Klevgraven

[Sigvard Boström]

I Väse sockens dödbok anges nästan alltid att den avlidne begravdes ”i kyrkan” eller ”på kyrkogården”, men på 1750-talet återkommer uppgiften ”begravdes i Klevgraven”. Det finns en gård i socknen som heter Kleven men det kan knappast vara den som avses eftersom de avlidna som begravs i Klevgraven kommer från vitt skilda gårdar i socknen. Enligt ”Ortnamnen i Värmlands län, Väse socken” betyder ordet klev ”ställe där man kliver upp (för en höjd)”. Kan det röra sig om någon större eller mindre kulle på den dåvarande kyrkogården? Varför då ange denna och inte enbart ”begravd på kyrkogården”? Kan det möjligen avse någon sorts ”vintergrav” då de hittills noterade fem posterna är daterade i januari, mars, april och två stycken i maj 1752.

[Björn Engström]

En fundering om de begravda hade någon orsak att inte begravas innanför kyrkomuren. Det fanns på vissa kyrkogårdar en särskild trappa där man kunde föra över liket över kyrkomuren och begrava dem utanför muren. Men det bör ha funnits något särskilt själ till att inte begravas innan för kyrkonuren. Det var då sådana som dött genom självmord eller mer eller mindre syndligt leverne.
En annan teori är att det fanns någon särskild gravplats för sådana som inte kunde betala för sig. Det skulle i så fall vara en fattiggrav där kyrkan inte krävde deras anhöriga på någon avgift i samband med begravningen.

[Bengt Rur]

Sigvard! Kanske saknades det utrymme på kyrkogården och man nödgades öppna en ny begravningsplats, som låg lite vid sidan om. Så gjorde man i städerna, stora som små. Hälsning, Bengt

[Sigvard Boström]

Tack Björn och Bengt för era förslag men jag känner mig ändå inte övertygad. Av 65 begravningar år 1752 fram till den 17 maj är 47 begravda på kyrkogården, 6 st i Klevgraven, 2 i kyrkan och 10 utan angiven plats. Alla som begravts i Klevgraven har fått goda vitsord i dödboken och ingen av dem tycks ha någon som helst koppling till gården Kleven som är belägen ganska centralt i socknen, ca 5 km norr om kyrkan.