Visst och ovisst är skattetitlar och persedlar syftar på skattepersedlar, d v s de produkter i vilka skatten erlades (t ex spannmål, hö eller ved). Vissa räntan var i dåtiden en sammanfattande beteckning på den fasta årliga skatt som utgått från all skattejord sedan urminnes tid.
De ovissa räntorna var, trots beteckningen, en bit in på 1600-talet redan lika fasta som de vissa. Med begreppet ovissa räntan åsyftas vanligen landtågsgärden, salpeterhjälpen och byggningshjälpen men det fanns flera varianter och subtitlar, t ex vind och vask, hjälpved m fl.
När dessa hjälper en gång i tiden infördes framställdes de som tillfälliga men ack så nödvändiga för rikets säkerhet och fortbestånd. De återkom med tiden allt oftare för att slutligen permanentas under den smått absurda beteckningen ovissa räntan.
Då hade man redan infört nya beskattningsformer som då kallades extraordinarie och även dessa blev med tiden permanenta.
Förmedling slutligen betyder en sänkning av skatten tills vidare eller för viss tid. Denna nersättning uttrycks vanligen i bråktal t ex 1/2 eller 1/4.
En mycket bra utredning av ovissa och extraordinarie räntor finns i Kurt Ågrens bok Adelns bönder och kronans [Uppsala 1964) s 68-85.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy