Spinnhushjon

[Mårten Swärd]

Hejsan!
Jag vet inte om detta spinnhushjon platsar i kategorin yrken men det jag gör ett försök iaf.
 Jag har en ana som det i husförhörslängden står spinnhushjon framför, och min fråga är alltså vad detta är lite mer i detalj? Man kan ju ana sig till att det är någon som arbetar i spinnhus men varför tillägget hjon?  
 
Jag har ett mycket svagt minne av att jag någon gång har läst att kvinnor kunde dömas till spinnhuset om de begått något mindre brott, stämmer detta och kan det vara något sådant som avses månne?
 
Mvh Mårten

[Christina Helmby]

Hej Mårten!
 
Om man googlar på spinnhus så hittar man bl a  
detta
Spinnhus
 
Mvh
Christina

[Mårten Swärd]

Hejsan.
tackar för länken! Men om jag fattar artiklen rätt så fanns det spinnhus i Göteborg och Norrköping, den personen som jag har hittat fanns i Linköping..(?)

[Christina Helmby]

Mårten!
Jag trodde du bara undrade över spinnhus i allmänhet.
Jag tror att den som dömdes till Spinnhus i Linköping hamnade på Spinnhuset i Norrköping.
Spinnhushjon tycks ha varit de som arbetade där enl nedanstående artikel, klippt ur Kriminalvårdens hemsida, rubriken brott och straff.
 
Christina
 
 
Rasp- och spinnhus  
År 1698 kom en ny stadga om lösdriveri och tiggeri, där Kungl. Maj: t förklarade sig skola inrätta ett arbets-, rasp- och spinnhus. Tukthusen blir straffanstalt för kvinnor.  
 
I rasphuset skulle ”så väl vanartiga tiggare som andra osedliga olydiga barn och tjänstepojkar” straffas med att raspa bersiljeträ till färgstoffer. I spinnhuset skulle ”allehanda vanartiga, vanföra och starka kvinnspersoner arbeta med att bereda lin och häckla och spinna.”. I verkligheten spann man bara ull. Centralfängelset Norrmalm var ett av landets tre kvinnofängelser. De två andra fanns i Göteborg och Norrköping. Mer permanenta spinnhus började anläggas på 1740-talet i Norrköping och Göteborg.  
 
1702-90 fanns ett spinnhus, i ett tvåvåningars trä-hus i den fattiga stadsdelen Saltängen i Norrköping, där det arbetade ett 20-tal spinnhusjon. 1790 invigdes kronospinnhuset i Norrköping, som skulle ta emot och sysselsätta kvinnliga fångar från Götaland. Det nybyggda fängelset låg på en höjd vid Motala Ströms friska vatten. Spinnhuset blev en effektiv arbetsanstalt. Arbetstiden var lång. Den sträckte sig från klockan fyra på morgonen till klockan tio på kvällen måndag till fredag. På lördagen upphörde arbetet vid middagstid och på söndagen vilade man. Fängelset är i bruk än idag och det är Sveriges äldsta fängelse (213 år).

[Christina Helmby]

...
och enligt Per Clemenssons sammanställning av yrken och titlar så är Spinnhushjon = tvångsarbeterska vid arbetsanstalt
 
Christina

[Mårten Swärd]

tackar för all information! Jag hittade faktiskt en anteckning i en husförhörslängd som sa att hon blivit dömd för 1:a resan stöld..

[Niclas Rosenbalck]

Finns det bevarade längder på dessa spinnhushjon? Var kan man finna rullor på intagna kvinnor vid exempelvis fängelset vid Norrmalm under 1700-talets första hälft?
Tanken går om det vore möjligt att finna något mer om vasaättlingen (tillika av resandesläkt) Elisabet Sandberg (född 1730) som såsom 14-åring 1744 dömdes av Sigtuna rådhusrätt till att bli intagen på Spinnhuset i Stockholm. Hon var dotter till tjuven, borgaren, glasföraren, soldaten etc Karl Gabrielsson Sandberg (alias Karl (Johan) Sjöstedt) (född 1703 i N. Vi sn, Ögl.) ohh Susanna (~Anna) Andersdotter. Karl Gabrielsson kallade sig även tidigare för Ståhl(e) - hans farmors mormor var Constantia Eriksdotter, uä dotter till kung Erik XIV. Mer om denna familj presenteras av Bo Lindwall i Släktforskarnas årsbok 2006.

[Åke Bjurström]

Ur Boken om Norrköping, Birgit Gejvall Seger, 1978.
Det slottslika Spinnhuset.
Inte blott rika män och deras familjer hade under 1700-talets senare del låtit uppföra vackra hus i timmer och sten, utan även spinnerskorna har fått ett fint hem- det liknar mest ett slott. Kung Gustav III har själv sett till att det blev så ståtligt.
Det ligger naturskönt vid Strömmen intill Drags fabriker, längst i väster i staden. Skillnaden mellan köpmannens hus och spinnerskornas är blott den att köpmannen går fritt in och ut i sitt, men spinnerskan sitter inlåst, vaktad, påpassad.
I det fina slottslika huset intill Drags är det lätt att komma in, men ganska svårt att komma därifrån.
Det är nämligen ett fängelse. Bakgrunden till dess existens är i stort sett att finna i manufakturernas brist på spinnerskor. Eftersom spånad av grov ull och hårspånad ansågs vara ett osnyggt och smutsigt arbete, drog sig många för att utföra det. Städerna kom då överens om en straff-och belönings-politik i syfte att få fram folk som spann.
Ett lands rikedom beror mycket på om det har många fattiga, hette det. Nu gällde det alltså att sätta fart på dessa fattiga och försvarslösa= arbetslösa för att landets ekonomi skulle blomstra.
Människojakten efter billig arbetskraft kunde ta sin början. I Norrköping lyckades man inte fylla spinnhusets salar med eventuella brottslingar, bland dem horkonor och tjuvkonor. Därför satte landhövdingen i Kronoberg igång med en hjälpaktion. Han lyckades få ihop 30 kvinnor, som infångats enligt ordern att upptaga alla vanartiga och löse, till arbete dugliga personer över 7 år. Detta hände år 1751.
Norrköpings gamla spinnhus låg längst ut på Saltängen, vid Skeppsholmen. Det blev illa beryktat. Disponenterna på Drags arrenderade anläggningen, dvs kunde tillgodagöra sig spånadsarbete.
Det nya vackra spinnhuset förlades intill Drags fabriker- ett slags annex till fabriken, kan man kanske säga.
Den samtida prästen Sundelius ger från 1790-talet några inblickar i livet här.
I ett och samma rum befinner sig 40 människor, deras sängar, spinnrockar och övriga verktyg, allt är redigt och ordentligt, skriver han. Internerna hade order att se glada ut.
De fick aldrig beklaga sig, inte låna andras ägodelar.Detta vänliga utseende fordras av dem, som en ovillkorlig plikt. Vid straff få de icke begära något.
Maten var utmärkt, enligt samma källa. Brödet är så gott det kan bliva av Norrköpings goda mjöl. God mjölk och gott dricka uppblandades icke. Med ett ord: här fanns ingenting varken mjöl, gryn, ärter, sill, strömming eller kött, som icke skulle kunna förtäras av vem som helst.
Arbetstiden varade från 4 f m till 10 e m. Man arbetade på ackord. Sundelius berättar om två raska människor, som fått sin dom på 10 år förkortad till resp 5 år 3 mån och 5 år och 5 mån.

[Åke Bjurström]

Ur Stad i nöd och lust. Norrköping 600 år. Arne Malmberg, 1983.
 
Vackert fängelse.
Det nya kvinnofängelset må icke glömmas. Det stod färdigt 1790 och är- fast ett fåtal sett det på nära håll- ett av Norrköpings märkligast bygnadsverk. Det ersatte det tidigare gamla spinnhuset på Saltängen, där lösaktiga och brottsliga kvinnor fått tvångsarbeta under omänskliga förhållanden. Det var Drags som arrenderade. Någon större förtjänst anses man inte ha gjort på de upp till 50-tal kvinnor som sattes för att spinna grovull. Därtill var de för sjuka och orkeslösa. Dödligheten var skrämmande stor. Razzior gjordes genom myndigheternas försorg ända nere i Småland för att fylla ut vakanserna.
Det nya spinnhuset blev en ståtlig och slottsliknande byggnad med väldiga arbetssalar och upp till tio meters takhöjd. Det var ritat av arkitekt Jakob Wulff som också gjort predriksstolen i S:t Olai kyrka. Länge ansågs det som en mönsteranstalt, en prydnad för staden och rentav en sevärdhet som måste betittas.
Det var Gustaf III som personligen och med stor envishet drev igenom det pampiga bygget,
Varför? undrar man. Kanske kungen, som ju var en utpräglad estet, ville ha ett särskilt skönt skal kring den mindre vackra kärnan.
Spinnhuset i dess nya anslående skepnad hade byggts i direkt anknytning till Drags fabrik, som där bekvämt kunde disponera sin extrabilliga arbetskraft. Systemet fungerade exakt som tidigare, men mera rationellt, bortsett från att även åldringar, sjuka och barn skulle kunna tas in. Ett 80-tal kvinnor började kl 4 på morgonen sin 12 timmars arbetsdag. De hade noggranna instrutioner, bland annat att se nöjda ut. Det här höll på till mitten av 1800-talet, då spinnhuset blev ett av landets kvinnofängelser med lite mänskligare normer. Det vackra huset, som byggnadsminnesförklarats, ingår numera i kriminalvårdens anläggningar. Fortfarande kan man i muren se spinnerskornas dörr, dit marschen gick varje tidig morgon till tvångsarbetet på Drags.

[Ulf Berggren]

Niclas!
 
Fångrullor för Norrmalms fängelse bör finnas i fängelsearkivet på Stockholms Stadsarkiv.
Dessutom finns en kopia av fångrullorna för hela Sverige i Justitiekanslerns arkiv på Riksarkivet (serie EIII: cc).
 
Men jag kan inte säga hur tidigt de börjar. Fast jag misstänker att Bosse redan hade studerat dem i detta fall om de skulle finnas bevarade.