Stakabytta

[Jonas Magnusson]

På en gård sägs det att man har gömt en stakabytta i ett kärr.
 
Uppgiften är hämtad från en notering hos Språk och folkminnesinstitutet.
 
Någon som vet vad en stakabytta är?
 
/Jonas

[Yngve Karlsson]

Stakabytta kallades ett laggat träkärl där en av träbitarna var längre än de övriga och formad som ett handtag
Hälsningar Yngve

[Rune Johansson]

Häromdagen fick jag kopior på en bouppteckning från Nydala 1766 för renskrivning. Bland alla uppräkande saker fanns 2 st stakabytta.
 
Rietz dialektlexikon har i kursiv stil stakabytta jämte en del andra ord samt stinga. Detta ord stinga ger Rietz betydelsen sticka. Med hjälp av Yngves förklaring om utformningen av byttan, så tror jag det är en bytta för förvaring av stickor, klyvda i tunna spån av furuved, att användas i stället för ljus och lampor.
 
Mvh/Rune

[Anna-Carin Betzén]

SAOB har med ordet:
STAK-BYTTA.  
( stak- 1753 osv. staka- 1594 osv. stake- 1753 osv.) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, i sht förr) == skaft-bytta. VadstKlUppbB 149 (1594). 3 st. Stake- eller Skaftebyttor. BoupptVäxjö 1773. ÖgCorr. 7/12 1965, s. 8.  
 
Det där Stake- eller Skaftebyttor känns som en tydlig förklaring av vad som gav namnet. Jag tycker allmänt att orden under stake/staka/stak i SAOB verkar handla om lite kraftigare pinnar än tunna spån. T.ex. används det om ställning för ljus l. fackla (äv. för serveringskärl; i ssgn SMÖR-STAKE) o. d., som (l. vars undre del) består av l. liknar en stake (i bet. 2); äv. med inbegrepp av ljuset l. facklan, men jag ser inget som tyder på att det användes om enbart själva lysstickorna.
 
I Släktforskarens uppslagsbok av Barbro Lunsjö anges mer specifikt att det är en mjölkbytta där en av stäverna utgör skaft.