Hospitalshjon

[Kerstin Cewers]

Jag undrar vad beteckningen hospitalshjon innebär. Är det en allmän förteckning på personer som var intagna på hospital och var de sjuka eller hade de blivit kvar efter att ha varit intagna? Fattigdom hörde väl till bilden antar jag.
Mannen det gäller stod några år tidigare som gårdsägare.
 
Kerstin Cewers

[Anna-Carin Betzén]

SAOB säger:
 
1) (?) person som är intagen å sjuk- l. fattigvårdsinrättning; sjukhuspatient; fattighjon.  
2) (numera mindre br.) patient å sinnessjukhus; stundom: sinnessjuk person i allm.; jfr DÅRHUS-HJON.

[Kerstin Cewers]

Hej och tack!
 
Jag såg den förklaringen men tänkte att släktforskare som kunnat förknippa mer ingående kunskap om sina anfäder med uttrycket, kanske lärt sig vad det oftast betyder. Är det vanligen pyskiska sjukdomar inblandade eller är det bara detsamma som fattig patient, med betoning på fattig? Och vad kallades de andra patienterna i så fall som inte var fattiga? Hospital var väl en allmän term för sjukhus, inte bara en inrättning för fattiga personer? I Jönköping där jag bor, har vi Johan III:s Hospital som var stadens första sjukhus.
Var det på något sätt förknippat med fattighus, alltså att man först var där och blev man sjuk flyttades man till hospital och övergick till att bli hospitalshjon?
Att någon var sinnesjuk kan ju vara en viktig information om den går att läsa ut ur ett ord så här.
 
Kerstin Cewers

[Anna-Carin Betzén]

Jag vet inte, tyvärr - hoppas någon annan kan hjälpa! Det verkar finnas en del relevant på nätet också, t.ex. uppsatsen Rasande, besatta och andra hospitalshjon; här på AF står det om hospital under Timmermansorden, och så finns det tydligen en bok Hospitalshjon och fribröder: de äldres villkor inom den offentliga vården från senmedeltiden till 1700-talets slut.
 
(Meddelandet ändrat av acb 2011-09-20 15:19)

[Ingela Martenius]

Om vi börjar i slutändan: hjon betyder bara folk - t.ex. kunde man säga hjonelag om äktenskap. Idag förknippar vi ordet oftast med fattighjon, men så var alltså inte fallet förr.
 
Hospital var från början en barmhärtighetsinrättning - där tog man in alla som inte kunde klara sig själva, oavsett om det rörde sig föräldralösa, fattiga, sjuka, sinnessjuka, gamla etc. Gamla tiders fattighus - som kunde kallas spetal - var en fortsättning på den tanken.
Vi kan jämföra med England och Frankrike som båda runt 1680 byggde hospital för såväl sårade, sjuka som överåriga soldater (Royal Hospital Chelsea (där ca 300 pensionerade soldater bor än idag) i London, Hôpital des Invalides i Paris).
 
Gustav III förordnade på 1780-talet om att alla län skulle inrätta ett lasarett. Lasarettet var, till skillnad från hospitalet, avsett enbart för kroppsligt sjuka som kunde botas (det var alltså inte heller avsett för långvård).
Hospitalen övergick nu till att bli mer utpräglade sinnessjukhus. I alla fall under senare delen av 1800-talet räknade även hospitalen med att man skulle bli botad och kunna återvända till samhället; för dem man diagnosticerade som obotligt sinnessjuka inrättades asyler.
 
Naturligtvis hamnade man inte på hospital eller lasarett (eller asyl) om man hade gott om pengar - oavsett vad det rörde sig om behandlades och sköttes man i hemmet (ja, även operationer). Detta gällde också sinnessjuka; hade de gott om pengar (eller familjen hade) så vårdades de privat, hemma eller kanske i ett särskilt hus.
Detta betyder inte att man måste vara utfattig för att vårdas på hospital eller lasarett - bara att man inte hade tillräckligt med pengar för att hyra in så mycket folk som krävdes för konstant vård, kanske i många år.
Man blev heller inte sänd till hospital annat än om man var våldsam eller en direkt fara för sig själv och/eller sin omgivning.
 
Så vad hospitalshjon egentligen avser är beroende på vilken tid och vilken plats vi talar om.
* Ren fattigvård sköttes av varje socken, och har gårdsägaren råkat på obestånd och blivit fattig skall han vara kvar i socknen; i vissa fall i gammal tid kallades alltså de lokala fattighusen hospital, men då skall det finnas fler hospitalshjon i socknen (och i princip inga fattighjon) och de skall bo på hospitalet.
* Gällde det en kroppslig sjukdom som krävde sjukhusvård, så skickades man även på den tiden hem så snart man ansågs färdigbehandlad - det måste ha varit mycket, mycket sällsynt att någon blev kvar så länge för sådan behandling att det skrevs in i Hfl:erna.
* Kvar blir alltså sinnessjuk; under första delen av 1800-talet gjordes troligen ingen uppdelning av patienter som skulle behandlas tillfälligt på hospital och sådana som skulle långtidsvårdas (förvaras är väl troligen ett sannare ord) på asyl.
 
Så ett hospitalshjon  torde vara någon som var intagen på ett sinnessjukhus, och vårdades där under (mycket) lång tid. Personen blev inte utskriven från sin socken/församling eftersom det var den som var ansvarig för att betala vården. Bredvid anmärkningen hospitalshjon borde det stå en anmärkning om vilket hospital, dvs. var, men det kan också hända att det ansågs helt självklart.
 
Ingela

[Kerstin Cewers]

Tack för en mycket informativ utläggning!  
Detta förklarar kanske då varför jag inte kan hitta personen i fråga på fyra år  efter det att hans fru hade dött. Han var intagen på hospital och för dem fördes väl inga husförhörslängder.
 
En sådan välskriven sammanfattning var länge sedan jag såg!
 
Kerstin Cewers

[Per Thorsell]

Du nämner inte vilken tid det gäller, men det kan finnas ytterligare upplysning att hämta om det enskilda fallet i protokoll från sockenstämma eller sockennämnd/kommunalnämnd. Som Ingela skriver var det socknen som betalade och det kan ha fattats beslut om saken.

[Åke Wahlqvist]

År det inte också så att det kan finnas dokumentation både av kyrkan och hospitalet på hospitalsorten?

[Christer Andersson]

Hej.
Vilket hospital gäller det?
Jag har många äldre handlingar ifrån Göteborgs gamla hospital framtill 1872, fribrödsrullor, hospitalets räkenskaper, rullor över provkurspatienter, liggare, journaler m.m.
MvH
Christer