag är böjd att också tro att det är ett 'i' med i spelet (pricken) - när även Eva kommenterade :-)

Så riva/räfsa kan vara ett bra alternativ.
Vore då dock också bra om någon värmlänning kan bekräfta användningen av detta ord :-)
Jan Lilliesköld

2017-05-01, 13:39
Svar #34

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21877
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 23:08
    • Visa profil

Ordet riva för räfsa med trätänder anges som allmänt förekommande i Svenskt dialektlexikon:

http://runeberg.org/dialektl/0567.html
Hälsar vänligen
Maud

2017-05-01, 13:41
Svar #35

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil

2017-05-01, 13:52
Svar #36

Utloggad Jan Lilliesköld

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 395
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:59
  • Jan Lilliesköld
    • Visa profil
Tack för den snabba hjälpen med detta ord !!

Har nog själv inte stött på detta ord för (speciell typ av?) räfsa förut ?
Men kan helt förstå att det kan ha förekommit.

Så nu kan jag skriva tillbaka till den amerikanska kvinnan och berätta vad som avsågs :-)
Jan Lilliesköld

2017-10-09, 19:55
Svar #37

Utloggad Gunvor Waller

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 16:34
    • Visa profil
Jag sitter och läser bouppteckningar efter ett par handlare i Norra Värmland. Det flesta ord kan jag få förklaring till på SAOB. Men...
I bägge bou förekommer ett ord som jag tolkar som Sart. Vad kan det stå och vad betyder det? Vad det nu än är så mäts det i fot.
I den ena bou förekommer dessutom något som jag läser som Sartbitter, vad kan det vara?

2017-10-11, 22:38
Svar #38

Utloggad Stig Hansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2038
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 19:17
    • Visa profil

2017-10-11, 23:53
Svar #39

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3276
  • Senast inloggad: 2024-02-09, 14:25
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Jag tycker också att  det står salt.
Saltbitter = Salpeter ?
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2017-10-12, 03:20
Svar #40

Utloggad Leif Lundkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4518
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 03:37
    • Visa profil
Nä, l:en är långa i andra ord och salt mäts nog inte i fot och kostar 12 riksdaler eller vad det nu är för mynt.

2017-10-12, 09:49
Svar #41

Utloggad LarsOlof Lööf

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 896
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 10:01
    • Visa profil
Hej
Jag håller med Brattis, det tycks stå salt. Ett sätt att fundera på detta är dessutom: just salt hos en handlare borde vara en viktig vara - finns det inte med på någon annan rad tycker jag den tolkningen känns rätt. Problemet är väl då måttet: kanske var saltet så mycket att det förvarades i någon lår och man kunde mäta volymen i fot?
Häls LarsOlof L

2017-10-12, 12:52
Svar #42

Utloggad Marianne Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 469
  • Senast inloggad: 2024-02-25, 10:25
    • Visa profil

2017-10-12, 13:19
Svar #43

Utloggad LarsOlof Lööf

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 896
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 10:01
    • Visa profil
Aha, utmärkt förslag/lösning ! med fat istället för längdmåttet
häls LarsO

2017-10-12, 21:46
Svar #44

Utloggad Leif Lundkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4518
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 03:37
    • Visa profil
Ett fat är ungefär 150 liter. Blir det då rimligt att priset är 1 Riksdaler, eller vilket är myntslaget? Finns andra ord där l:et är så kort, vilket i o f s inte är ovanligt i gammal text.

2017-10-13, 00:58
Svar #45

Utloggad Ansgar Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 311
  • Senast inloggad: 2024-01-18, 21:14
    • Visa profil

Avser nog svensk kubikfot som har använts tidigare för salt.


I en artikel i Bergslagsposten   anges t.ex 1 kubikfot salt á 1,20 år 1883
http://www.bygdeband.se/wp-content/uploads/uploaded/530/473919_den_gamla_goda_tiden.pdf


http://www.irenius.net/index.html skriver om mått.


1 fot (svenska kubikfot) = 26,2 liter. Användes någon enstaka gång för salt. Intressant är att Jakob Glader sade ett fot, inte en fot som man skulle tro var det naturliga. Han hade köpt en påse råg och varit till kvarnen och fått rågen malen, sidan 60 i Bondesons "Historiegubbar på Dal", Jakob Glader: "Men så kan jag också ha skäl till att vara litet trött; för jag har allt gått ett par mil för mitt fot råg.Innan jag först fick köpt det och sen malet det."  -Kanske hette det ett fot när det handlade om rymdmått men en fot när det var längdmått?

Ansgar

2017-10-13, 22:55
Svar #46

Utloggad Gunvor Waller

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 16:34
    • Visa profil
Tack för alla tips och all kunskap! Ett särskilt tack till Ansgar för de värdefulla länkarna!
Ett tag var jag inne på att det kunde vara tyget sars som någon gång skrivits sarts, eftersom det angavs i fot, men det stod ju inte tillsammans med de övriga tygerna.
Nu tror jag mer på salt, det var ju en av de viktigaste varorna.
Salpeter ska det nog också vara.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna