Väggarum / Väggrum

[Leif Jaxmar]

I Rönnebergs Häradsrätts Domstolsprotokoll 1844-55 AIIa:2 kan man den 15 juni 1849 under §6 Wiarp Skattl. Väderqvarn läsa att änkan efter Nils Bengtsson under resten av sitt liv har brukanderätt på ett fyra väggarum i norra längan - se bifogad bild.
Vad kan detta uttryck säga oss? Har hon fått tillgång till ett rum med fyra väggar där hon kan stänga om sig och sitt privatliv, fyra rum med väggar eller skall någon annan betydelse utläsas?  

[Bertil Ericsson]

Leif
Väggarum verkar vara avståndet mellan två stolpar i ett korsvirkeshus.

[Leif Jaxmar]

Tack Bertil,
Ja, det kan man läsa i boken Bålehus av Gunnar Henriksson och jag var på den linjen själv.
Men i nämnda bok skriver författaren i ordlistan så här : väggarum, väggfält mellan två stolpar i korsvirkesbyggnad.
Den definitionen känns mer att ha med väggfältets yta att göra än rummet, om inte ordet också kan tolkas som ett rum av storleken som blir mellan två väggstolpar och husets bredd - eftersom rummen där oftast upptog hela husets bredd.
Jag har dock sett ordet i anslutning till ganska stora hus/byggnader, som troligen inte var av typ korsvirke.
Därför vill jag gärna via olika kanaler se om jag kan få någon vidare förklaring av ordet - det kan alltid ge en (onödigt) nyfiken bygde-efter-forskare ytterligare kunskap.
M.v.H.
Leif

[Anna-Carin Betzén]

Carl Wijnblad skriver i Ritningar till Wåningshus (tryckt 1755, facsimilutgåva 1993) om hus i beklätt korsvirke (tab. V, fig. 8-10), där korsvirket utgörs en stomme som sen kläs in med tegel så man får 1 fot tjocka väggar som sedan putsas. Eftersom han nämner tekniken i anslutning till sina ritningar på prydliga större hus, bör den kunna ha använts även till större eller mer ståndsmässiga hus, som alltså inte behöver ha sett ut som korsvirkeshus.  
 
Obs att ordet också kan stavas väggrum, bl.a. hos Linné.

[Moderator Språk]

Rubriken justerad till Väggarum / Väggrum.

[Leif Jaxmar]

Tack för era intressanta bidrag och lästips, som jag noga tar till mig.
Texten i alla nämnda skrifter ovan, känner jag dock (rätt eller fel) handlar om ett rum/yta i väggen mellan primärt två stolpar i en korsvirkesvägg.
Texten i mitt urklipp från Rönnebergs Häradsrätt handlar om ett rum (ett väggarum) som änkan Bengta fick sig tilldelat att bo i - om ni förstår vad jag ser för mig för möjlig skillnad.
En byggnadsantikvarie på Kulturen/Kulturhistoriska föreningen i Lund har intresserat sig för min frågeställning och kanske kan jag återkomma om en dryg vecka med denna persons eventuella klarläggande.
Under tiden tar jag tacksamt emot alla ytterliga förslag eller tillrättaläggande till min fråga.  
Hälsningar
Leif

[Per Thorsell]

Det står: ... den husvarelse ... i norra längan ... utgörande fyra väggarum.  
 
Enligt SAOB betyder husvarelse: husrum, logi, bostad.  
 
Kan det inte röra sig om en bostad om flera rum som upptog längden av fyra väggarum i den aktuella längan?

[Leif Jaxmar]

Tack Per - jag tror du satte fingret på de förlösande orden åt mig.  
Jag har nu testat antagandet på ett antal skrifter där uttrycket förekommer.  
Till exempel i ett undantagskontrakt i Kullabygden 1882, där det står Som husrum förbehålles fem väggarum på södra änden af östra längan, samt 3 väggarum på södra änden af vestra längan med dertill hörande loftrum, som af mig sjelf inredes  ...
Men också för några större byggnader såsom Hjälmhults Kungsgård, där hela huset är beskrivet med termen väggarum - inklusive alla utrymmenas storlek.
Jag antar det hela bygger på att ett rum i de flesta fall sträcker sig tvärs över husets bredd, vilket gäller för åtminstone Skånelängorna - tydligen även i fallet Hjälmhults Kungsgård.
Jag tackar och bugar för att ni hjälpt mig till denna insikt - jag kommer att med intresse fortsätta lära mig mer om detta.
Hälsningar
Leif

[Paul Bergström]

I äldre skånsk byggnadtradition talar man om spännerum och med detta avser man det standardiserade avstånd man byggde facken till korsvirket med. Jag tror avståndet är relaterat till bredden på huslängan. Jag tror att väggarum är en kvadrat - husets bredd x samma längd i längdriktningen - och är ett ord man föredrog längre norrut i Skåne.  
 
Här finns t.ex. ett exempel från södra Skåne.
 
http://familytreemaker.genealogy.com/users/p/e/r/Goran-B-Persson/WEBSITE-0001/UH P-0032.html  
 
Leif nämner boken Bålehus ovan och där återfinns i princip samma förklaring.
 
Hittade precis en intressant dansk artikel där begreppet förklaras lite mer ingående:
 
Denne omfattede en angivelse af husets længde opgivet i fag eller »væggerum«, hvilket var afstanden mellem de enkelte stolper. Som et gennemsnit kan man regne med 2 alen (á 63 cm) pr. fag. Bredden af huset var som regel ikke angivet.
 
/Paul
 
(Meddelandet ändrat av pabe1250 2012-06-14 15:23)

[Anna-Carin Betzén]

Är det verkligen rimligt att tolka väggarum som husbredden i kvadrat? Leifs exempel närmast ovan, med ett undantag omfattande fem väggarum i en länga, samt tre väggarum i en annan, plus loftrum ovanför, skulle med den definitionen vara en enormt stor yta för en eller två äldre personer.  
 
Som jämförelse tittar jag i boken Tolv hus av Finn Werne, där det finns en ritning av en skånegård; Öradekarsgården i Ravlunda socken. Hela bostadslängan, med kök, fyra större och två mindre rum, och fyra farstur, är ca 5,5 gånger så lång som den är bred; alltså 5,5 väggarum enligt Pauls tolkningsförslag. Jag vet inte vad som är en typisk bredd på en skånelänga, men huset på Öradekarsgården är drygt 5 m brett invändigt; fem väggarum i en sådan länga skulle med Pauls definition motsvara 125 kvadratmeter boyta. Om de 5+3 väggarummen var i lika breda längor skulle det röra sig om 200 kvadratmeter, loftrum oräknat. Hade man så generösa undantag i Skåne?

[Paul Bergström]

Anna-Carin:
 
Är det verkligen rimligt att tolka väggarum som husbredden i kvadrat?  
 
Nej, så är det ju inte, vilket också framgår av den danska förklaring jag tillförde sist i inlägget. Där pekar man på c:a 1,25 meter per fack i husets längdriktning och att det inte finns någon koppling till husets bredd. Alltså skulle då ett hus på 10 väggarum vara 12,5 meter + den totala stolpbredden. Tror nog grovleken på stolparna varierat i korsvirke, men om det vore 6 tums stolpar ( c:a 15 cm) så vore huslängden i detta exempel 12,5 meter + (11 ggr 15 cm = 1,65) d.v.s. i runda slängar 14 meter.
 
Hade varit kul att få denna uppskattning styrkt. Har någon tillgång till både en längdangivelse i meter och i väggarum på samma hus?

[Anna-Carin Betzén]

Aha, då missförstod jag dig förut.
 
Ett sätt vore att hitta längdangivelse i väggarum för ett hus som ännu står kvar, så det kan mätas. Men när jag tittar igen på ritningen jag nämnde ovan ser jag att fackbredderna varierar märkbart även inom samma rum i längan, och en del fack är bara hälften så breda som andra (t.ex. på sidorna om en dörr), så det kanske inte blir mer exakt än den danska tumregeln. Det var ju inte precis elementhus från fabrik.

[Leif Jaxmar]

Får väl göra lite studiebesök på i regionen belägna studieobjekt för att testa de synpunkter som kommit in i diskussionen här närmast.
 
Jag känner dock för egen del att Per Thorsell kommit närmast ett konkret förslag på hur man skall se på ett väggarum, som en person kan leva/uppehålla sig i. Storleken för ett sådant väggarum är förmodligen aktuell bara för det aktuella huset, kanske husets bredd gånger ett antal av de aktuella väggarummen i detta hus.
 
Texten i Gunnar Henrikssons Bålehus - inklussive den danska texten, tror jag - handlar enbart om väggarummet mellan två stolpar.
 
Jag inväntar svar från Kulturen i Lund och kanske Folklivsarkivet. Från Lunds Universitet fick jag förutom hänvisning till den senare också bifogad text :

Återkommer till denna intressanta diskussion när jag har mer att bidraga med.
M.v.H.
Leif

[Paul Bergström]

Du ska nog inte koppla samman väggarum enbart med bostadsförhållanden. Det används i andra sammanhang också t.ex. om uthus eller ladugårdar och ska snarast kopplas samman med byggnadens längd hellre än dess syfte.

[Leif Jaxmar]

Läser man om t.ex. Hjälmhults kungsgård på http://luggude.slektforskning.se så beskrivs byggnaderna där som Paul säger - alla tillämpliga byggnader beskrivs i väggarum för att ange husens storlek, men det är bara i bostadshuset som utrymmena beskrivs i termen av antal väggarum.
 
Fick just ett svar från Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund ... Se Ordbok over det danske sprog, band 27, spalt 674, Væggerum. ... Det är alltså ett relativt mått, eftersom storleken på facken, avståndet mellan stolparna, inte var standardiserat. Men det fungerade naturligtvis som mått i det hus som var aktuellt. Ett rum på fyra väggarum/väggrum var då ett rum som upptog så mycket av väggen.
 
Av detta svar kan man säga att det kanske inte ens behöver vara ett rum som fyller hela husets bredd.
Frågan är kanske utredd med detta, skulle jag få några väldigt revolutionerande svar på annat håll så återkommer jag kanske, annars tackar jag alla för ert deltagande i min fråga.
 
Hälsningar
Leif

[Eva Henning]

Torna häradsrätt (M) FIIa:17 (1769-1770) Bild 91 (AID: v159889.b91, NAD: SE/LLA/11095)

Hej,
Jag vet inte om det är rätta sättet, men nu försöker jag fråga i denna tråden, eftersom begreppet Väggerum har varit uppe tidigare här, om än för länge sedan.

Min anmoder Catharina Larsdotter, ärver sin andre make, Per Rafsten, år 1770. Det är inte mycket dom äger men ett litet hus i Hög, värt 16 Riksdaler får hon bo kvar i.

Som jag tyder texten står det: Huusbyggnad: 2ne Väggerums Huus uppå Gatugrund i Hög, uppbyggd ock fästad i ett annat Huus, värderas till 16 Riksdaler;

Nu har läst om begreppet Väggerum/Väggarum/Väggrum bl.a här inne och kommit fram till att det är ett slags mått.
SAOB: måttangivelse för yta mellan två tvärgående bindningar i korsvirkeshus (kanske ca 2 alnar 1,2 m, som någon skrivit ovanför).

Alltså ett hus, som är 2 väggerum långt. Kan man tänka sig ett 2,4 m långt (kort) hus?
Eller ska man förstå 2ne (tvenne) som 2 st hus? Under alla omständigheter verkar det väl väldigt smått.

Kan någon hjälpa mig förstå?
Mvh
Eva Henning