Ingen Enkia uthi heela Stiftet ähr så fölgt tripp som din moor ähr

[Göran Johansson]

Ingen Enkia uthi heela Stiftet ähr så fölgt tripp som din moor ähr. Texten är hämtad ur en originalskrift från 1650-talet. Vad kan det betyda? Gissningsvis något nedsättande.

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Jag har inte något svar på vad så fölgt tripp kan betyda, men jag tycker att ordet fölgt låter danskt eller norskt. Det finns ju ett ord, som heter trip och betyder att det är ett slags ylletyg, men det har väl inget med det här att göra. Det behöver inte vara nedsättande, det kan ju vara något positivt också. Såvida det inte uttalas i ett Domstolsprotokoll, mellan två trätande, förstås.
 
Ann-Mari

[Gudrun Wallengren]

I Ordbog over det danske sprog er der f?lgende  forklaring på en trippe:
 

 
Venlig hilsen
Gudrun

[Gudrun Wallengren]

- Måske kan fölgt betyde fuldt, i betydningen helt og fuldt, fuldkommen?

[Marianne Solli]

Hei Göran.
 
Jeg tror at meningen i denne setningen ikke er nedsettende, men at denne damen var populær og ble oppvartet av flere kavalerer og ofte hadde følje hem, på norsk ble hun fulgt hjem, og uttalen der er nettopp følgt i mange norske dialekter. Trippe kan vel også bety at hun var en spenstig dame som gikk med forte, lette og trippende steg; en livsglad person. 
 
Hilsen Marianne.

[Göran Johansson]

Här kommer hela meningen:
 
1) D. Johan And. framförde desse formalier uti Loftta Socknestufuan i församblingens närwaro: S..endo pat.eticé protestans: Jagh bekänner at ingen Enkia Uth i heela Stifftet ähr så fölgt tripp som min moor ähr.
 
Jag råkade skriva fel tidigare. din moor ska vara min moor så att säga. Nu kan man undra om Gudrun från Danmark ändrar uppfattning. Den som säger detta om sin mor är kh i Örtomta, Johannes Andrea Loftander. Modern är Emerentia Olofsdotter som om jag inte tar helt fel är en ana till Gudrun.
 
Det är bäst att ta om det från början. Nya förslag efterlyses därför! Inte kan hon väl ha varit tripp i enlighet med Gudruns version?!? Tiden är som sagt 1650-talet.
 
Hälsningar
Göran

[Göran Johansson]

Foto av det lite udda lilla dokumentet. Här finns andra intressanta uttryck såsom t.ex. ordätare. Vad kan det betyda? Och vad betyder de insprängda texterna på latin? Att det är Johannes A. Loftander som figurerar vet jag. Den person som attesterar var troligen komminister i Loftahammar.

[Marianne Solli]

Hvis jeg skal gjette hva en ordætare betyr, så vil jeg si en person som ikke uttaler ordene skikkelig, f.eks. går ned i lydstyrke i slutten av en setning, slik at budskapet ikke blir ordentlig forstått. Jeg synes faktisk dette ordet passer veldig godt som beskrivelse av mange nyhetsopplesere i Norge, som fremfører alt helt klart og tydelig, - inntil de kommer til det siste ordet, da går tonefallet ned og ordene blir slukt opp (ätit upp). 
 
Hilsen Marianne.

[Samppa Asunta]

I finskan betyder uttrycket syödä sanansa (äta upp sitt ord) detsamma som svika sitt löfte.  Kanske har motsvarande uttryck tidigare använts också i svenskan? För någon tid sedan såg man här i en närliggande stad en björn traska omkring i centrum.  När polischefen hörde om det, trodde han inte vad som berättades för honom och lovade äta en hatt full med björnsk-- om det var sant.  Efteråt var han tvungen att överväga om han äter det han lovat eller sitt ord...

[Göran Johansson]

Tack för tipsen. Den finska versionen förefaller nog mest logisk i sammanhanget. Samppa, vad kan den treordiga latinska texten under punkt 1) betyda?
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Gudrun Wallengren]

Mit forslag fra igår var mildest talt uheldigt:
Aldrig ville vel præsten Johannes Andrea Loftander have omtalt sin mor Emerentia Olofsdotter som en tøjte, eller det der værre var!
Men ordene lød af en eller anden grund ikke meget anderledes end dansk 1600-tals sprog, det var vel det der fristede mig.
Forhåbentlig kan der findes en mere passende svensk udlægning af "tripp"?

Forklaringen på "ordätere", som en mand der ikke holder sit ord, er meget overbevisende! Jeg tror også at ordet er brugt i en eller anden saga.

Venlig hilsen
Gudrun

[Samppa Asunta]

Surgendo = stigande
pathetice = patetiskt, upprört
protestans = protesterande
 
Personen ifråga har väl stigit upp och protesterat upprört och högljutt,  kan man tänka sig.
 
Det första latinska ordet lite tidigare torde sakna en bokstav.  Det borde väl stå formaliter vilket kan betyda ordagrant.

[Göran Johansson]

Stort tack Samppa!
Vad tror Du att herr Johannes menade med sin utsaga om sin moder?
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Samppa Asunta]

Ingen aning faktiskt.  Månne fölgt skulle betyda detsamma som följd - kanske förföljd, i form av förtal ev.?  Men varken min skol- och kökssvenska eller min visserligen vilda fantasi räcker nog till för att denna gåta kunde lösas!
 
Mvh Samppa

[Göran Johansson]

Tack för all hjälp i detta Nordiska projekt! För säkerhets skuld har svenska SPRÅK-OCH FOLKMINNESINSTITUTET nu också fått en kopia. Det ska bli spännande att höra svaret - om det finns något.
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Olle Elm]

Ordätare finns med i SAOB:
ORD-ÄTARE.  
FORMVARIANTER: ( ord- 1600-1734. ords- c. 1635) (?)  
 
1)  
BETYDELSE: till 1, 3: krypande l. lismande snyltgäst, tallriksslickare. SERENIUS Ii i a (1734).
 
2)  
BETYDELSE: till 1, 3, 6: person som icke håller ord l. som far med lögn o. svek; löftesbrytare l. bedragare o. d.  
 
UppsDP 2/4 1600. VRP 1712, s. 399.
Vänligen,
Olle

[Ingela Martenius]

Ordätare. Enligt SAOB ( http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ ):
1. (belagt från 1734) krypande l. lismande snyltgäst, tallriksslickare.
2. (belagt från 1600) person som icke håller ord l. som far med lögn o. svek; löftesbrytare l. bedragare o. d.
 
Så långt som till tripp har dock i alla fall den elektroniska upplagan av SAOB ännu inte kommit (de har hunnit till till, per maj 2005). Det kan ju dock tänkas att redaktionen faktiskt hunnit till tripp nu men ännu inte publicerat så varför inte kontakta dem? Email:  redaktionen@saob.se
 
Ingela

[Gunnar Ståhl]

Varför skulle tripp inte kunna vara nedsättande betydelse? - Nästa sekvens säger ju: Dessa ord kallade D. Johan igen, nekandes alldeles; .. formalis.
Fahnen tage den, (som) det sade; detta skedde på Loftahammars kyrkogård / Efter predikan då herr Berge [Birger, Börje] begrovs / i församlingens närvaro.
Även den sista sekvensen (ej här) är ju graverande för Johan.
 
Om nu uttalandet återtogs och svordom användes för den som uttalade är så fölgt tripp - så kanske det inte ligger så långt bort att det faktiskt var (kunde vara) negativt och nedsättande
 
I protokoll från omkring 1650-1680 kan protokollföraren vara ganska rakt på sak och använda uttryck som vi inte får se idag. - Exempel från 1600-talet finns i en uppsats jag skrivit i Släktforskarnas årsbok 2003 (Hjärtekrossaren från Slätthög). Faktum är att jag rodnade för vissa uttryck i domboken och lät dem stanna där. Några togs med i uppsatsen. - Hjärtekrossaren hade enligt vittnesbörd många gånger sagt han han haft och hävdat prästhustrun, när hon var gift.
 
Tripp/trippa finns också som ord med förklaring i Hellquists svensk etymologisk ordbok. http://runeberg.org/svetym/1094.html
 
Förklaringen skulle kunna leda tanken till lätt på foten, till skillnad från trapp som då är att vara tung på foten. ...
 
trippa, Stiernhielm, Arvidi 1651 = da. trippe, väl från (m)lty. trippen - meng. trippen (eng. /np); jfr ty. trippeln; snarast en sekundär diminutivisk avljudsform till mlty. trappen, trampa (se trappa), av ungefär samma slag som knirka till knarka. [fortsättning i ordboken!].
 
Detta är i alla fall ett gott försök att förlänga den intressanta diskussionen!

[Gunnar Ståhl]

Tittade också i ordboken - ... nekandes alldeles; hisce [hisc/o] formalis; ....
 - hisco - öppna munnen (för att tala) - av hio, gapa.
- Om det kan hjälpa?

[Göran Johansson]

Gunnar, det är inte alls uteslutet att vissa personer i bygden försökt få en bekräftelse på att hustru Emerentia (som visserligen av socknens adel och bönder hade goda vitsord) var en svårhanterlig prostänka. Metoden skulle då vara att påvisa att t.o.m. hennes egen son (senare kh i Örtomt) hade samma uppfattning. Jag har sänt texten också till SOAB. Det ska bli spännande att höra deras version.

[Göran Johansson]

Svar från Svenska akademiens ordboksredaktion:
 
Tack för frågan. Det var en utmärkt bild att studera. Tyvärr får jag meddela att vi inte har lyckats komma på någon klar lösning på problemet. Tripp har betydelserna resa och steg, men det är även en benämning på ett finare sorts tyg, även stavat trip.
 
I Rietz Svenskt dialektlexikon finns adjektivet Trimpet, eller trimpot med, med betydelsen nätt, grann, jungfrulik. Belagt i Västergötland. I Småland uttalades det trippet. Följa kan i bet. 8 betyda hålla sig till (ngn l. ngt) .. rätta sig efter (ngn l. ngt) m.m.. Ähr skulle möjligen även kunna utläsas som öfr, dvs. över.
 
Kan det vara då att  modern är anklagad för otuktigt leverne av något slag och att det står att ingen änka uti hela stiftet är så jungfrulikt efterrättad som hon? Tyvärr kommer jag inte längre än så med denna text. Jag hoppas att detta är till någon hjälp.  
 
 
 

[Göran Johansson]

Kan Johannes Andreaes förmodade uttalande ha avsett modern till den som skrivit texten - det vill säga D: Johan: Haq:s mor? Den förstnämndes mor kan knappast ha varit så jungfrulik, då hon förmodligen var född före 1600 eller några år senare. Syftningen är kanske inte helt klar. Johannes Haquini Beccius blev senare kyrkoherde i Grebo sn. Han kanske var lika gammal som sin vedersakare?

[G. Johansson]

Kan fölgt vara en förkortning. Av rädsla för yrkesskeptiker har jag inte vågat antyda det. Johannes Andreae sade kanske om sin mor att det inte fanns någon änka i hela stiftet som t.ex. var så förnämligt elegant. Det finns ju en del som talar för att hon kan ha varit dotterdotter till kung Erik XIV.

[G. Johansson]

Förnämligt kjoltyg (tripp=finare sorts tyg).

[G. Johansson]

Synekdoke är en poetisk bild där en detalj får uttrycka helheten, som 17 vårar i stället för 17 år, segel i stället för fartyg och kjoltyg i stället för kvinna.

[Gudrun Wallengren]

Men hvis nu Hr. Johannes Andrea Loftander udtaler om sin mor, noget lignende som:
"...ingen enke i hele stiftet er en så forfulgt jomfruelighed som min mor er".
Så er det faktisk heller ikke særlig pænt sagt af en voksen søn - hvis moderen er nærmere 60 år og har flere børnefødsler bag sig.
Måske er han sarkastisk?

Det kan iøvrigt undre mig, at der er så stor forskel på de to udlægninger af ordet "trippe", på henholdsvis dansk og svensk.
Betydningerne er jo nærmest modsætninger.

Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Sonen talar i presens om sin mor. Det är därför inte troligt att han var sarkastisk. Däremot kan han ju ha klandrats för att ha använt moderns börd för att understödja ett påstående eller vinna någon fördel. Det vore inte heller så snyggt. Eftersom tripp också kan avse ett finare sorts tyg så bör väl tanken på en synedoke inte spolas helt.  
Vänlig hälsning
Göran

[Gudrun Wallengren]

Det er helt klart stadig ret så uafklaret hvordan ordet "tripp" skal tolkes.
Jeg prøvede bare at vende og dreje lidt på ordet og sætningen.
Det var ikke på nogen måde min mening at afvise tanken om en synedoke.
Venlig hilsen
Gudrun

[Gunnar Ståhl]

Om ordboksredaktionens kommentar kan man säga att bokstäverna (ortografin) ö och ä nog är klart olika. Bokstaven ö har relativt tydliga prickar, ä däremot två lodräta streck (eller ett vågrätt). - Ordet ähr finns på raden ovanför att jämföra med: ... ähr så fölgt ... min moor ähr.
 
Bokstaven t i början på ord ser något olika ut, men i tripp har t samma form som i sista radens teste (vittnar).
 
Med samma slag av formulering som i domböcker kan åtminstone meningarna anses relativt entydiga [mina tolkningar].
 
Herr Johan [Dominus = herr = präst] bekänner [tillkännager] att ingen änka är så 'fölgt tripp' som min mor är. - Förkortningstecken (abbreviatur) i fölgt kan jag inte se något.
 
Dessa ord kallade [återkallade] herr Johan igen [behöver inte nödvändigtvis betyda att han nekar till att han sagt detta - men att han tar tillbaka vad han sagt] -- men nu fortsätter texten nekandes alldeles som då troligen får innebörden att han faktiskt nekar helt till att han sagt detta - och att han dessutom säger på kyrkogården Fan ta den som sa' det.
 
Herr Johan Håkansson [Dom. Johan Haq] antecknar alla stolligheter som kollegan Johan Andersson säger - därför blir den senare förtretad på det och tycker att Johan Håkansson märker ord.
 
Fölgt tripp - inget mer att tillföra - men med min tolkning så är det ett uttryck som inte är fördelaktigt eftersom Johan Andersson är så angelägen om att neka till att han alls sagt det och till och med uttrycker sig Fan ta den som sagt det!. Det borde ju vara något riktigt läskigt!

[Göran Johansson]

Tack Gunnar.
Förkortningstecken (abbreviatur) sätts det också när ett ords slutbokstav överensstämmer med med förkortningens?
Exempel: Någon - blir ngn. med forkortningstecken också efter n i ngn? Skulle det i en mening då t.ex. se ut så här:  
Inte ngn. har sagt det?

[Gunnar Ståhl]

Hej Göran!
Bra fråga Göran! Den skulle jag ha behövt ställa till mig själv! Den ligger över min kompetensnivå (just nu). - Jag hade faktiskt tankar om att fölgt-tripp var ett ord (en av flera hypoteser), att det inte står tripp med t. och några andra varianter. - Min intuitiva uppfattning (som kan vara fel), men som grundar sig på läsning av ett par tusen sidor dombokstext från 1600-talet, är att abbreviaturtecken är något normalt och vanligt - men jag vill minnas att det också förekommer kortformer på ord. - Så tvärsäker är jag absolut inte. - Den som hittar den rätta översättningen (jag har skickat till en av mina lärare i Nordiska språk) kan säkert också ge exempel på vårt diskuterade uttryck i något annat dokument.
Jag fortsätter söka tills någon kommer på lösningen! Mvh /Gunnar

[Göran Johansson]

Kompletterande text som tydligen handlar om samma fråga som ovan.

 
Vänlig hälsning
Göran
 
PS  
Finns det någon upplysningen om Anund Palms hustru? Kan inte finna något i herdaminnet.

[Gunnar Ståhl]

En första ansats, där några sekvenser inte är omedelbart klara för mig:
... et ... Dnh(?) M.[agister] Anundh Palm Pastor in Lofta hafwer begärat af(f) migh, at willia weta om the skällsord såsom Dnh(?)Joh. Ands: Loftander haf(f)wer kastat uppå honom: Hans formalia(?) mor(?), at han skulle aldrigh helsa [honom] M. Anundum för nogon redeligh man, utan för en ordäta-re hwar iagh ... och möther honom, sannerligen för(e) gudh at han sådana ord fälte, så sant hielpe migh Gudh till lijff och siäll.
 
Johan Haquini  
...
 
En första tolkning är att detta inte säger så mycket mer än att Johan Håkansson med stor säkerhet (sannerligen - till liv och själ) hört Johan Andersson säga om Magister Anund Palm - att denne av honom inte ansågs vara en redlig man, utan en ordätare (ung. skojare) - och att han varhelst han mötte Anund skulle hälsa honom med det. Anund Palm hade begärt av Johan Håkansson att han skulle försäkra att Johan Andersson sagt så.
 
Jag är osäker på några ord och också på det infällda Hans formalia mor - om det nu står så, det hänger inte riktigt ihop för mig. Det blir säkert aktuellt med några justeringar.

[Gunnar Ståhl]

Hans formalia wore ... !! - Då blev det vettigt.
 
Det står också närmare bestämt skiäls (ev. skiälh) ord.
 
Latinet i början har jag inte knäckt - kan vara Rotus et Clausi .. - möjligen vända tvärt om och kanske avsluta ... grov gissning.
 
God sömn önskas!

[Niclas Rosenbalck]

Rotus et Claussimus D[omi]nus Anundus Palm pastor in Loffta, haffwer
begärat aff migh at willia weta om the skiälzord såsom D[omi]nus Joh. And:
Lofftander haffwer kastat wppå honom: Hans Formalia wore, at han skulle
aldrigh helsa [överstruket: honom] M. Anundum för nogon redeligh man, wthan för en ordäta-
re hwar iagh (inn*e??) och möther honom, sannerligen för gudh at han sådana
ord fälte, så sant hielpe migh Gudh till Lijff och Siäl.
  den 8 Septembris         Joh Haquini
        1654                 Berchius

[Göran Johansson]

Gunnar och Niclas, Anundus Palm var efterträdare till prostänkans nyligen avlidne man och synbarligen ogift. Sammanhanget kan tyda på att änkan Emerentias son Johannes Loftander kan ha haft synpunkter på äktenskap mellan (konservering av änkan) Anundus Palm och modern. Det kan också ha varit Anundus som inte höll till godo med en så gammal änka! I vilket fall som helst så tyder det möjligen på den egendomliga meningen ingen änka är så fölgt tripp som min mor är ska tolkas positivt. T.ex. att Anundus Palm kan inte få en bättre änka i hela stiftet eller att modern är för god för Anundus Palm.

[Emma Andersson]

fölgt; ordet betyder följda... kan jag ha rätt?