Skatte, krono och frälse

[Evy Jonsson]

Jag har en bouppteckning 1862 där står att läsa.
 
Beträffande fastigheten Ett fjortondells mantal Folsebo Södregård.Skatte Frälse har den avlidne med givit ..... enligt hösten av den 6 november 1841 inköpet och fast? av den 16 augusti 1851 upp tas ......... till  1000
 
Vad betyder Skatte Frälse och faste kan också tydas till fastlas.
 
De var frågan. Mvh Evy.

[Torsten Berglund]

Fasta = fastebrev, d v s lagfart på fast egendom.
Skattefrälse = skattejord där kronan överlåtit rätten till skatteuppbörden till en adelsman.
 
I boken Ordbok för släktforskare (1997) av Kent Andersson och Henrik Anderö finner du förklaringar till många ord av detta slag som du kan stöta på i släktforskningen. Boken säljs bl.a. genom Sveriges Släktforskarförbund - Se Rötter Bokhandeln http://aforum.genealogi.se/bokhandeln/

[Evy Jonsson]

Tack Torsten
 
 
Fattar jag rätt att den avlidne sålt sin gård till en adelsman (var tvungen att överlåta) och att den avlidnes del var uppskattad till summan 1000
 
Hälsningar Evy

[Torsten Berglund]

Nej, då har du fattat fel. Gården är inte såld till en adelsman, utan kronan har upplåtit rätten att uppbära jordeboksskatt (fastighetsskatt) för detta hemman till en adelsman. Detta system tillkom på 1600-talet.
 
Ordalydelsen i det aktuella avsnittet i bouppteckningen är endast fragmentariskt återgiven av dig, men jag gissar att den 1/14-dels mantal skattefrälse i Södergården i Folsebo som omnämns, står upptagen som tillgång under rubriken fast egendom. Den avlidne tycks ha köpt egendomen 1841 och fått fastebrev på samma egendom 1851. Fastighetens värde upptas i boupteckningen till 1.000:- I lagfarsprotokollet 1851 i den aktuella häradsrättens arkiv (nu i landsarkivet) torde du kunna finna mer uppgifter om denna fastighetsaffär.

[Evy Jonsson]

Tack ännu en gång Torsten. Nu förstår jag.
Mvh Evy

[Göran Johansson]

Uppbörd av skattefrälseränta. Under 1500- och 1600-talen avhände sig kronan ibland rätten till grundskatt (räntan) av viss skattejord till enskild person. Ett konkret exempel är en änka bosatt i Stockholmstrakten som efter mannens död av kronan får till sig donerat räntan från ett antal skattehemman långt ned i Småland. Med hänsyn till uppbörden så borde av praktiska skäl en mer närliggande donation varit naturlig. Fanns det någon geografisk praxis i detta avseende? Någon som vet?

[Evy Jonsson]

Hej!
Vad står ordet Frälsebergsmanshemmanet för?
Mvh  
Evy

[Torbjörn Norman]

I socknarna runt koppargruvan i Falun fanns det gott om bergfrälsehemman. Där bodde ofta bergsmän/gruv och  hyttägare mfl/ och de hade en annorlunda och oftast gynnsammare beskattning än bönderna som levde på sitt jordbruk.  
Jag skulle tro att liknande regler gällde runt de flesta större gruvområdena.
Det påverkade även fastighetsarv. Ett skattehemman fick inte delas i alltför små enheter. Detta kunde dock gå för sig när det gällde bergfrälse.

[Evy Jonsson]

Tack för svaret Torbjörn!
 
Mvh Evy

[Linn Glimberg]

Uttrycken skatte, krono och frälse möter man ständigt inom släktforskningen. Men jag som nybörjare har dåligt grepp om vad som menas med detta. Kan någon förklara för mig vad de betyder?
 
MVH/Linn

[Ingegärd Johansson]

Hej Linn!
Ett skattehemman ägdes oftast av den bonde som brukade det. I varje fall var ägaren ofrälse. Skatten betalades till kronan, dvs staten.
Ett kronohemman ägdes av kronan, men brukaren hade ofta en viss besittningsrätt, som kunde ärvas eller köpas. Skatten betalades till kronan.
Ett frälsehemman ägdes av någon som var frälse, dvs en adelsperson. Brukaren betalade skatt till ägaren.  
Mvh
Ingegärd

[Gunnar Jonsson]

På Värmlandsrötter finns en sida som handlar lite om detta. Du hittar den HÄR

[Anders Öquist]

Jag söker en förklaring på vad en skattegård är. Jag har sökt efter vad som menas, bl.a i National encyklopedien, men inte hittat något. Tacksam för svar.

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Anders
Skattegård betalade man skatt för samt hade arvsrätt till denna. Eget ägande.
Sämjegård betalade man avrad (avgift) samt hade arvsrätt på denna. Eget ägande.
Övriga typer av gårdar, krono, frälse, kloster samt arv och eget, arrenderade man på ett eller flera år och där fanns ingen arvsrätt utan man var där enbart brukare.
Jan-Christer

[Gunnar Jonsson]

På VärmlandsRötter finns en liten förklaring till skatte, krono mm.

[Jan-Christer Strahlert]

Kommentar till Värmlandsrötters tolkning av skattehemman.
Kronoskattehemman har jag för mig var friköpta kronohemman som brukarna fick köpa/inlösa av kronan fom 1700-talets början och framåt när det behövdes mer pengar för staten. Skattehemman har nog  alltid hetat skattehemman.
Sämjehemman känner jag till från Möre härader. En förklaring till hur de uppstått, skulle vara att de uppbröts inom skattegårdens rågångar. Ägaren till denna skulle i så fall från början betalat avrad/ränta till den eller de skattebönder som från början ägde sämjejorden som blev brukningsenhet enligt de kamerala källorna. Studier av landskapshandlingarnas årliga räntan från 1500-talet i Möre visar att så var nog fallet.
Jan-Christer

[Stefan Simander]

Hej Anders Öquist!
I NE skriver Göran Inger på sökordet jordnatur om det du efterfrågar.
 
Andra uppslagsord som är aktuella är  
. hemman . frälsejord  
. kronojord . frälsebonde  
. kronobonde . rågång . laga skifte  
. markland . ägostyckning  
. skifte . ägogradering . hemmansklyvning  
. mantalspengar . grundskatt  
 
 
I de tidigare källorna finns för övrigt även grupperna akademi-, hospitals-, prebende- och kyrkohemman.

[Stefan Simander]

Se även diskussionen under Anbytarforum: Övriga ämnen: Juridik: Arvsgången av bondgårdar: Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-07 och Anbytarforum: Övriga ämnen: Juridik: Hemmanstyper, samt Anbytarforum: Yrken: Yrken S: Skattebonde.