Ransoning

[Göran Johansson]

Göta hovrätt - Spridda mål 1661-1673
http://www.swe-gen.se/Blekinge/Gotadom.htm
 
Någon som vet vad ransoning i texten nedan betyder?
 
Domar 1662
Källa; Volym BVA:22
Uti den ifrån Blekinge landsting hit instämda sak, mellan forne ridefogden salige Hans Holst arvingar, sockenprästen vällärde herr Mats Jörgenson i Hällaryd, tillika med Simon Arendt, å den ena sidan kärande; Och före detta landsdomaren Wilhelm Thomesson, med samtliga salige mäster Peder Strucks barn och arvingar, å den andra sidan svarande, härflytande av den exekution som nu salige Hans Holst i livstiden efter kungens befallning hos nu salige mäster Peder Struck förrättat har. Strucks egendoms, böckers och skrifters bemäktigande till salige Laurits barns förnöjande i Hällaryd, för deras arv som hos Struck innestod, och i synnerhet till en hans sons ransoning ifrån Turkit (står Turkit), för vilken egendoms ockupation och bemäktigande, svaranden salige mäster Peder Strucks arvingar, nu fordrar av vederparten, riktig reda och räkenskap, medan som föregives försumligt av salige Hans Holst. Detta är Göta hovrätts dom avsagd den 25 november 1662.
 
Danmarks konung Fredrik har befallt att Strucks egendom skulle år 1653 arresteras för salige Laurentz Nilssons barns skull eftersom Struck för deras arv i gemen, så och i synnerhet för Nils Laurentzsons ut ur Turkit (står Turkit) ransonings hjälp värje var, synes dock intet ha varit konungens vilja att egendomen skulle tillträdas utan inventarium. Mäster Per hade planer på att lämna landet och lämna sina skulder efter sig. Hans Holst har offentligen från predikstolen den 6 juli 1653 beordrat debitorerna att inte betala något till Struck, vilket innebär att mäster Pers gods är gånget i sticket, vartill Holsts arvingar bör nu svara. Hans Holst dog i pesten som grasserade i provinsen år 1653 och 1654, han har dock levt så när ett år efter egendomens bemäktigande. Sägs att äldste brodern Olof Persson har skrivit under en förlikning, vilken förklaras oduglig eftersom Strucks efterleverska har ogifta och omyndiga barn och som inte har någon värje.

[Elisabeth Thorsell]

Begreppet är nog vanligare som ransonering och betyder närmast friköpning ur fångenskap, eller helt enkelt rymning ur dito. Så Nils Laurentzson hade väl varit sjöman och på ett eller annat sätt hamnat som fånge i Turkiet, vilket kunde hända om man seglade på Medelhavet.

[Chris Bingefors]

Ransoning betyder troligen att de fick betala lösensumma för att han skulle få komma hem. Därför verkar de häfta i skuld. Ransounment på medeltidsengelska betyder pålaga eller arbiträrt pålagd skatt av någon krigsherre ell dyl.

[Göran Johansson]

Ordet finns med i ett domboksprotokoll från 1614 som jag håller på att renskriva. I sitt sammanhang ser det ut så här:
.....han en tijdh hade suttitt fången blef han löös gifwen
till ransoningh för Pant - 60 rijkzdl..... Tack för hjälpen.
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Ingela Martenius]

Sedan kan man ju alltid använda gamla trogna  SAOB också...
 
RANSON
best. -en; pl. -er. (rane__,eon 1683. raneon 1680--1809. ran- sions 1611--1764. ranson 1546--1944. ransoun 1568. ransun (-w-, -nn) 1534-1622. rantzion (-nt-, -nz-) 1633-1771. rantzon (-ndz-, -nz-) 1612-1755. rantzun  
(-nz-) 1579-1614)  
[jfr mlt. ransu_-n, holl. rants oen, t. ranzion, eng. ransom; av fr. rane__,on, ytterst av lat. redemptio (gen. -önis; se REDEMPTION).  
Jfr RAN- SONA, RANSONERA v.¹]
 
1) friköpning gm erläggande av lösen; jfr 2. RA l. 1: 478 (1546).  
Röfvarena kommo dem öfver halsen, och frågade, hvad de ville gifva til sin Rantzion. Weise 2: 86 (1771). - särsk. i uttr. benåda ngn på ranson, mot erläggande av en viss lösepänning o. d. GIRS G 7 106 (c. 163 0).  
 
2) (om ä. förh.; numera knappast br.) lösen (se d. o.1)
 
2) l. lösepänning varmed ngn l. ngt friköpes; särsk. i fråga om en krigsfånges fri­köpning från fångenskapen; i ä. ex. stun­dom svårt att skilja från l. G1R 9: 128 (1534). The Fångar som på Gottiandh kunde tagne vara, skulle på bdhe sidhcr löös giffuas vthan Ransun. TEGEL GZ 1: 92 (1622).  
(Fången bleV) lö sgifven emot en ranson af 60 riksdaler. HYLTÉN-CAvALL1U: Vär. 2: 388 (1868).  
HARLOCK (1944). -­ särsk. orr lösen för uppbringat fartyg. PFEIFFER (1837). DALIN (1855).  
 
3) allmännare: avgift, vederlag l. dyl.; jfr LÖSEN I 2 b, c. d. VärmlNatLdP 1/12 1684.  
En kyss af . . (en viss flicka) jag ej säljer / Emot den dy­raste ranson. NORDFORSS nIatr. 27 (1799)-  
 
Ingela

[Marie Riis]

I ett Sockenstuguprotokoll från Långaryd församling 1721-12-21 fastnar min uppmärksamhet på den insamlade kollekten 29 juli 1721. Den går Till Christian Perz Ranson uthur Algeriske fångenskapet. Jag tolkar att Ranson var lösensumman och denna dag samlade församlingen in hela 18 öre.  
Jag funderar på om detta är en man från församlingen som satt i algerisk fångenskap eller om det var en större allmän insamling som skedde eventuellt i hela stiftet eller landet denna dag. Några tips på hur jag kan gå vidare med att ta reda på mera om denne Christian Perz och var han kom ifrån.

[Björn Engström]

Det var ganska vanligt med kollekter och andra insamlingar för (krigs)fångar, särskilt efter Karl XII:s krig. Algeriske verkar dock osannolikt om det nu inte är någon plats i Ryssland. Många svenska krigsfångar hjälpte till att modernisera Ryssland. Jag har dock inget minne av något särskilt insamlingsdatum. Kanske Kungörelseboken (endast ev. tillgänglig på Landsarkivet)kan ge ytterligare upplysning om den är bevarad.

[Marie Riis]

Björn, jag tror tvärtemot efter att ha studerat ämnet lite mera. Algeriet är ingen plats i forna Ryssland. Algeriet tillsammans med andra sjöfararnationer i nordafrika idkade sjöröveri och kapning där besättningsmän togs som fångar och användes som slavar. Ett inslag i P1 utmärkta program Släktband från 121029 handlade delvis om detta där historieprofessor Dick Harrisson uttalade sig på följande sätt:  
 
Dick Harrison säger att ett vanligt sätt var att skeppet kapades av slavjägande sjörövare. Nordafrikanska sjöfararstäder som Alger, Tripoli och Tunis styrdes av självständiga eller halvt självständiga kaparligor. - Det behövdes diplomatiska relationer med konsulaten för att skeppen skulle kunna passera. För den som vill veta mera kan man med fördel lyssna på programmet på podradio eller läsa på hemsidan via denna länk: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/107264?programid=2068
 
Mitt intresse kretsar sig fortfarande kring den enskilde mannen Christina Perz, som jag hittade i Sockenstuguprotokollet och skrev om ovan, om vem han var. Dessvärre har jag ingen möjlighet att forska vidare på detta nu, men spännande är det.

[Christer Gustavsson]

Jag har ett avskedspass för min farfars farfars far när han beviljades underhåll 1827. I texten står det bl.a. varit i fången i Frankrike, ransonerat  sig,. Han var i fransk fångenskap under det Pommerska kriget och kom så småningom tillbaka till sitt hem sommaren 1810. Wikipedia skriver  
Pommerska kriget 1805-07, även kallat Svensk-franska kriget 1805-1810, Första Napoleonkriget eller Tyska kriget (eftersom det fördes på tysk mark), var ett krig mellan Sverige och Frankrike. Gustav IV Adolf försökte hjälpa till att störta Napoleon, men misslyckades. Krigshandlingarna slutade dock redan 1807. I Freden i Paris tvingades Sverige ansluta sig till kontinentalsystemet.
 
Ska skrivningen i avskedspasset tolkas att Sverige fick betala lösensumma för krigsfångarna?

[Bengt Nilsson]

Ransonerat sig betyder nog snarare att soldaten själv har löst ut sig, men formuleringen är också känd från tidigt 1700-tal med innebörden rymma, se SAOB.