Enligt SAOB (
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/) är den ursprungligaste betydelse av ordet hjon en hushållsmedlem.
Idag har många för sig att ordet hjon alltid betecknar någon som var fattig (och behövde hjälp) - fattighjon, backstuguhjon - men så var det alltså inte. Det är bara att tänka på andra ord som t.ex. hjonelag - äktenskap.
Att vara (satt) på undantag innebar att föräldrarna pensionerade sig och den yngre generationen tog över; som pension bestämdes då att föräldrarna skulle få en viss mängd säd och annan mat, att de skulle få bo på viss plats gården (om det var möjligt i ett visst hus (undantagsstuga)), kanske att de skulle få en egen piga (kanske en flicka under 15 år som arbetade för bara mat & logi) etc, allt efter vad gården förmådde. I gengäld hjälpte föräldrarna till med vad de orkade, men de var inte längre ansvariga för gården.
Inte bara föräldrar kunde vara på undantag: om man inte hade några arvingar som tog över kunde man sälja gården (eller åboskapet) med det förbehållet att man fick vara kvar på undantag.
Ibland står det utskrivet i Hfl att vissa personer är på undantag (det kan t.o.m. stå vad det innebär), i andra fall ser man det indirekt på att föräldrarna, som alltid stått överst är strukna och står inskrivna igen längre ner. Ofta sker det här i samband med att (äldste) sonen gifter sig - det var närmast ogörligt för någon att ta över en gård utan en hustru.
Så ett undantagshjon är alltså en person som pensionerat sig.
Ingela
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy