I SAOB finns följande:
GRÄS-GÄLD,
se d. o.
GRÄS-GÄLDS, oböjligt adj.
[elliptiskt för GRÄSGÄLDS-HEMMAN l. dyl.]
---------------------------------------------
GRÄSGÄLD © Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT: [G1185] [tryckt år 1929]
--------------------------------------------------------------------------------
grä³s~jäl²d, r. l. f. (LÖNQVIST Bara 13 (1775), HALLENBERG Hist. 1: 339 (1790); m. DALIN (1852)) ((?) n. FörordnRotKalmL 1686, s. A 5 a, FörarbSvLag 3: 235 (1715)); best. -en ( ss. n. -et); pl. (?, ss. n.) == (HSH 31: 419 (1663), FörarbSvLag 3: 235 (1715)).
( -g(i)äld(h) (-geld, -giald) 1540 osv. -gäll (-gel) 1540-1892)
[jfr d. græsgæld, ä. d. äv. græsgjald, möjl. av ett t. grasgeld; jfr mht., mnl. grasgelt, holl. grasgeld;
jfr GELT o. GÄLD, sbst.¹]
(numera bl. i fråga om ä. förh.) avgift för höbärgning o. bete å ngt jordområde.
SkaraStiftJordeb. 77 (1540).
VDAkt. 1714, nr 232.
LÖNQVIST Bara 13 (1775).
- särsk.
[0.a]
a) kam. om avgift till kronan för rätt till höbärgning o. bete å ödeshemman; jfr GRÄSGÄRD.
THULIN Mant. 1: 53 (cit. fr. 1618).
Här effter (skall) intet hemman brukas för Grässgäldh, uthan den som någon ägo af hemmanet bruukar skall wara skyldigh betala heele Räntan. LReg. 420 (1662).
VDAkt. 1716, nr 215. NF 6: 132 (1882).
[0.b]
b) (?) övergående i bet.: ödeshemman som upplåtes mot erläggande av gräsgäld (i bet. a).
J medler tidh ähre alle dhe hemman som såledis för ödhe föras,
Cronan till någon nötte såsom gräsgiäll bergiede. HSH 31: 419 (1663).
[0.c]
c) (?) övergående i bet.: upplåtelse av ödeshemman mot erläggande av gräsgäld (i bet. a).
ResolBiskAnsökn. 1689, s. A 2 b. Det är förbudit .., att inga gräsgäld böra ske. FörarbSvLag 3: 235 (1715).
GYNTHER Förf. 4: 88 1854; efter handl. fr. 1681).
--------------------------------------------------------------------------------
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr(till a, numera bl. i fråga om ä. förh.):
A
(?) :
GRÄSGÄLD-BONDE, se B.
B
GRÄSGÄLDS-BONDE.
(-gäld-) bonde som brukar hemman mot erläggande av gräsgäld. FORSSELL Hist. 1: Bil. 34 1869; efter handl. fr. 1566).
GRÄSGÄLDS-HEMMAN. kam. hemman som urspr. ss. ödeshemman upplåtits mot erläggande av gräsgäld. Gräsgällshemmanet Nytorp .. i Öglunda socken. PT 1892, nr 144, s. 4.
GRÄSGÄLDS-RÄNTA, r. l. f. == GRÄSGÄLD a. LReg. 420 (1662).
----------------------------------------------------------------
Som vanligt behöver man inte gå utanför Anbytarforum för att finna exempel:
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=3539&post=967235#POST9672 35
-------------------------------------------------------
Stenhuggarverket
på Gotland och dess utövare under 1600-talet.
Richard Steffen.
- Gotländskt arkiv 1938
---
År 1680 angives gården (Sibbenarve i Öja socken) vara helt öde och
brukades då av stenhuggaren Adam Lang för
gräsgäld.1)
---
1)
Gräsgäld var en mindre skatt, som erlades, då en egendom icke
sköttes för jordbruk utan endast för bete och höskörd.
---
År 1667 levereras sten av en Oluf Bobbenarve, tro- ligen
stenhuggare, som sålunda måste ha ägt en del av gården. År 1679
uppgives halva hemmanet vara öde och innehades då för
gräsgäld av
stenhuggaren Adam Lang, vilken fr. o. m. 1681 kallas Adam
Bobbenarve. Han ägde och brukade därefter egendomen till sin död,
och sedermera har den tidtals innehafts av hans ättlingar till
fram på 1800-talet.
---------------------------
Ännu ett gotländskt exempel:
Östergarns Sockn År 1700
20 Phalhammars ½ Heman Crono
denne gårdh ähr öde och Höstas för
gräsgäld ------------
Östergarns Sockn 1700
10 Grogans itt Helt Heman Crono
Brukas af LändzMann Hans Hoffman för
gräsgiäld Från Skåne 1767:
Hvad jag uti förberörd 1:ste mom. utlofvadt at till Byen uti jordskyld årligen betala nämligen 3 dl smt för åboende rättigheten av gatuhusplatsen norr om och intill N:r 15 belägen samt at betala
gräsgäld för så många kreatur på Byens mark, som mig nödiga äro betygas med mitt namns egenhändiga underskrift. Frualstad ut supra
å egna och min hustrus vägnar:
JÖNS HANSSON
Härads spelemann
----------------------------
Vid motsvarande geometriska beskrivning av Domme by år 1721 finns följande beskrivet:
Domme by ähr belägen ifrån närmaste kiöpsta Malmö 2 3/8 myll ifrån Ystad 3 1/8 myll. Äng är belägen i bäggen vångarna. Skoug finns ingen till byen. Myhlbete ähr så skrap och ringa att åboarne årligen måste ge
gräsgäld åt Ugglarp og Börringe kloster.
-----------------------------
Ifrån Halland 1741:
http://www.genealogi.se/halland/kallor/odehemman1741.htm -------------
http://www.archive.org/stream/frarbetenatills01lagsgoog/frarbetenatills01lagsgoo g_djvu.txt
FÖRARBETENA
TILL SVERIGES RIKES LAG 1686-1736 (Tryckt 1902)
Cap. III. Huru ödelagd by och jord skall å nyo uptagas.
§ 4. Ingen må bruka egen eller cronones ödesgård, äng och
ägor för
gräsgiäld, giör det någon utan rätta lof och minne, gälde ödesboletz hela åhrliga ränta. Om knechtar och båtzmän i sådane måhl effterföllies Kongl. Maij:tz särskilt derom giorde förordningar.
-----------------
Till sist en intressant sida för skatter av olika slag av Georg Palmgren bland annat gräsgäld:
http://web.telia.com/~u88707287/mantal.htm (Meddelandet ändrat av simson 2010-02-05 20:26)