ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Mantal  (läst 3573 gånger)

2014-10-19, 18:51
läst 3573 gånger

Utloggad Lars-Åke Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 759
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 23:13
    • Visa profil
I husförhörslängder påträffas begreppet Mantal ofta för torp och hemman. Detta uttryck ställer många släktforskare sig frågande inför och skickar därför frågorna till Anbytarforum.
Mantal var beskattningsunderlag för torp och hemman i äldre tider och användes inte längre utan idag användes väl närmast taxeringsvärde och areal  som underlag för beskattning av en jordbruksfastighet. Under Wiki-Rötter finns en utmärkt beskrivning och förklaring av Mantal,    http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Mantal
Lars-Åke Johansson

2014-10-19, 19:58
Svar #1

Utloggad Lars Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2020-12-31, 05:22
  • Mogenealogen
    • Visa profil
Lars-Åke,
 
detta med mantal tycker jag att jag har koll på, däremot har jag inte lyckats klara ut varför det under en period under senare delen av 1800-talet mantalet (och dess ändringar vid köp/sälj) behövde anges i kyrkobokföringen.
Att föra in dessa uppgifter och hålla dem aktuella torde ju ha förorsakat ganska betydande arbete. Man frågar sig varför?
 
/ Lars

2014-10-19, 21:26
Svar #2

Utloggad Lars-Åke Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 759
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 23:13
    • Visa profil
Lars
Du har nog tänkt längre än jag.  
Varför skulle prästen ange mantalsvärdet i husförhörslängden?  
 
Gissningsvis kan jag tänka mig att det var för att inte förväxla gårdarnas beteckning i husförhörslängden som man då kompletterade med mantalsvärdet. Sen kanske gården fick ökad eller minskad areal genom köp/försäljning av mark från det ena husförhöret till det andra och därmed ett annat mantalsvärde.  
Din fråga är berättigad och får kvarstå.
 
mvh Lars-Åke
Lars-Åke Johansson

2014-10-19, 21:58
Svar #3

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Ett lästips: [color=0000ff] http://web.telia.com/~u88707287/mantal.htm[/color]
Georg Palmgren skriver på denna del av sin hemsida utförligt om Mantal och jordatal (2001)
 
mvh
Irma

2014-10-20, 10:35
Svar #4

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Mantalet hade betydelse i socknens inre liv och det var därför praktiskt att ha det noterat i husförhörslängden. Olika allmänna åtaganden som beslutades på sockenstämma fördelades efter mantal. Om kyrkotaket skulle läggas om kunde man t. ex. besluta att varje helt mantal (ofta kallat hemman) skulle bidra med så och så många dagsverken. En gård på ett halvt mantal bidrog med hälften av detta osv. Prästtiondet kunde också räknas efter mantal på samma sätt.

2014-10-20, 10:57
Svar #5

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Georg Palmgren skriver om hur det var i Norrland. I Götaland och Svealand var benämningarna litet annorlunda (och givetvis olika i olika trakter) men de grundläggande idéerna gick igen. För den tid som är aktuell för oss släktforskare hade måttet 1 mantal = 1 fullsutten bonde för länge sedan blivit inaktuellt (genom nyodling och förbättrade jordbruksmetoder). Egendomliga bråktal uppkom lätt genom arvsprincipen att dotter skulle ärva hälften mot broder. Under 1800-talet avskaffades spärren nedåt, så ett hemman kunde bli 1/256 eller så. Det gick förstås inte att leva på, utan då krävdes rejäla sidoinkomster.
Torpare var en gång bönder på 1/4 hemman. På 1800-talet, när hemmantalen hade fixerats, sattes torpen inte alls i mantal utan jorden ingick i stomhemmanet. Det förekom även lägenheter utan mantal, ibland på ett flertal hektar jord.
Numera har mantalen betydelse för andel i samfälligheter, även om de räknats om till procent. Den gamla skräcken för skatt (som ledde till de stora lägenheterna) har avlösts av motsatsen, eftersom samfälligheterna ger inkomster i stället för utgifter.

2014-10-20, 20:17
Svar #6

Utloggad Lars Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2020-12-31, 05:22
  • Mogenealogen
    • Visa profil
Intressanta svar och jag kan delvis förstå argumentet att vid beslutade arbetsinsatser och dylikt det kunde vara till nytta.
Men, dessa mantalsuppgifter dyker upp i hfl under andra halvan av 1800-talet för att sedan försvinna efterhand vid kommande sekelskifte. Man hade ju gjort arbetsinsatser grundade på mantal under lång tid tidigare. Jag avstår att visa exempel på alla dessa extrema mantalsuppgifter som förekommer. Kunde väl ej ha varit användbara i dessa sammanhang.

2014-10-20, 22:52
Svar #7

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
När var torpare bönder på 1/4 hemman? Fanns det några bestämmelser om torpens storlek?
 
Ingegärd

2014-10-21, 00:32
Svar #8

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Fram till mitten av 1600-talet: när ett nybygge eller torp nått sådan omfattning att det kunde skattläggas - i regel storlek som 1/4 av ett hemman - kallades det så, nybyggaren blev kronobonde. Man uppmuntrade anläggning av nybyggen på allmänningar och utmarker. Det fanns ju också halvtorp eller 1/8-hemman, åttingsbonde.
Med Skogsordningen 1734 infördes restriktivare hållning gentemot sådana nybyggen och torpanläggningar.  
 
Irma

2014-10-21, 23:52
Svar #9

Utloggad Bertil Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 141
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 16:18
    • Visa profil
Ett skäl till att mantalsuppgifterna blev vanligare i husförhörslängderna under 1800-talet kan vara att det var då - efter skiftena - som man i större utsträckning började dela hemman i flera delar. Så länge By nr 2 var ett hemman med ett hushåll räckte det att skriva By 2. Men när By 2 delats upp i t.ex. tre delar med var sitt hushåll kunde man ha en viss nytta av att i husförhörslängden skriva By 2 1/2 mtl, By 2 1/3 mtl och By 2 1/6 mtl (dvs ett slags fastighetsbeteckning). Fanns det flera lika stora delar inom hemmanet, t.ex. fyra stycken By 3 1/4 mtl, var dock nyttan begränsad.  
I början av 1900-talet reviderades jordregistreringen i Sverige och det infördes entydiga fastighetsbeteckningar av typ By 2:1, By 2:2, By 2:3 osv. Då fyllde mantalsuppgiften inte längre någon funktion för att lokalisera fastigheterna och hushållen.

2014-10-22, 08:17
Svar #10

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
I slutet av 1600-talet infördes en spärr på minsta brukningsenhet på 1/8 mantal och i Dalarna 1/16 mantal (arbetare i Falu gruva ingen begränsning av minsta enhet). De som hade mindre gårdar kunde riskera att någon i mantalet kunde kräva lösningsrätt. Alla pågående uppbud upphörde när reglerna infördes (kanske 1690-talet) och alla uppbud fick börja om på nytt.
Vid t.ex. prästval behövdes gårdarnas skattekraft för att upprätta röstlängder.  
Hälsingland använder beteckningen öresland och olika subbar under huvudhemmanet (t.ex sssss1)
Observera att det är inte arealbaserat utan avkastningsvärde med areal tillsammans med jordens godhet.
Torp byggda på kronans mark blev kronotorpare tills de skattköpt sitt torp och kunde därefter bli enskild bonde. Många nyodlare glömde att skattköpa sitt torp och ibland utnyttjade olika bolag att skattköpa torpet och därigenom kunde de komma över tillhörande skog.

2014-10-22, 19:56
Svar #11

Utloggad Lars Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 201
  • Senast inloggad: 2020-12-31, 05:22
  • Mogenealogen
    • Visa profil
Men visst var det väl så att den senaste mantalslängden som regel fanns tillgänglig på lokal nivå (bykistan brukar nämnas). Där fanns ju allt aktuellt, någon dubbelbokföring tycker jag inte var behövlig.

2014-10-22, 22:28
Svar #12

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
Tack Irma för svar! Intressant.

2014-10-25, 10:37
Svar #13

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Mantalslängder har normalt aldrig funnits i någon bykista. De upprättade på tingslagsnivå (Dalarna) och i övriga Sverige på häradsnivå. Ibland tingförda och eventuella avvikelser rapporteras ibland.

2015-12-30, 06:20
Svar #14

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Lars Larsson, du menar väl inte mantalslängden, som var en personskattelängd, utan snarare någon slags jordebok(slängd)?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2021-02-19, 11:59
Svar #15

Utloggad Carsten Nilsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 27
  • Senast inloggad: 2023-09-22, 17:35
    • Visa profil
Hej, är det någon som vet varför rubriken på en mantalslängd (Herrestads härad 1789) på Österlen har rubriken Mantals och Matlags Längd. Vad betyder matlag i detta sammanhang?
Carsten

2021-02-19, 14:55
Svar #16

Utloggad Ulf Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1358
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 00:03
  • Ulf Svensson
    • Visa profil
Hushåll är det jag tycker kommer närmast.

2021-02-19, 16:35
Svar #17

Utloggad Carsten Nilsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 27
  • Senast inloggad: 2023-09-22, 17:35
    • Visa profil
Tack! Ja, det är kanske inte krångligare än så. Verkar ju logiskt.  :)

2021-02-19, 17:14
Svar #18

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6194
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 11:59
    • Visa profil

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna