ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Sinder / Sinner / Zinner  (läst 666 gånger)

2013-11-29, 11:27
läst 666 gånger

Utloggad Sigvard Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 101
  • Senast inloggad: 2015-06-17, 22:21
    • Visa profil
I Väse sockenstämma från den 17 januari 1808 står i §4 om bygget av den nya prästgården:
”...Äfven vardt beslutat at i stället för stentak, Zinnertak skall läggas och härtil framskaffas utaf hvarje helt hemman 1 lass och proportionaliter för mindre.”
Källa: Väse KI:4 (1794-1810) Bild 75 / sid 149
 
Med ”stentak” bör väl avses skiffer men vad är ett ”Zinnertak”? Jag hittar inget svar på Google. Zinnersten eller slaggsten däremot är ju bekant men inte som takmaterial. Att varje hemman skall skaffa fram ett lass tyder ju på att materialet är relativt lättåtkomligt eftersom ingen gemensam beställning görs.  
Vänligen
Sigvard

2013-11-29, 22:19
Svar #1

Utloggad Irene Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3369
  • Senast inloggad: 2019-10-09, 13:45
    • Visa profil
Undrar om det inte ska vara Timmertak?,
jmf sid 146 tredje raden från slutet
(skrivaren har väl bara missat en stapel
i m:et på sid 148).
 
Hälsningar
Irene

2013-11-29, 22:29
Svar #2

Utloggad Leif G. Olofsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1962
  • Senast inloggad: 2019-12-11, 16:03
    • Visa profil
Jag var inne på samma tanke. Det skulle vara intressant om Sigvard kunde ange källan så att den kan sökas digitalt, eller också kopiera en bild här!
Leif Olofsson

2013-11-29, 22:47
Svar #3

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5449
  • Senast inloggad: 2019-12-11, 23:54
    • Visa profil
Jag tror också det ska vara timmertak, här stavat med Z. Se SAOB.
(Leif: Källan står i Sigvards inlägg.)

2013-11-29, 22:57
Svar #4

Utloggad Leif G. Olofsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1962
  • Senast inloggad: 2019-12-11, 16:03
    • Visa profil
Jag fattade inte att sockenstämmoprotokollet fanns på AD (tack för det, undrar när vi i Dalarna får den förmånen). Men hur som helst, nu när jag ser texten i original så kan det INTE stå timmertak, det är ett alldeles tydligt versalt Z. Så zinne(r?)tak får nog faktiskt gälla för rätt tolkning ändå, så obegripligt det nu må vara. Jag är inte säker på att det är 'r' efter dubbel-n-et, men vad kan det annars vara?
Leif O

2013-11-29, 23:07
Svar #5

Utloggad Sigvard Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 101
  • Senast inloggad: 2015-06-17, 22:21
    • Visa profil
Tack för synpunkter.  
Irene
Jag vill nog framhärda att ordet på sid. 149 slutet av §4 börjar med Z se t.ex. tvärstrecket och öglan längst ner på stapeln till skillnad mot bokstaven T i ordet Timmer på sid. 146.
 
Leif
Jag skulle naturligtvis varit mer utförlig med den källhänvisning som finns i mitt inlägg: Arkiv Digital Väse KI:4 (1794-1810) Bild 75 / sid 149, slutet av §4.  
 
Kristina
Timmertak låter ju tekniskt rimligt, men varför stava med Z?
Vänligen
Sigvard

2013-11-29, 23:23
Svar #6

Utloggad Samppa Asunta

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 356
  • Senast inloggad: 2016-03-11, 19:47
    • Visa profil
Nog har man kunnat stava timmer med Z i gångna tider då rättskrivningen har varit ganska vacklande och varierande. Ordet är ju detsamma som tyskans Zimmer, fast det numera vanligtvis har en annan betydelse. Men t.ex. timmerman heter på tyska Zimmermann.

2013-11-30, 01:31
Svar #7

Utloggad Elsy Stenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 205
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:50
    • Visa profil
Nu kommer jag med förslag. Zince-tak. Frågade min man och han säger att  helt omöjligt är det inte att man skulle kunna använda zink, som vi idag skriver det. Ett förslag bara.

2013-11-30, 09:14
Svar #8

Utloggad Peter Funke

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 362
  • Senast inloggad: 2015-06-28, 20:03
    • Visa profil
Läser på Värmländska byggnadsminnen om Väse Prästgård:Sockenstämman bestämde att varje hemman skulle bidra med material till byggnationen. två lass sten, fem timmerstockar, två lispund näver och ett lass zinner skulle levereras.
 
På filipstadsbergslag.com kan man läsa: Vid det s.k. utslagsbröstet , längst ned i masugnen, tappades det flytande järnet ut, som sedan gjöts till tackjärn i formar. Först tappade man dock ut den lättflytande slaggen, vilket var en restprodukt i från processen. Det gjöts också ofta i formar, för att användas till byggnadsmaterial (ofta kallat Zinnersten). Verkar m.a.o. som det faktiskt står zinner i protokollet, precis som du tytt det.
 
(Meddelandet ändrat av Vrm 2013-11-30 09:23)

2013-11-30, 09:19
Svar #9

Utloggad Irene Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3369
  • Senast inloggad: 2019-10-09, 13:45
    • Visa profil
Se SAOB http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
 
Sinder el. Sinner
 
1) (numera i sht i vissa trakter) (vid smältning av malm o. d. erhållen) slagg, äv. använd ssbyggnadsmaterial; stundom liktydigt med: sindersten l. sindertegel.  
 
Hälsningar
Irene

2013-11-30, 09:24
Svar #10

Utloggad Leif G. Olofsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1962
  • Senast inloggad: 2019-12-11, 16:03
    • Visa profil
Tack för klarläggandena om Zinner. I min hemsocken Husby finns en by, Sindertäkten, ett namn som associeras till slagg, men jag gjorde aldrig kopplingen mellan Sinder och Zinner.
Vad mycket man lär sig här  
Leif Olofsson, Stora Skedvi

2013-11-30, 09:49
Svar #11

Utloggad Irene Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3369
  • Senast inloggad: 2019-10-09, 13:45
    • Visa profil
Ja, här blir man aldrig fullärd...
Irene

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna