""""Stod Hos""""

[Joakim Jönsson]

Hej,
 
Har en undring över bgreppet stod hoos / stod hos som ibland dyker upp i dopnotiser i Skåne.
I VÄ,C:2 används det flitigt, här från sidan 98
1760 No:3
...Mårten Pärs hustru Pärnilla
Andersdotter hölt barnet, Pär Nills hustru
Sissa Truedsdotter stod hos; öfriga wittnen....
 
Den som höll barnet ser jag som gudmor.
Har personen som stod hos någon speciell betydelse och vad innebar det.
//Joakim

[Samppa Asunta]

Utan att nånsin ha stött på begreppet antar jag att den som hölt barnet och den som stod hos var två obligatoriska vittnen som man alltid måste ha. Utöver dem fick man sedan kalla mer faddrar.
Förr i tiden skulle dessa dopvittnen svara i barnets ställe på de sk dopfrågorna som började med att avsäga sig djävulen och allt hans väsen.  Så gör man ju fortfarande i Danmark.  Det berättas att vid ett dop i Köpenhamn hade prästen ställt frågan till faddrarna som var från Malmö och inte kände till seden. Resultatet var en tystnad.  Prästen upprepade frågan: Forsager du Djævelen og alle hans gerninger og alt hans væsen? och fick ett osäkert svar:  Vi gör inte så i Malmö.
Mvh Samppa

[Jonas Magnusson]

 Underbar skröna!!!
 
Jag har titta lite i Malmö Sankt Petri CI:4 där Joakim påpekat för mig att det är ganska vanligt. Mönstret verkar vara det att den kvinna, för jag kan bara hitta kvinnor, som stod hos någon är den kvinna som nämns efter den kvinna som bär barnet.
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2009-09-07 21:21)

[Kristina Gunnarsdotter]

En ofta förekommande formulering i Värmland är: Hustru NN bar barnet till sitt dop och hade med sig hustru NN.  Den är grammatiskt felaktig, men det brydde man sig tydligen inte om.

[Ulf Berggren]

Den är grammatiskt felaktig nu, ja, men var det inte på den tiden.
Tvärtom var det vanligt med liknande formuleringar, vilket gör att
det ofta gäller att hålla tungan rätt i mun när man går igenom
gamla domböcker.