ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äreboren  (läst 5024 gånger)

1999-03-07, 23:21
läst 5024 gånger

Eva Leksell

Äreboren är ett ord jag undrar över. När någon kallas Ehreborne och Wälbetrodde Upsyningsmannen i vigselboken (Uddevalla 1750), kan man då dra några slutsatser om hans härkomst? Det finns ju flera andra ord på -boren - friboren, välboren, ädelboren, högvälboren - som har att göra med vilket slags familj man kommer från (boren = buren, född). Skulle äreboren kunna stå för född i ärbarhet inom äktenskapet? Innebär det också en social värdering av föräldrarna? Jag hittar inte ordet i någon ordbok eller ordlista (inte ens i SAOB).

1999-03-08, 08:06
Svar #1

Utloggad Nils-Olov Freij

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 332
  • Senast inloggad: 2016-03-11, 18:02
    • Visa profil
Äreboren: tit. på ståndsperson med högt anseende.
enl. Kent Andersson/Henrik Anderö:s  Ordbok för släktforskare.

2000-11-26, 21:51
Svar #2

Gunnar Ståhl

På titulaturen från förr i tiden finns en slags standard. - Med den kan man uppenbarligen avgöra om man har med komministern, rektorn, pastorn, biskopen, baronen, överstelöjtnanten etc ... att göra.
Jag söker en översättningstabell som hjälper mig, att utan att känna till personen eller ens ha det fullständiga namnet, ändå kunna avgöra vilken samhällsställning/befattning han/hon har eller i vissa fall är född till. En vag minnesbild säger mig att någon har gjort en sådan sammanställning. Antagligen är det inte bara jag som är intresserad av denna fråga.
Hjälp!

2000-11-27, 12:05
Svar #3

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Någon sådan tabell känner jag inte till. Men välaktade var väl lägre ståndspersoner,  kronolänsmän, underofficerare och liknande, vällärda mer studerat folk som präster och välborna adliga personer.
 
Däremot kan jag tänka mig att man skulle kunna hitta en del om detta i äldre litteratur. Rimligen måste det ha funnits tryckta skrifter på 1600- och 1700-talet som benade ut detta, på den tiden så viktiga ämne.

2000-11-29, 23:45
Svar #4

Utloggad Kurt Hultgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 246
  • Senast inloggad: 2022-03-21, 22:57
    • Visa profil
    • www.stationsradet.se
Jag sökte och fann för några år sedan just den sortens lista som här efterfrågas. Det gäller benämningar av karaktären adjektivattribut, egenskaper som placerar in personer socialt.
 
Titulatur av karaktären adjektivattribut, titlar som angav var en person social skall placeras (ordet adjektivattribut dock mitt påhitt), redovisas av Marie-Christine Skuncke i Gustaf III, det offentliga barnet, Stockholm 1993 (Atlantis), sid 120:
 
högvälborne och välborne  - ridderskapet och adeln
ärevördigste, höglärde, vördige  - prästerskapet
äreborne, förståndige, välaktade  - borgerskapet
hedervärde och redelige  - bönderna

2001-04-08, 23:10
Svar #5

Utloggad Klas Kohlström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 204
  • Senast inloggad: 2016-01-17, 20:52
    • Visa profil
Kan någon placera in epitetet 'välbördig' på rangskalan? Är det liktydigt med välboren, eller står det månne ett trappsteg lägre? Kan tänka mig att en präst nöjer sig med ordet välbördig, om han inte är säker på att en för honom okänd person verkligen är adlig, även om denne säger sig vara det. En tanke bara.

2001-04-09, 11:21
Svar #6

Roland Johansson

Titulatur.

 
De brukligaste titlar äro följande: (? utmärker ny rad)
Till Konungen: Öfwerskriften: Stormägtigste, Allernådigste Konung. I kontexten: Eders Kungl. Maj:t. Underskriften: Framhärdar med djupaste wördnad, trohet och nit ? Stormägtigste, Allernådigste Konung ? Eders Kungl. Maj:ts ? Allerunderdånigste och tropligtigste tjenare och undersåte. Tjenare nyttjas om Kungl. fullmagt innehafwes, eljest blott undersåte.
Till Drottningen: Öfwerskriften: Stormägtigsta, Allernådigsta Drottning. I kontexten: Eders Kungl. Maj:t. Underskriften: Framhärdar med all undersåtlig lydnad och trohet ? Stormägtigsta, Allernådigsta Drottning ? Eders Kungl. Maj:ts ? Allerunderdånigste och tropligtigste undersåte.
Till Kronprinsen. Öfwerskriften: Högborne Furste, Allernådigste Kronprins (eller Herre). I kontexten: Eders Kungl. Höghet. Underskriften: Med djupaste wördnad och nit framhärdar ? Högborne Furste ? Eders Kungl. Höghets ? underdånigste (eller tropligtigste) tjenare. Till Arfprinsar lika, utom att i stället för: Med djupaste wördnad och nit, kan sättas: Med djupaste wördnad och undergifwenhet.
Till Kronprinsessan. Öfwerskriften: Högborna, Allernådigsta Kronprinsessa. I kontexten: Eders Kungl. Höghet. Underskriften: Med djupaste wördnad framhärdar ? Eders Kungl. Höghets ? underdånigste tjenare.
Embetswerk och domstolar. Härwid märkes att titlar till Embetswerken bero på deras godtycke, som dit adressera någon skrift, emedan en Kungl. Förordning utkommit af den 23 Nov. 1819, som säger, att man, med uteslutande af alla hittills brukliga titlar, endast behöfwer utmärka Embetswerkets eller Embetets namn, till hwilket skrifwelsen är stäld, t. ex.: Till Kongl. Maj:ts och Rikets Swea Hofrätt, Till Justitie-Cancellers-Embetet; Till Kungl. Maj:ts Befallningshafwande i N. N. Län; samt wid slutet af skrifwelsen endast underteckna dag årtal och namn.
Enskilde personer. Grefwar och Friherrar: Högwälborne; Adelsmän: Wälborne. Erkebiskopar, Biskopar, Öfwer-Hofpredikant, Pastor Primarius: Högwördigste. Domprostar, Teologie Doktorer och Licentiater: Högwördige och Widtberömde. Kungl. Hofpredikanter, Pastorer, Kyrkoherdar i Stockholm, Regements-Pastorer, Lektorer och Rektorer, som äro prester: Högärewördige och Höglärde; Konrektorer wid skolorna, Kyrkoherdar, Bataljons- och Sqwadrons-Predikanter: Wälärewördige och Höglärde; men om de ej äro Filosofie Doktorer: Högwällärde. Komministrar, Skol-Kolleger, Skollärare: Ärewördige och Wällärde; men om de äro Filos. Doktorer: Höglärde.
Alla Civila och Militära Embetsmän, som innehafwa Kungl. Fullmagt, eller med dem äro jemlika: Högädle; andre civile tjenstemän: Ädel och högaktad; de lägre: Wälaktad. De, som innehafwa Juridisk grad eller läroembete: Widtlagfarne; Medicinskt: Widterfarne; Filosofie Professorer wid Akademierna: Widtberömde; alla dessa med tillägg derjemte af Höglärde, eller ock ensamt detta sista. Handlande och mindre Borgare i städerna: Högaktad; mindre Handtwerkare: Äreborne och Konsterfarne.
Bland Allmogen och Gemenskapen benämnas Nämdemän: Ärlige och Wälförståndige. Bönder: Ärlige och Förståndige. Deras drängar samt torpare: Ärlige och beskedlige. Dragoner och soldater: Ärlige och manhaftige. Handtwerkare: Ärlige och Konsterfarne.  
Grefwinnor och Friherrinnor benämnas: Högwälborna, men Fruar och Fröknar af öfriga Adeln: Wälborna. Fruar utom Adeln efter sina mäns stånd. Till ogifta fruntimmer, som icke tillhöra tjenstehjonsklassen, brukas numera ordet Fröken.  
 
Den Swenske handsekreteraren af B. U. Pettersson.  
P. A. Huldbergs Bokförlags aktiebolag, Stockholm 1885.  
(Fjortonde, granskade och tillökade upplagan.)

2004-07-08, 10:56
Svar #7

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Vad betyder ärborne? Är det bara född inom äktenskapet eller ligger det i uttrycket en antydan om född i finare familj.  
 
Mitt intresse för uttrycket kommer från Björn Berckhans vigselnotis, se Skåne:Läshjälp

2004-07-08, 13:58
Svar #8

Ulrica Dahlqvist

Hejsan!
 
Ärborne och konsterfarne var en titulering på hantverkare medan en ståndsperson med högt anseende titulerades Äreboren. Informationen kommer från Ordbok för släktforskare av Kent Andersson och Henrik Anderö.
 
MVH,
 
Ulrica Dahlqvist

2004-07-08, 14:31
Svar #9

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Tack Ulrica,
Jag får väl i mitt fall tolka det som högt anseende snarare än hantverkare, eftersom båda makarna är ärborna och ingen är hantverkare.  
 
Berckhan låter litet blåblodigt, men så behöver det alltså inte vara enligt din Ordbok.  
 
Kan det finnas fler aspekter på ordet? Boren låter i mina öron som om det syftade på födsel och härstamning snarare än som kompletterande artig titulering på en konsterfaren hantverkare.

2004-07-09, 08:43
Svar #10

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Jahapp, min handelsman får väl bli mindre Handtwerkare då, enligt det något knappologiska schemat.  
Helt klart verkar -boren inte nödvändigtvis syfta på högreståndsbörd - alla fall inte 1885.

2005-10-24, 19:41
Svar #11

Jens Berglund

1. Känner någon till om officerare titulerades med olika adjektivattribut beroende på vilken grad eller organisatorisk tillhörighet personen hade?
 
 
2. Användes adjektivattribut tillsammans med annan titel och efternamn vid tilltal, eller var det brukligt att använda endast titlarna.

2011-11-30, 15:03
Svar #12

Utloggad Maria Menninga

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 79
  • Senast inloggad: 2014-12-11, 11:51
    • Visa profil
Jag har ännu ett attribut som jag undrar lite över: Välädla
 
Det är jungfru välädla Ingrid Sophia Fröberg i Fliseryd, Kalmar (runt 1820-talet) jag stött på och eftersom jag inte ännu har kunnat hitta hennes rötter, så vore det intressant att veta vad jag kan få för information ur man tilltalade/titulerade henne.  
Är det någon som vet?

2011-12-01, 12:25
Svar #13

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
En jungfru på 1820-talet (d v s mot slutet av ståndstiden) var en ogift kvinna, oftast tillhörande det lägre borgarskapet och socialt likvärdiga grupper (lägre ståndspersoner på landet etc), se Sten Carlsson, Fröknar, mamseller, junfrur och pigor. Ogifta kvinnor i det svenska ståndssamhället (Uppsala 1977).
 
Epitet som välädel eller välädla är bara artighets- och förstärkningsord som inte säger något särskilt om härkomsten för personen i fråga, annat än att det rör sig om någon slags ståndsperson och inte ren bondeallmoge.

2012-02-06, 23:50
Svar #14

Utloggad Lars Norrby

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 481
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 22:05
    • Visa profil
Men vad gäller då kvinnor som ej var kopparslagare eller hovrättsassessorer? Var det mannen eller faderns titlar som överfördes på kvinnan?  
Läser i bouppteckning efter en anmoder som var komministerhustru, men enligt uppgift från herdaminne prästdotter frå n Ungern. Hon kallas i bouppteckning för äreborna och dygdädla matrona, vilket då pekar mot adel. Vore underligt om hon hade kallats vällärd efter fadern. Kan någon bekräfta att prästdöttrar kunde tituleras så?
 
 
MVH
 
Lars Norrby

2012-02-07, 21:36
Svar #15

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Äreborna och dygdädla matronan är tidstypiska epitet för en prästhustru på 1700-talet. Ingen av dessa epitet användes för adliga personer (äreboren ska inte blandas ihop med välboren!).

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna