""""I modern tid""""

[Britta Zachs]

I nyhetssändningarna den senaste tiden har ett uttryck ofta förekommit,i mordern tid. Är motsatsen, omordern tid? När började den morderna tiden? Lite funderingar bara. Hälsningar Britta

[Michaël Lehman (Philippos)]

I historievetenskapliga sammanhang brukar man (åtminstone i Sverige) litet generaliserande säga, att den moderna tiden börjar med 1800-talet. Tiden från 1500-talet till 1800-talet kallas tidigmodern tid.

[Jojje Lintrup]

Enligt somliga lever vi nu i postmodern tid.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej!
'Modern' skall ange samma sak som 'nutida'. Det är säkerligen svårt, att exakt ange vad nutid är. I vardagsspråket anger vi ju med begreppet 'modern' något på modet, alltså något i full kraft. Det här motsvarar även mycket den tankegången, som ligger bakom begreppet in strictu senso.  
En vetenskaplig syn på världen började bryta sig fram under renässansen (1300-t. - 1500-t.). Vissa händelser brukar då åkallas för startpunkten för den moderna tiden: upptäcktsfärderna (speciellt då Columbus och hans upptäckt av Amerika) och kyrkans splittring inom den västliga katolska kyrkan i.o.m. reformationen.
Något som även har börjat alltmer figurera som modern tid är tidevarvet med industrialiseringen. Det börjar ju i slutet av 1700-talet och tar fart under 1800-talet.
Både den vetenskapliga världsbilden och industrialiseringen har pågått med full kraft intill våra dagar. De hänger även ihop med varandra i allra största grad.
Nu har dock vetenskapen själv genom sin egen upptäckt av relativism splittrat en enhetlig världsbild. En övertro på lyckobringande effekten av vetenskap och industri finns inte heller mera (eller...?). Dessutom har industrialiseringen redan övergått till något annat i de välutvecklade västerländerna.  
Ifall 'modern' skall bindas samman med dessa bestämda företeelser, då lever vi redan i ett postmodernt samhälle - detta en generalisering även som modern

[Ralf Palmgren]

Johan
 
På vilket sätt anser du att man redan under den så kallade förrenässansen och den därpå följande högrenässansen hade en vetenskaplig syn på t.ex. antiken? Som historiker och egyptolog borde du nog veta att man knappast kan påstå att renässansens personer verkligen hade en strikt vetenskaplig syn på det förgångna.
 
Under renässansen hade man en så att säga dynamiskt cyklisk världsbild då man ville återgå tillbaka till guldåldern (antiken). Renässansens människor hade nog inte enligt min och flera andra historikers åsikt inte en direkt vetenskaplig syn på det förgångna utan det var nog mer frågan om ett väldigt intresse för och svärmande kring antiken. Det är ju även under den här tiden som det västerländska begreppet medeltid uppstår.
 
Först under upplysningens dagar på 1700-talet kan börja se en början på den empirisk och teorisk vetenskapliga metod som ännu i dag används vid utforskandet av bland annat antikens historia. Det är nämligen först i och med den här tidsepoken som den så kallade programmatiskt lineära synsättet uppstår och huvudordet blir FRAMSTEG i stället för den tidigare cykliska världsuppfattningen. Dessutom kan man påstå att det under 1700-talet skapas grunden till den vetenskapliga syn som vi har i dag. Nyckelordet inom historieskrivningen blir under 1700-talet de senare så betydelsefulla orsak och följd. I och med detta och de så kända framstående 1700-tals vetenskapliga historieverkens skapande kan man börja tala om ett generationsskifte och paradgimskifte inom den europeiska historiskrivningen.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej Ralf!
Som historiker vet även Du, Ralf, att renässansen betydde i mångt och mycket ett fjärmande från den statiska människo- och världsbild som härskade under medeltiden. Jag vill förstås inte påstå något här om historieforskningen under renässansen. Detta gjorde jag inte heller i mitt förra inlägg. Vad jag menar, är att intresset för forskning väcks och experimenter blev allt vanligare. Detta medförde ju på inga vis några som helst enligt våra kriterier vetenskapliga resultat. Men metoden vi använder av i dag börjar nog formas då. Säkerligen kan vi inte använda strikt de nutida kriterierna på vetenskap (det är ju även tidsbundet!) för renässansen eller antiken. Enligt de nutida kriterierna skulle det inte väl ha funnits alls någon vetenskap under antiken och väl först under 1800-talet så småningom mera. Men vetenskap är ju alla de försök, som gjorts för att få veta. Ifall kriterierna inte ses i tidsperspektivet får vi nog säga adjö till 2000-talet vetenskap även snart!
Att jag inte avsåg historieforskningen och -skrivningen i det förra inlägget, var p.g.a. att jag inte håller historia som vetenskap (i stora drag så).
Du tar själv upp problemet med definitionen på det som kan kallas vetenskap. Perspektivet försjuts ju hela tiden. Kanske om 500 år anses våra metoder och resultat högst ovetenskapliga t.ex. på grund av helt nya grunder för verklig vetenskap.
Lite motstridigt säger Du, att begreppet 'medeltid' uppstod under renässansen. Det upplevdes som något passerat och förgånget. Detta kan bara ha en lineär tidsuppfattning som grund. Denna ändring av tidsuppfattningen har sin början i 1200-talets slut i väst-Europa.  
 
Sedan är viktigt, att märka i utvecklingen, att 1700-talet i historieskrivningen var universalhistoriens tid. Detta har man numera lämnat bakom sig och koncentrerat på det särskilda. Inom historieforskningen sker paradigmskiftet nog ungefär vid 1810- och 1820-talet.  
Sedan är det förstås så, att det ungefär ca. 1750 skedde en klimatförändring i den andliga/kulturella miljön i Europa. Förändringen var en förutsättning för resultat i nya metodläran i historieskrivningen i början av 1800-talet.

[Britta Zachs]

Hej! Har varit borta ett tag och först nu kunnat läsa alla inlägg.Tack för alla svar, nu har jag blivit lite klokare.Britta

[Ingemar Sundewall]

När politiker och journalister talar om modern tid menar de i bästa fall efter 1945, i värsta fall är det liktydigt med det beryktade journalistiska mannaminnet, som sträcker sig ungefär 2-3 år tillbaka i tiden!