Gingerlag

[Håkan Bergström]

I kommunionsboken för Pattijoki fs i Finland ar byn Pattijoki uppdelad i ett övre och ett nedre gingerlag.
 
Ordet finns inte med i Svenska Akademiens ordbok -har nån stött på det annanstans?

[Heikki Särkkä]

Ordet är format efter finskans kinkeripiiri 'läslag'. Jag har inte kollat om SOAB listar läslag.

[Kirsti Ervola]

En liten komplettering: kinkerit= husförhör, gingerlag = en husförhörskrets eller -distrikt.
 
Mvh KE

[Christer Kalin]

Är det verkligen så att ordet gingerlag kommer från finskan? Jag har mött den uppgiften för länge sedan, men utan källuppgifter.
 
Jag har träffat på gingerlag om förhållanden i Härjedalen under senare delen av 1600-talet. Betydelsen är kyrkogångsrote eller husförhörsrote.
 
Kyrkan i Sverige och Finland vid den tiden var väl en svensk företeelse? Är det möjligt eller sannolikt att den svenska kyrkan tog upp och använde ett finskt uttryck även väster om bottenviken?
 
Jag är ingen språkman, men kan ginger ha med verbet gå/gånga, ev. med påverkan från tyskans Gänger, att göra? Jag tänker på vårt subst. fotgängare, som ju heter Fu?gänger på tyska.
 
Det vore mycket intressant att få ordet gingerlags etymologi klarlagd!

[Kirsti Ervola]

Hej Christer!  
Du är förstås på alldeles rätta spår. Enligt den källa jag har till mitt förfogande härrör det finska ordet kinkerit från fornsvenskans gengärt, gingerd.  
Ursprungligen skall det ha betytt preparationerna som behövdes för att ta emot en biskop, kung eller annan högreståndsgäst med sitt följe. För deras försörjning måste man samla ihop matvaror som en sorts skatt eller kontribution. Gingerlag var då den rote av gårdar som var ansvarig för förberedelserna.
Min källa:
Veijo Meri: Sanojen synty (5. upplaga 2002)
 
Mvh KE

[Christer Kalin]

Så intressant!
 
Mitt antagande om tyskt samband verkar vara fel, men för övrigt har jag tittat i mina gömmor efter vad jag har hittat om gingerlag.
 
Stavningen är givetvis lite varierande, 1695 gingelag, 1718 giengierlag, 1731 giengerlag. Betydelsen är heller inte entydigt husförhörs-/kyrkogångsrote, utan rote. Eftersom Härjedalen inte omfattades av det militära indelningsverket, så rör det sig inte om soldatrotar, utom om sockenkommunala rotar.
I Härjedalen var socknarna indelade i rotar, som omfattade vissa byar eller hemman, för att fullgöra olika samfällda förpliktelser. De verkar inte alltid ha varit helt lika sammansatta, utan har varierat med ändamålet. Förpliktelser som jag kunnat konstatera är bl.a. skjutsplikt, vägunderhåll & snöplogning, brounderhåll, anskaffande av livsmedel och hästfoder vid s.k. durchmarcher. Fattigunderstödet sköttes ibland även rotesvis.
Rote och gingerlag används omväxlande som beteckning för samma företeelse.
 
Sexmännens distrikt kallades också rotar.
Vissa utlagor samlades in av rotemästarna.
 
Allt ovanstående är hämtat ur Härjedalens förhållanden och det går dessvärre inte, p.g.a. bristen på bl.a. sockenstämmoprotokoll, att få full klarhet i hur sockenadministrationen fungerade.
Kirstis uppgifter här ovan verkar dock passa ganska bra med vad jag funnit, och den språkliga härledningen är mycket övertygande. Gengärd är ju en välkänd skatt från bl.a. 1500-talet.
Märkligt nog har jag hittils inte kunnat finna ordet gingerlag, eller liknande, i någon svensk ordbok.
 
Tack Kirsti!

[Kirsti Ervola]

Hej, jag konstaterade att SAOB nog känner till ordet i formen gengärd. Men den enda hänvisningen till husföhör kommer just från Finland. . . verkligen intressant!
 
Mvh KE