Vidervaruman

[Per-Åke Borssén]

Hej,
Ordet vidervaruman skulle jag gärna villja få förklarat. Förekommer ofta i meddeltida brev.

[Carl Szabad]

Per-Åke! Enligt Söderwalls ordbok över medeltidsspråket finns ett ord vedheman som betyder jägare. Förledet vedhe  betyder jakt, eller möjligen inälvor hos fällt villebråd. På den stavning du anger hittar jag ingenting.
 
Det finns länk till den medeltida ordboken från Rötters länksida.

[Sam Blixt]

Per-Åke!
 
I vissa medeltida handlingar förekommer begreppet vidervaruman för en person som beseglar eller sätter sigill på vissa handlingar.
 
Ursprunget är troligen samma som i vidimera eller vidua.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Jojje Lintrup]

Vidimera och vidua har inte samma ursprung, Sam! Vidimera är en försvenskning av latinets vidimus (=vi har sett), eller vidi (=jag har sett), böjningsformer av video (=jag ser), medan vidua betyder änka (jfr med engelskans widow).
 
MVH
Jojje

[Sam Blixt]

Hej Jojje!
 
Du har rätt angående vidua, men vet Du ursprunget till vidervaruman om det inte är via vidimera?
 
MVH/Sam

[Håkan Widell]

Jag undrar om det inte kan finnas andra tolkningar av ordet vidervaruman. Enl Nord familjebok, andra upplagan, finns eller fanns i lagspråket begreppet viderboende, vilket betecknar den, som med en annan har del i samma hus eller tomt i staden (fornsvenska 'vidherboande', av 'vidher', tillsammans med). I Upplandslagen och Hälsingelagen fanns även 'viderbobalken' som en benämning på den avdelning, som handlar om rättsförhållanden mellan delägare i samma by. Vad 'varuman' i så fall skulle betyda, har jag ingen uppfattning om.
Bästa hälsningar!
Håkan

[Per-Åke Borssén]

Tack mina herrar. Fortfarande tveksam till dåtidens användning av ordet 'vidervaruman', slår jag upp ett exempel, SRP 2162. Det handlar om bekräftelse av jordöverlåtelse enligt ett testamente. Domaren utser 12 fastar varefter anges Widerwarumän: frälsemännen Oloff Galle i Leenshambre och Niclis Oloffson i Waesby. Därefter uppräknas beseglare bland vilka ingen av vidervarumännen omnämns. Man skiljer här på fastar, vidervarumän och beseglare. Skulle vidervarumän alltså möjligen kunna vara: närvarande män - när(vider, vid)-varande(varu)-män(=målsmän, fränder, som med sin närvaro bekräftar släktens godkännande; liksom barn kan vara närvarande vid testamentesbeseglingar (DS 3311).
Vad kan vara en ackurat tolkning?

[Christina Backman]

Per-Åke!
 
Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok (som bör finnas på alla stadsbibliotek med aktning) har en lång artikel om veder- och dess olika betydelser och ursprung. Bl a några former av vedervärd- i betydelsen motståndare. Skall vi tro att dina vidervarumän var olika parter i en rättegång?
 
Mvh Christina

[Håkan Widell]

Hej Christina! Själv tror jag nog att min tolkning i tidigare inlägg är troligare, bl a eftersom 'vidervaruman' tycks förekomma i juridiska sammanhang. 'Vider' skulle således i princip betyda ungefär 'tillsammans med'. Du hittar väl inget i Svensk etymologisk ordbok om 'varuman'?
Mvh!
Håkan

[Sam Blixt]

Hej alla som är roade av svåra ordproblem!
 
Det måste väl finnas någon mera än jag som har sett att vidervaruman även står för besegla ett dokument eller förse ett dokument med sigill för att bekräfta dokumentets äkthet.
 
Per-Åkes fråga gjorde mig ännu mera nyfiken, speciellt eftersom hon har fått så många olika svar.
 
MVH/Sam

[Håkan Widell]

Sam! Så vitt jag förstår är Din tolkning att vidervaruman är identiskt med beseglare, och det är ju möjligt att Du har rätt. Har själv ingen som helst erfarenhet av att läsa medeltida texter, men jag noterar att man i den text som omnämns ovan i Per-Åkes inlägg tycks skilja på beseglare och vidervaruman. Mitt tidigare omnämnda begrepp 'viderboende' omnämns faktiskt i lagboken (1960), jordabalken, kapitel 7, där det talas om viderboende och nabo rätt (gäller rätt till lösen av hus, som någon köpt i staden). I paragraf 2 sägs *Viderboende rätt hava de, som uti ett hus och tomt i staden del äga', innebörden av 'viderboende' är således här närmast delägare. Stämmer ju bra med att 'vider' ursprungligen hade betydelsen 'tillsammans med' - se mina tidigare inlägg. Kanske en jurist med kännedom om gamla lagtexter kan veta mer?
Mvh! Håkan

[Christina Backman]

Nu har jag konsulterat Södervalls ordbok över svenska språket och Dahlgrens Glossarium för ålderdomliga eller ovanliga ord och talesätt och kan, hoppas jag, lämna ett vederhäftigt besked om vidervaruman. Att vedervara enligt Dahlgren var att närvara dvs bevittna. En vidervaru man var enligt Söderwall ett vittne.
För den språkintresserade kan nämnas att Söderwall har 4 sidor enbart om  vid- (vidh) dess historia, olika ursprung och olika betydelser så saken är ovedersägligen komplicerad.  
 
Mvh Christina

[Kaj Janzon]

I medeltida brev förekommer frekvent vidervarumän, någon gång på latin kallade prolocutores (plur). Söderwall betecknar en vidervaruman som särskilt vittne som är närvarande vid kontrakt om jord (s 963).
 
Såsom jag uppfattar vidervarumannens roll vid jortransaktionerna är han inte ett vittne till själva transaktionen, utan snarare ett vittne som intygar att de faktiska förhållandena för den jord som överlåts är så som det står i brevet. Han intygar alltså att det som vid transaktionen sägs om jorden X, belägen i Y socken faktiskt är sant.  
 
Följaktligen är ofta vidervarumannen bosatt i närheten av den jord som överlåts, vilket inte alltid köparen nödvändigtvis är. Den sist nämnde kan alltså tänkas behöva vidervarumännens utlåtande som ett slags garanti för att den jord han köper eller byter till sig utgör fullgott vederlag för de pengar eller den jord han själv lägger ut.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Håkan Widell]

Hej Christina, Per-Åke, Kaj och Sam! Jag tycker det har varit en rolig och givande diskussion, och jag får gratulera, för jag tror att Ni kommit så nära en riktig tolkning som är möjligt. Språkligt sett tror jag på ett samband med fornsvenskans 'vider', som även - enl Nord fam bok, 2:a upplagan - finns i ord som vederlike (lika i rang), vedermäle (ungefär bevis) och vedernamn (öknamn, binamn som tillägg).
Mvh! Håkan

[Moderator Språk]

Ovanstående inlägg flyttades hit 7 oktober 2010 från Svåra ord och uttryck.
 
 
Camilla Erksson, moderator Språk, ord och namn