Salighetsbegär

[Gunilla Brolund]

Hej,
I en dödsnotis träffade jag på följande text med ett ord jag skulle vilja ha förklaring på:
Bonden Erik Abraham Erssons i No s. 2 i Långbro Hustru Anna Jonsdotter, född 1820 9/12 på s. 5 i Trönbyn. Föräldrar: Bonden Jon Svensson och dess än lefvande hustru Brita Jonsdotter.Tjente någon tid, tills hon gifte sig 1844 på våren. Haft 5 barn, 2 söner, 3 döttrar, som alla lefva; den yngst dottren än ej fyllt 3 år. Haft god helsa. Sjuknade och dog inom 7 dygn. Länge haft salighetsbegär, barnslig förtröstan, och glad skiljsmessa från lifvet.
DB Trönö B:1 1826-1861 sid 74
 
Vad betyder salighetsbegär? Att man vill bli salig, dvs man vill dö? Jag tycker inte det känns troligt. Någon som vet?
 
Hälsningar,
Gunilla

[Markus Gunshaga]

Hej Gunilla!
 
Det var ett intressant uttryck som jag aldrig hört tidigare. Det verkar dock inte handla om dödslängtan utan snarare om en längtan efter själva saligheten, i religiös bemärkelse. Jag hittade uttrycket på sidan 92 i Torvald Ribbners bok De svenska traktatsällskapen 1808-1856: verksamhet och litteratur (1957) - ...den sanna omvändelsen består i att omfamna Kristus och hos Honom mätta sitt salighetsbegär, ty därigenom förs människan in i trons saliga liv, som följer efter omvändelsen.
 
Den femte beskrivningen av ordet salighet i Svenska Akademiens Ordbok lyder egenskapen eller förhållandet att vara salig [...]; särskilt (ofta i uttrycken den himmelska eller eviga saligheten) om det lyckliga tillstånd vari de saliga i himmeln befinna sig; [...] i synnerhet i religiöst språk och teologi. Bli delaktig av eller vinna eller förvärva (i synnerhet förr även ärva) den eviga (i synnerhet förr även evinnerliga) saligheten. I vissa äldre dödböcker har jag själv hittat formuleringar där prästerna visar sitt stora nöje över att döende personer precis innan sin död börjar tänka mer kring Gud och tron, de begår nattvarden, tar aktivt del i trons beståndsdelar, accepterar det faktum att de kommer att dö osv.
 
Jag skulle alltså vilja säga att formuleringen Länge haft salighetsbegär, barnslig förtröstan, och glad skiljsmessa från lifvet innebär att Anna mot slutet av sitt liv strävade efter Gud och arbetade mot saligheten, samt likt ett barn (eg. i underdånighet) satte sin tröst till Frälsaren. Därigenom kunde hon lugnt och med glädje skiljas från jordelivet.
 
Mvh, Markus

[Gunilla Brolund]

Tack, Markus!
Hälsningar,
Gunilla