Sill / Strömming

[Erik Holmlund]

Man säger sill på västkusten och strömming på ostkusten, är nånting man hör folk säga ofta.  
 
Min farfar var strömmingsfiskare i Byske västerbotten och han sa exempelvis 'strömming'. Aldrig 'sill'. Där kunde jag ha slutat fundera i frågan.
 
Men varför finns det så många ortsnamn längs norrlandskusten som börjar på Sill-?
 
Sillskatan, Skellefteå
Sillhällorna, Skellefteå
Sillhällan, Umeå
Sillviken, Umeå
Sillviken, Örnsköldsvik
Sillviken, Kramfors
Sillharet, Söderhamn (ö i Bottenhavet)
Sillören, Söderhamn (ö i Bottenhavet)
Sillvik, Söderhamn
Silläng, Söderhamn
Sillrabbet, Gävle (ö i Bottenhavet)
 
Vidare finns det omkring 30 platser i Sthlms skärgård som börjar på 'sill-?
 
Kollar man efter ortsnamn som börjar på 'strömming-' så är de >väldigt

[Mikael Edberg]

Intressant fråga.
Själv kommer jag från skärgården i norra Kalmar län. Där säger man strömming, men är nog inte helt konsekventa. Sill å potäter säger man t. ex. Det finns ju också andra fiskar i sill-familjen. Vad kallar man skarpsillen för i Västerbotten? I Småland hör man ofta Vassbuk.
 
Mvh/
Mikael

[Ulla Bagge]

Kan det vara en variant av ordet sel -lugnflytande sträcka i vattendrag?
 
Mvh Ulla

[Bibi Gustafson]

Hej!
Det där med sill o strömming fick man ju lära sig i skolan. Men har aldrig tänkt på detta: det heter väl inlagd sill (löksill osv) som man äter till jul, påsk osv även i de delar av landet man fiskar strömming i? Och här nere i Skåne, där vi bor, fiskar man sill men serverar rätter som kräftströmming och liknande...
 
Mvh
Bibi

[Mikael Edberg]

Sillen (Strömmingen) i Östersjön är normalt lite mindre än den på västkusten. Om jag minns rätt så kallade man stora strömmingar för sill i min hemtrakt (norra Kalmar län). Enligt SAOB så finns lokalt t.o.m ordet sillströmming för just stora exemplar.
 
PS. Variant av sel- kan jag iofs tänka mig, men borde det inte då stavas med ett l, sil. DS.
 
Mvh/ Mikael

[Ingela Martenius]

SAOB säger faktiskt att sill används som det generiska namnet på firren:
1) fisken Clupea harengus Lin. (äv. kallad egentlig l. vanlig sill) l. (i sht i fackspr.) allmän?nare, om fisk tillhörande släktet Clupea Cuv. l. fa?miljen Clupcid? (l. överfamiljen Clupeiformes); vanl. om sådan fisk fångad utanför östersjöområ?det (motsatt: strömming), äv. (dels i vissa trakter, dels i fackspr.) om l. med inbegrepp av strömming; ofta koll. l. ss. ämnesnamn, särsk. om maträtt(er). Äta sill och potatis. Vad kostar sillen i dag? Skånsk, svensk, norsk, holländsk, isländsk sill. Färsk, salt, stekt, rökt, spicken, inlagd, gratinerad sill. Fiska, fånga, rensa, packa sill. Ta ur, bena sill. Fet, mager sill. Full, tom, utlekt sill i fackspr. ;  
 
På engelska och franska är strömming helt enkelt baltisk sill (Baltic herring resp. hareng baltique).
 
Ingela

[Ulla Bagge]

Mikael!
 
Byarna Mellansel, Västersel, Yttersel och Seltjärn som finns i Anundsjö, Ångermanland har haft många olika stavningar genom århundradena.
 
Det finns exempel på att leden - sel - har stavats: seel, sell,sehl, sil, sill, sihl och sijldh. Sista varianten från 1535 i Öffärssijldh (Översel, Anundsjöboken sid 315).
 
Ulla

[Staffan Bengtsson]

Har för mig att jag har läst att (den nutida) språkliga gränsen är Kalmarsund. Söder därom heter fisken sill och i norr strömming. 
 
Eftersom det idag är tredje torsdagen i augusti och därmed surströmmingspremiär kanske det kan vara av intresse av ett klipp från ett gammalt inlägg på AF om hur Erik Ångerman, anfader för den i Finland spridda Sursillsläkten, lär ha fått sitt tillnamn Sursill. Av denna skröna kan man dock inte dra slutsatsen att man benämnde fisken som sill i Norrland. Det verkar ju vara ett öknamn han fått av sörlänningar. 
 
 
Först en historia om hur Erik Ångerman Sursill fick namnet Sursill. Det är inte en norsk sverigehistoria även om det här återfinns på norska. Samma historia berättas av bl. a. Yrjö Soini publicerat 25.03.1972. ”Under krigen 1521-1523 inngikk hövitsmannen Lars Olsson Björnram en kontrakt med handelsmannen Erik Ångermann om en leveranse av store mengder mat til hæren. Erik var fra Ångermansland og det var på denne tiden vanlig å benytte landskapsnavnet som personnavn. I kontrakten påtok han seg å levere strømming eller sild, som det også heter (sill i Sverige). Han sendte imidlertid ikke bare vanlig sild, men også en del sursild eller ”surstrømming som svenskene sier. Denne norrlenske delikatessen forstod ikke soldatene seg på, og satte i gang en regelrett matstreik. 
 
Gustav Vasa ble mektig vred, og lot sinnet gå ut over Erik Ångerman - som hadde handlet i beste mening. Han ble nå tiltalt for å ha levert råtten mat, og fikk i tillegg til alt annet ubehag også tilnavnet Sursill. Svenskene har alltid likt å sette tilnavn på folk og i dokumenter fra denne tiden kan man finne mange liknende navneformer som Lasse Skånsksill, Martin Surlax osv. Slike tilnavn var det nesten umulig å bli kvitt, men Erik Ångerman var lur nok til å ta brodden av det hele ved at han ganske enkelt tok navnet som slektsnavn og kalte seg offisielt for Sursill. 
 
Under dette navnet har han fått en merkelig berømmelse - han er nemlig en av de mest omfavnende ættefedre som har levd i hele Norden. Erik Ångerman Sursill står som ættefader til bortimot 2000 store slekter innen alle samfunnslag spredd over hele Norden, de baltiske land, Tyskland, Frankrike og Amerika. Døtrene hans giftet seg alle i Østerbotten i Finland. En sønn hadde sju døtre som alle giftet seg i Finland. Eksempler på finske storheter i det sursillske slektstreet er bl.a.: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, Carl Gustaf Emil Mannerheim, Olof Palme.

[Niclas Rosenbalck]

På tal om sill och språkgränsen för detta ords användning (som även jag hört ska gå såsom sill söder om Kalmar sund och strömming norröver, sant eller osant) så slår det mig att president George Bushs svenske anfader Måns Andersson uppkallade sin gård i Amerika till Silleryd och att man antagit att det var ett namn han lånade ifrån sin hemtrakt i moderlandet Sverige. Ifall det nu är så att gårdsnamnet innehåller anspelningen på fisken sill så borde kanske förmodandet att denne Måns kom ifrån församlingen Sillerud i Värmland vara fel?

[Kristina Gunnarsdotter]

Strömming kallas den sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar, enligt Fiskeriverket.
 
Förleden Sill- i ortsnamnen hänger nog mer ihop med ordet 'sel', som betyder lugnvatten, stilla vatten. Samma som ändelsen '-sele', t ex Lycksele, Långsele.

[Peter Funke]

Enligt Naturhistoriska Mus?ets hemsida är inte gränsdragningen mellan sill respektive strömming någon nutida konstruktion, utan från ett kungligt påbud på 1500-talet som fastslog att sill fångad öster om en linje mellan Kalmar och den polska kusten skall kallas strömming. Det kan väl tänkas att detta även inbegrep det nordliga beståndet av fisken, och att ortnamn i Norrland med förleden Sill- då kanske har sitt ursprung före detta påbud (eller att benämningen funnits kvar lokalt även senare - alla myndighetspåbud leder ju inte till omedelbar efterrättelse...)?
 
Sedan är det väl så att det är ändelsen -ryd och inte -rud som väckt frågan om det verkligen är från den värmländska orten som Bush härstammar, inte förleden Sill-? Enligt Rosells Värmländsk medeltid i ortnamnsperspektiv så är ortnamnets förled säkerligen en genitivform av Sillen, som var ursprungsnamnet på sjön Östra Silen.

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Kristina
Som gammal Södermörebo (Torsås), har jag fått lära mig av de här boende och uppväxta att gränsen går vid Torhamns udde. Norr om är det Strömming , västerut är det Sill. Kalmar har jag aldrig hört vara en gräns i detta sammanhang. Vi har kallat fisken fångad i Blekinge skärgård för sill och den vi tog utanför Bergkvara för strömming. Stekt strömming fångad utanför kusten här nere var ett måste marknadsdagen sista fredagen i oktober, i Torsås.
Jan-Christer

[Olof Almkvist]

Det finns ju Sillekrog som ligger vid E 4an mellan Nyköping och Norrköping.
 
Mvh  
 
Olof A.

[Ann-Mari Bäckman]

Jag har en bok som heter Ord med historia av Gösta Bergman. Där kan man läsa om Strömming:
 
I den Kungl. kunggörelsen av den 17 juni 1948, nr 312 står det, Under namn av strömming må i handeln föras allenast sådan sill, som fångas i Östersjön eller bottniska viken samt ilandförts vid kusten därav. Den som bryter mot bestämmelsen straffas med dagsböter.
 
Vidare säger Bergman att strömmingen är en slags sill. Vidare att Östersjöns sillraser är mindre än raserna i Skagerack och kattegatt. Sedan tar han upp några andra skillnader och nämner också att strömmingen har en mildare och finare smak än den vanliga sillen.
 
Han nämner det som sagts tidigare om var gränsen av  språkbruket av strömming/sill går.
 
Han säger också att om gränsen för ordbruket strömming går vid Kalmarsund så visar våra ortnamn att den förr i tiden gick längre norrut. Namn på strömming har sin rikaste utbredning kring Bottniska viken. Det sydligaste strömmingsnamnet är Strömmingsholmen eller Strömmingsbåden, som ligger i Västrums socken i Södra Tjust.
 
Det här var väl något liknande som sagts tidigare.
 
Ann-Mari

[Erik Holmlund]

Tack för alla svar,
 
Jag känner mig nu ännu mer förvissad om att långt tillbaks i den så kallades fisken ifråga för 'sill' även längs hela norrlandskusten. Platserna som jag tog upp som exempel ligger samtliga vid yttersta kustremsan, vid platser där fiskar eller har fiskat sill/strömming, så det är ju egentligen inte särskilt långsökt på nåt sätt.
 
Finns andra fiskord här uppe som har försvunnit, eller gått ur mode. 'Ockel' var vad farfar alltid sa om öring bara för att ta ett exempel.  
 
Mikael> Om det finns skarpsill i västerbotten vet jag inte. Tror inte vi brukar få såna i våra strömmingsnät. Kanske att vi fått såna och bara tänkt på dom som småvuxen strömming, osäker.

[Mikael Edberg]

Erik,
Jag läste på nätet(fniss) att skarpsillen förekommer upp i bottenviken. Den är lite kantig och vass vid buken, därav namnet.
 
Mvh/ Mikael

[Robert Hammarstedt]

Jah har lärt mig att strömmingen finns norr om Kristianopel och sillen söder om. (?)
 
Jag vet inte hur det är med sill, men strömming finns i flera varianter. Vårlekande, höstlekande, klabbströmming (stor som sill) osv.
Det är den vårlekande vi njuter av förnärvarande i doftande form som surströmming.
 
Finns det någon tradition med sursill? Namnet är ju gammalt, men har man gjort sursill eller är det en annan benämning på surströmming?

[Ulf Berggren]

Niclas!
 
Även om det faller lite utanför ämnet:
 
Måns Andersson är inte alls förfader till Bush, vilket framgick i senaste numret (1/2007) av Swedish American Genealogist.
 
Där berättar Peter Stebbins Craig om detta under rubriken President Bush's New Sweden Ancestry disproved.
 
Det man missat var att Bushs förfader Robert Mercer Sr. var gift 2 gånger. Hans första hustru var Anna Mounts, sondotter till ovan nämnda Måns Andersson.
Men Bush härstammar från Robert Mercers andra hustru, Ann Bolton, med engelsk härkomst.
 
De felaktiga uppgifterna om släkten Mercer har varit publicerade åtminstone sedan 1995, och har tack vare det haft stor spridning.

[Erik Holmlund]

En gammal men intressant diskussion.
Strömming fångas ju bland annat vid Stockholm ström. Kan det ha varit ett lokalt ord bland de gamla stockholmarna att kalla sillen som fångats vid strömmen för strömming? Känns som att det skulle kunna vara en rimlig förklaring. Och att ordet strömming sedan skulle spridas längs ostkusten känns inte orimligt heller för strömmingen var väl en viktig handelsvara och Stockholm en knutpunkt för mkt av handeln längs ostkusten. Min teori är att ordet strömming är ett stockholmsuttryck som efterhand har konkurrerat ut ordet sill längs östkusten.  
 
Argument emot?

[Rolf Hertzman]

SAOB
ström³i², m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
( stroming 1544 (: stromingefiiske)- 1559. strom­ming 1591-1771. strömbning 1681. ströming (-gh, -nng) 1521-1872. strömming (-gh) 1523 osv. strömning (-mmn-) c. 1565-1980)
[fsv. ströminger; jfr (de från sv. lånade) dan. o. nor. strømming; jfr äv. (det möjl. likaledes från sv. lånade) t. ströming; ombildning av STRÖMLING l. möjl. avledn. av STRÖM sbst., (l. STRÖMMA)]
 
(numera företrädesvis i östra Sv. utom Skåne o. Blekinge) i Östersjön (i sht fr. o. m. Kalmarsund norrut) förekommande, jämförelsevis småvuxen form (l. småvuxna former) av sill (se SILL sbst.², 1); ofta koll. l. ss. ämnesnamn, i sht om maträtt(er);  
 
som du ser finns ordet även i danska och norska samt är beteckning på fisken från Kalmarsund och uppåt. Det är möjligt att man tog strömming i vattnen utanför Gamla Stan men Strömmen är rätt forsande, där fiskas det lax även idag. Norsfiskare använder håv och håller till på lugnare vatten kring Strömmen.

[Erik Holmlund]

Rolf> Strömmen i Stockholm är ju endast hårt forsande på en liten kort delsträcka. Strömming leker ju i stora kvantiter bland holmarna mitt i Stockholm. Kastellholmen & Skeppsholmen hette Vångsön & Notholmen innan de fick sina nuvarande namn. Notholmen ger ju en viss fingervisning. Enligt denna sida drogs det not efter strömming(även nors) mitt i Stockholm i äldre tider.  
http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/skepps-_och _kastellholmarna/Skeppsholmen_Kastellholmen.html
 
Att strömmingsfiske förekom mitt i Stockholm är oomtvistligt. Frågan är hur ordet strömming uppkommit. Jag har aldrig läst någon trovärdig förklaring. Läste nånstans att nån menade att fisken fått sitt namn från att den for som en strömpil genom vattnet. Det tyckte jag lät långsökt. Jag tycker texten som Ann-Mari citerar är intressant. Den visar ju att det har funnits bestämmelser kring för vad som får kallas för strömming för underlätta handeln. Citatet är förvisso från 1948, men bestämmelsen kanske var ett stadfästande av gammal handelspraxis, alternativt en återupprepning av gamla existerande historiska bestämmelser?  
 
Att ordet strömming förekommer i danska språket är intressant. Men det tycks ju i danskan vara ett låneord från svenskan, och även i danska språket betecknar ordet ju den fisk som fångas i norra/inre delarna av Östersjön. Så några ytterligare ledtrådar får man ju inte därigenom.