ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Stupid  (läst 576 gånger)

2005-12-22, 22:49
läst 576 gånger

Utloggad Annelie Gunnarsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 102
  • Senast inloggad: 2018-02-17, 14:07
    • Visa profil
Jag har i en husförhörslängd hittat tillmälet stupid efter min ana. Så kan man ju också beskriva en medmänniska, men frågan är om det betyder just dum och prästen ville briljera med sin engelska? Vi talar om första halvan av 1800-talet.

2005-12-23, 01:04
Svar #1

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17039
  • Senast inloggad: 2019-12-05, 00:31
    • Visa profil
Ordet stupid förekommer inte bara i svenskan (SAOB:s äldsta exempel på användning av ordet härrör från 1694) och engelskan, utan även i danskan, norskan, tyskan, franskan (stupide) och finns säkert i flera andra språk också. Ursprunget är latinets stupidus som betyder stel, förbluffad, dum. Den svenska betydelsen av ordet är (ytterst) inskränkt, enfaldig, dum. SAOB anger att betydelsen förr även närmade sig 'sinnesslö'.

2005-12-23, 09:56
Svar #2

Utloggad Annelie Gunnarsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 102
  • Senast inloggad: 2018-02-17, 14:07
    • Visa profil
Tack Maud, då fick jag det bekräftat. Har faktiskt aldrig sett den varianten förut, fånig däremot är ju inte helt ovanligt. Flickan det gäller blev i alla fall gift och fick 7 barn, så vi får hoppas att prästens kunskaper i lytesbestämning var mindre bra. Jag har också en känsla utav att det ibland räckte med en hörselskada, blyghet etc. för att få liknande etiketter.

2005-12-23, 11:51
Svar #3

Utloggad Jojje Lintrup

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1204
  • Senast inloggad: 2014-12-16, 14:51
    • Visa profil
Annelie,
 
Du verkar ge prästen fler negativa omdömen, än vad han gav din anmoder... Först briljerar han med sin engelska (som ju i själva verket är latin), och sedan hoppas du att prästens kunskaper i lytesbestämning är mindre bra. Fast du egentligen inte vet någonting om någondera av de inblandade.
Det är väldigt lätt att man med dagens kunskaper och allmänt erkända etik, dömer ut åsikter, omdömen och fr.a. personer från förr. Detta är ett felaktigt förhållningssätt. Man måste betänka att det var andra tider förr. Det som är väldigt mossigt nu, var radikalt och framsynt förr.
Så när du skaffar dig ett omdöme om en historisk person, som prästen i detta fall, så måste du värdera honom utifrån den tid han levde. Kanske ordet stupid var ett mycket bättre alternativ till ordet fånig, som alla andra tillämpade?!
Kanske hans omdöme var helt riktig, för övrigt?! Kanske var din anmoder utvecklingsstörd?! Skulle det i så fall ha varit avgörande för om hon kunde få barn eller inte? Eller rent av bli en bra maka? Också där ser du på problemet med dagens värderingar. Du vet ju inte hur det egentligen var!
Som släktforskare måste vi lära oss att acceptera våra och andras förfäder som de var. De var ju helt enkelt bara barn av sin tid. Vi kan ju inte förändra dem! Vi måste lära oss att de såg saker ur ett helt annat perspektiv och att det som förefaller vara diskriminerande idag, inte alls var det igår - eller vice versa.
 
God Jul!

2005-12-23, 22:57
Svar #4

Utloggad Kaj Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 573
  • Senast inloggad: 2019-10-08, 17:11
    • Visa profil
Måste replikera.
En äldre släkting till mig fick i HFl epitetet Fånig
Hon emigrerade till USA tillsammans med sin bror och hans familj och återkom efter några åt ensam. Det visade sig att hon var döv och hade hört att man i Nordamerika kunde bota sådant. Besviken återkom hon till Sverige. Dum var hon definitivt inte, men kanske prästen eller sockenskrivaren.
 
Kaj Larsson

2005-12-24, 01:01
Svar #5

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Stupid är inte latin. Det är ett svenskt ord, lånat från latinet. Alltså, ett lånord - som de flesta ord i svenskan. Det användes inte så sällan förr (belagt från 1694).
 
Jag tror också att det inte var ovanligt att man trodde att någon var dum, medan det i själva verket berodde på något annat. Min egen far ansågs i skolan vara dum och lite störig - vilket inte reddes ut förrän han var bortåt 12-13 år. Han såg inte! En mycket svår synnedsättning på ena ögat, en måttlig på det andra. Han hade helt enkelt ingen aning om vad som försiggick framme hos läraren som kanske skrev på tavlan eller demonstrerade något. Obligatoriska synkontroller fanns inte på den här tiden utan det upptäcktes av en ren händelse.
 
En annan aspekt är dock att prästen kanske inte var så elak som vi tycker när han skrev diverse kommentarer i Hfl. Vissa kommentarer gjorde nämligen att vederbörande inte behövde betala skatt!
 
Ingela

2005-12-24, 08:33
Svar #6

Lars Eriksson

Ja, stupid är ett låneord och det finns många låneord i svenskan, så långt är jag överens med Ingela. Däremot ifrågasätter jag påståendet att de FLESTA orden i svenska språket skulle vara låneord. Finns det någon som på goda grunder kan avgöra vem som har rätt här?
I Ingelas inlägg på ungefär 150 ord hittar jag t.ex. bara fem, sex ord eller delar av ord som skulle kunna betraktas som lånade.

2005-12-24, 08:52
Svar #7

Utloggad Annelie Gunnarsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 102
  • Senast inloggad: 2018-02-17, 14:07
    • Visa profil
Gode tid, nu blev det väl en storm i ett vattenglas. Naturligtvis har du i sak rätt, Jorge. Sedan trodde jag inte att mitt (sak-okunniga) inlägg skulle väcka anstöt, eftersom jag använde uttrycken hoppas och har en känsla av. De enda värderingar jag känner till är de nutida. Självklart ber jag om ursäkt om jag grovt trampat i klaveret, och hoppas härmed att julfriden kan lägra sig över Anbytarforum.

2005-12-24, 09:49
Svar #8

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Om vi nu skall gå över till språkhistoria, vilka ord är ursprungligen svenska? Mycket få, förutom ord vi vet hittats på här... Med ett etymologiskt lexikon kan man nog konstatera ursprunget för de flesta ord i Ingelas inlägg. Spontant hittar jag att 15 av 150 ord helt säkert är lånade, och detta utan att gå in särskilt djupt. När man börjar titta närmare på de enskilda orden i SAOB finner man till exempel att ordet ord är av indoeuropeiskt ursprung...

2005-12-24, 15:52
Svar #9

Lars Eriksson

Nu blir det förstås fråga om att definiera vad ett låneord är, men det struntar jag i.
(Naturligtvis är ordet ord av indoeuropeiskt ursprung eftersom svenskan är ett indoeuropeiskt språk.)

2005-12-25, 02:51
Svar #10

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Nja, det finns definitioner av vad som är arvord och vad som är lånord. Vi kan idag i princip inte yttra en enda mening utan lånord; vi skulle ha svårt att göra oss förstådda utan. Ord som vi tycker känns helsvenska är faktiskt lånord, man kan avgöra när de började användas i svenskan. T.ex. köpa, språk, rådhus, tull, skomakare, kyrka, sköld, skylt, träffa, dräpa, skriva etc etc etc.
Det är först med de franska lånorden från 1600-1700-talet som vi börjar bli mera obs på att det faktiskt är lånord; de flesta är ju ganska medvetna om att affär, butik, pjäs och militär - för att bara ta några få exempel - är lånord. Fast det finns ju undantag - mannen som klagade över att så många börjat använda successivt när man kunde använda det helsvenska pö om pö ...
 
Jag vet inte själv hur många ord i min text som är lånord, men att det är långt fler än 15-20 är helt klart. Inte sällan är det bara lite pronomen och småord som och, men, att som är arvord.
 
Ingela

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna