ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Fru / fröken  (läst 3837 gånger)

2005-03-04, 14:21
läst 3837 gånger

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Vi hade för bara en kort tid sedan en diskussion i en annan dikussion om genealogisk och historisk grundforskning. Där påstod du precis som nu att jag bara studerat sekundärkällor men som jag redan då påstod är detta inte helt korrekt. Kanske till stor del då det är frågan om enbart ren släktforskning men då det är frågan om historisk forskning har jag alltid gått in på djupet med en specifik fråga och på så sätt noga studerat originaldokumenten eller så källpublikationer. Så självfallet har jag använt mig av litteratur PHT, SoH, ÄSF, SBL... men det viktigaste för att skapa ny information och göra en vetenskaplig forskning är nog att studera källorna (som visserligen också  kan vara litteratur...) och från dem skapa sig en helhet. Därför har jag även använt mig av BSH, DV, FMU, Hadorph, HSH, HUB men även då och då av otryckt material som jordeböcker i Riksarkivet...  
 
Du sade ju själv i den diskussionen att jag nog känner till hur man gör en vetenskaplig undersökning. Härmed tycker jag nog att denna diskussion är tämligen onödig!

2005-03-04, 15:01
Svar #1

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Nu diskuterar vi släktforskning här. Din forskning inom andra historiska dicipliner kan vi lämna därhän. Det är ENBART släktforskning jag uttalar mig om här...

2005-03-04, 15:35
Svar #2

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Jag har hållit mycket på med både personhistorisk forskning och elitforskning vilket vi redan tidigare har diskuterat om här på anbytarforum. I dessa används genealogi som en naturlig hjälpvetenskap. Så ja, vi diskuterar självklart släktforskning här och nu. Det har vi förövrigt gjort hela tiden!

2005-03-04, 15:52
Svar #3

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 18:31
    • Visa profil
Ralf, någon gång när man släktforskar eller gör personhistorisk forskning måste man väl ändå titta i kyrkböcker som är primärkällan för de flesta persondata efter 1700 och före 1 juli 1991 i Sverige (Finland kan jag inte) - kanske som minimum en stickprovskontroll av allt det material du haft turen att få tillgång till för dina anor?
 
Hälsningar,
Eva

2005-03-05, 01:33
Svar #4

iris andersson

Anders Ryberg, vi har nog läst samma typ av anor
med ett tillägg: i vigselnotiser kan man ibland på 1600-talet se att det antingen står p. eller h. framför kvinnans namn. Och detta h står för hustru eller rättare sagt änka.
Vad betr hur titlar används och har använts i Sverige så har det väl varierat. Före 1968 var det
t ex absolut inte tillåtet att säga ni till vem
som helst, ve den sjukvårds- eller butikspersonal
som vågade göra det. Idag kommer tonåringar helt
glatt och vad ska Ni ha då? För att inte tala om hur svårt det skulle ha varit att skriva i detta Forum om man först skulle kolla upp vilken
titel som borde användas när man vänder sig direkt till någon. Då gällde det att hålla reda på var man befann sig på samhällsstegen.
mvh  iris andersson

2005-03-05, 07:29
Svar #5

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Iris!
 
Jag blir förvånad när du säger att man inte kunde säga Ni till vem som hellst före 1968. Var det inte Du du menade?
 
Du kanske menar att om man kände till att personen var doktorinnan NN, så skulle man naturligtvis titulera personen så, men övriga som man inte var du med, titulerades med Ni.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2005-03-05, 08:28
Svar #6

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Iris, du har helt rätt. Nu då jag förstår vad du menar, så visst var det så, att man inte sa Ni till någon man visste titeln på. Jag själv arbetade inom forskningen på universitet och inte sa man Ni till professorn, utan det var professorn hit och professorn dit.
 
(Detta har inte med ämnet Fru/Fröken att göra, men nästan)
Ann-Mari Bäckman

2005-03-05, 09:32
Svar #7

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Nej, niande och titelsjuka har jag inte mycket till övers för. Men om nu någon nödvändigtvis känner för att vara formell så får jag meddela att det korekta de närmsta åren är att tilltala mig herr magistern i farmacevtisk biovetenskap... (På dagens universitet håller man inte alltid reda på vem som är professor, och tilltalar dem i vilket fall med förnamn...)
 
För att återgå till ämnet så var frutiteln ännu mer begränsad på medeltiden än senare. Då var det dels nunnor (var de gifta med kyrkan eller Gud?), dels kvinnor som var gifta med eller änkor efter riddare. Senare så spred sig titeln sakta neråt i den sociala ordningen och alla adliga hustrur blev fruar. Åtminstone framåt 1700-talet kunde även ofrälse ståndspersoner betitlas fru. När fru och hustru blev synonyma vet jag inte.

2005-03-05, 10:58
Svar #8

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Anders
 
Du skrev: Åtminstone framåt 1700-talet kunde även ofrälse ståndspersoner betitlas fru. Det var detta jag tänkte på från början då jag skrev: Vad menar du med att inga av dina egna anor vid den tiden kunde aspirera på fru-titeln? Hade du verkligen ingen förmoder som var gift under 1700- och 1800-talet eller var det så att dessa titlar endast användes av adeln??? Men nu har du ju själv skrivit att även ofrälse ståndspersoner titulerades fru och inte bara adeln och prästerskapet (frälset)!

2005-03-05, 12:22
Svar #9

Utloggad Per Schröder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 414
  • Senast inloggad: 2017-08-21, 00:41
    • Visa profil
Ralf!
 
Innan du skriver till Anders - blanda inte ihop Anders Berg (som först skrev att han inte hade någon anmoder som skulle ha kunnat tituleras fru) och Anders Ryberg (som skrev det senaste inlägget om 1700-talet). (Det är dock inte första gången dessa herrar blandas ihop).
 
Men dessutom skriver ju Anders Ryberg ofrälse ståndspersoner.  
Vad jag kan förstå inbegriper detta inte t ex torparhustrur. Dessa kan aldrig ha kallats för annat än just hustru.  
 
Mvh
Per

2005-03-05, 12:54
Svar #10

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Nu måste jag för klarhetens skull fråga vem som tillhörde dessa grupperingar:
 
1) Det högreståndet
 
2) Ofrälse ståndspersoner
 
3) Vem var överhuvudtaget inte ståndspersoner och således tillhörde det så kallade vanliga folket?

2005-03-05, 16:27
Svar #11

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Sten Carlsson framhåller att ståndsindelningen är både social och politisk och att den senare är betydligt snävare än den förra. De politiska stånden och de sociala griper dock in i varandra. I statistiskt hänseende gjorde Tabellkommissionen under första halvan av 1800-talet en indelning i sex grupper: adeln, prästeståndet, (ofrälse) ståndspersoner, borgareståndet, bondeståndet och alla andra. - Jag citerar nedan ur gamla föreläsningsanteckningar, men hänvisar också till tre av Sten Carlssons böcker, Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865 (1949), Bonde - präst - ämbetsman (1962) och Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor. Ogifta kvinnor i det svenska ståndssamhället (Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia 90, 1977).
 
Ståndspersoner är givetvis dels adeln och prästerna (där den introducerade adeln samt prästerskapet motsvarar de politiska stånden). Men hit hör också det som brukar kallas ofrälse ståndspersoner, som Sten Carlsson skiktar i högre och övriga. Till de förra räknas officerare, auditörer, civilämbetsmän inkl. sekreterare, fiskaler, häradsskrivare, landskamrerare, kronofogdar, borgmästare och andra litterata magistratspersoner, läkare, apotekare, universitets- och läroverkslärare, lantmätare, godsägare, possessionater, brukspatroner. Till de senare räknas underofficerare, mönsterskrivare, kammarförvanter, kammarskrivare, kronolänsmän, hovrätts- och mantalskommissarier, klockare, organister, kantorer, tulltjänstemän, frälseinspektorer, befallningsmän, förvaltare, sjökaptener, bruksinspektorer, kommissionslantmätare, handelsbokhållare samt lantbrukare (lanthushållare) och arrendatorer som ej räknas som bönder.
 
Borgarståndet inräknar politiskt i sig de ovannämnda juridiskt skolade magistratspersonerna, men inte socialt. Borgarna som social grupp innehåller grosshandlare, illiterata magistratspersoner, handelsmän, hantverkare (även de ofta på landsbygden bosatta genant- och kontingentborgarna), borgare utan särskild yrkesbeteckning, skeppare, krögare, källarmästare, mjölnare och kvarnägare. Städernas obesuttna - gesäller, lärlingar, vaktmästare, vaktkarlar, arbetskarlar och arbetare - får nog snarast räknas till allmogen.
 
Allmogen sammanföll ungefärligen med bondeståndet; hit räknas alla bönder, bergsmän, fiskare, nybyggare såväl som obesuttna som soldater, båtsmän, torpare, husmän, inhyseshjon etc.
 
På landsbygden finns det under 1700-talet en viss osäkerhet om gränsdragningar mellan possessionater och bönder. T.ex. lät de bönder som klädde sig i klädesrock anteckna sig som ståndspersoner; distinktionen mellan rock och tröja / ståndsperson och bonde gjordes ännu omkr. 1860. Bouppteckningar kan avslöja mycket om vissa bönders uppåtsträvande; en förfader till mig, skatte- och postbonden Per Larsson i Gnöttlerum, Vena sn (omkr. 1698-1776), uppträdde exempelvis med klädesrock och spanskrör.

2005-03-05, 17:02
Svar #12

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Intressant genomgång, Bo. En fråga: när du säger lät de bönder som klädde sig i klädesrock anteckna sig som ståndspersoner, var och när antecknades det?

2005-03-05, 17:32
Svar #13

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag får hålla med Anders. (Det gör jag oftast, men när personalia och citat diskuteras så uppskattar jag om de två bokstäverna R och Y i mitt efternamn uppmärksammas... Det är liksom lättare att diskutera varför man har skrivit något om det är man själv som skrivit det.)
 
Jag använde den definitionen av ofrälse ståndspersoner som Bo ger ovan, även om jag har en känsla av att det var vanligare att vissa av dessas hustrur blev fru. De återfinns nog främst i gruppen högre ofrälse ståndspersoner, även om vi alltid måste hålla i minnet att gruppindelningar av vad slag de månde vara är en mänsklig konstruktion och en förenkling av verkligheten.
 
(Skillnaden mellan frälse och ofrälse är väl däremot mera skarp så tillvida att man, så vida man inte var klassad som frälse var ofrälse. Däremot så stod en stor del av alla invånare i Sverige utanför ståndssystemet.)

2005-03-05, 17:53
Svar #14

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Det var som jag tänkt mig. Nu kan jag även hålla med Anders Ryberg om att (kanske?) jag har en ovanligt hög koncentration av högreståndsanor i min släktforskning! Jag kände mig helt enkelt mera hemma hos dessa:
 
Ståndspersoner är givetvis dels adeln och prästerna (där den introducerade adeln samt prästerskapet motsvarar de politiska stånden). Men hit hör också det som brukar kallas ofrälse ståndspersoner, som Sten Carlsson skiktar i högre och övriga. Till de förra räknas officerare, auditörer, civilämbetsmän inkl. sekreterare, fiskaler, häradsskrivare, landskamrerare, kronofogdar, borgmästare och andra litterata magistratspersoner, läkare, apotekare, universitets- och läroverkslärare, lantmätare, godsägare, possessionater, brukspatroner än någon av de andra grupperna!!!

2005-03-05, 18:13
Svar #15

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Enstaka adelsanor till trots är jag nog att btrakta som en blandning av västsvensk kustras och västsvensk lantras.  
 
Jag har läst någonstans att en eller ett par procent adel är vad man har i snitt bland sina anor, och minst 95 % vanlig landsbygdsbefolkning.
 
När vi ändå diskuterar personer betitlade fru. Finns det inom svensk genealogi någon nunna man kan härstamma från, undantaget riddarhustrur som använde klostret som ålderdomshem?
 
(Och Ralf, du kan inte hålla med mig om att du har en ovanlig koncentration av högreståndsanor, för det har jag inte skrivit. Däremot har Anders BERG skrivit detta... Lite elementär uppmärksamhet vad det gäller vem du citerar skadar inte, det är andra gången bara idag som du verkar ha svårt att skilja oss åt...)

2005-03-05, 19:58
Svar #16

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
Hej!
Som ståndspersoner räknades socialt de personer som tillhörde de (högre) stånden d.v.s. adeln, prästerskapet och till en del borgarskapet. Socialt kom därutöver ofrälse ståndspersoner att räknas med till ståndspersoner.  
Klädsel är faktiskt ofta en bra indikator för det, vem tillhörde de högre stånden och vilka inte. Gränsen för herrar gick emellan vadmalströjan och rocken, såsom Bo ovan skildrar. Att bära värja kunde även vara det och här menas inte bara soldater.  
En indikator kan vara även det, att högreståndspersoner kunde hålla husandakter och lät döpa sina barn hemma - med flera förnamn. Strikt är det inte alltid så - t.ex. oäkta barn kunde få flera förnamn - kanske för att dölja oäktheten. Sittordningen i kyrkan, om den finns bevarad, ger information om rangordningen. Var gick då gränsen?  
För armens befattningar och deras innehavare gäller, att alla underofficerare räknades till ståndspersoner. Situationen försvåras dock av det faktum, att många underofficerare och officerare hade andra högre tjänster -tjänsternas rangställning utgjorde ju grunden för hierarkin med ett definitivt beslut om detta fr.o.m. 1700-talet. ranghierarkin förändrades sedan med tiden.
Tjänstemän räknades till ståndspersoner (frälse eller ofrälse). Således var en skrivare ståndsperson och oftast utgjorde just gränsen till allmogefolket. Dessa tjänster medförde offentlig makt med juridiskt ansvar. Tjänstemän tillsattes. Bro- och jaktfogdar, sexmän och andra sockenförvaltningens förtroendevalda räknades inte till ståndspersoner.
I fall en person inte hade en tjänst som motsvarade hans höga ställning annars i samhället kunde han utöva de fria konsterna. Detta skulle dock inte betyda hårt och smutsigt kroppsarbete och att vara underordnad.
Klåckare kan räknas som gränsfall. Mången gång hade de ansvar för folkundervisningen och då räknas de definitivt till ståndspersoner.
I borgarståndet blir gränsdragningen svår. Fabrikörerna och apotekare räknades säkerligen till ståndspersoner. Så även hantverksmästare och boktryckare. Inom sjöfarten är gränsdragningen även svår - sjökaptener var ståndspersoner definitivt, möjligen även fartygsklarerare och mäklare. Tydligt är att skrivarbete och till en del bokbildning kan utgöra ett kriterium för ståndsmässighet.
På lansdbygden räknades titeln arrendator främst för ståndspersoner, som utarrenderade land, men inte bebrukade det själv. Vid inspektorerna kan man säga att gränsen gick gentemot allmogen.
På brukssamhällen var brukets bokförare ännu ståndsperson.
 
Vissa direkt underordnade räknades till ståndspersoner på grund av arbetets karaktär, så t.ex. informator.
 
 
Allt hade sin plats i ett ståndssamhälle - även om det fanns gränsöverskridningar (t.ex. adelmän som präster eller borgare, adelsmän som inhysingar). Det fick man inte överskrida eller missakta. Eftersom indelningen var avsedd vara bestående skulle gränserna beaktas - om inte som bringade detta t.o.m. undergång för hela släkten ansågs det. Vanära var följden.
 
Allt detta är säkert samhälleliga konstruktioner, som även förändrades under tiden - alldeles såsom A.R. ovan påpekar.
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2005-03-05, 21:52
Svar #17

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Gränsen mellan ståndspersoner och icke ståndspersoner tycks tydligast gå vid kroppsarbete. En ståndsperson sysslade inte med kroppsarbete. Är det riktigt uppfattat?

2005-03-05, 22:34
Svar #18

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
Jo, alldeles Anders! Jag tror det behövs inte förtydligas, hurdant kroppsarbete.
 
Litteratur: Wirilander, Kaarlo: Herrskap. Forssa 1974. En undersökning om Finlands högrestånd åren 1721-1870.
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2005-03-05, 23:41
Svar #19

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Å andra sidan så var adelsskap när man väl introducerats något i princip absolut, och jag har för mig att jag har läst i någon postum essäsamling av Jolo att förste arbetaren i riksdagen var en fattig baron (von Chörlein?), som satt i adelsståndet... Kan någon verifiera detta?
 
För övrigt, jag upprepar, kan man i Sverige härstamma från någon som burit frutiteln som nunna innan hon fick barn?

2005-03-06, 00:25
Svar #20

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
Anders Ryberg!
Adelskapet var vad gäller stånsmässighet (som stånd nekar väl ingen att de fanns fyra representerade, som var strikt definierade) inte något med exakta konturer. Eller vad sägs om torparen Alexander Järnefelt, inhysingen F.A. Munck, skomakaren S. von Qvanten eller arbetaren K.J. Spåre?
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2005-03-06, 20:28
Svar #21

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Efter reduktionen i slutet av 1600-talet har den Adliga ätten, Natt och Dag, nr 13 trots att den är Sveriges äldsta släkt, inte haft många framstående personer. De skulle kanske kunna räknas till gruppen torparen Alexander Järnefelt, inhysingen F.A. Munck, skomakaren S. von Qvanten eller arbetaren K.J. Spåre.

2005-03-07, 00:39
Svar #22

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
Herrskapsfolk ståndspersoner i Finland 1721-1870 heter boken och denna översättning till svenska (av Eva Stenius) är tryckt år 1982 (i Stockholm).
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2005-03-11, 12:09
Svar #23

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Den förste arbetaren i riksdagen hette von Köhler.

2005-03-12, 11:24
Svar #24

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Jag tror att Bo Persson (Lincopensis) missat min fråga från 5 mars 17:02, så jag påminner härmed om den.

2005-03-12, 12:11
Svar #25

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
På tal om herrar och fruar så kom jag osökt att tänka på Don och Do?a som används i bland annat Spanien. Varianter här av finns även bland annat i Italien med Don och Donna samt i Portugal. Motsvarar dessa de svenska Herre och Fru? Skall man skriva Don och Do?a framför alla människor (frälse som ofrälse) eller är det någon form av adelstitel så som t.ex. Herr occh Fru en gång i tiden var i Sverige? Kan någon berätta lite om användingen av dessa titlar.

2005-03-12, 15:30
Svar #26

Malin Lyktberg

Hur blir det med Frk och Fru om man skiljer sig?
Kallas man fru efter det, eller är man åter igen frk?
 
/Malin

2005-03-12, 19:37
Svar #27

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Anders Bergs fråga: det är i Tabellkommissionens berättelse 1761, som kommentaren fälls. Antecknandet torde avse mantalsskrivningen, eftersom vissa skatter uttogs med olika storlek av ståndspersoner resp. bönder. Jfr Gösta Lext, Mantalsskrivningen i Sverige före 1860 (Meddel. fr. Ekonomisk-hist. inst. vid Göteborgs univ. 13, 1968), passim.

2005-03-12, 20:01
Svar #28

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Fröken kan endast avse ogift kvinna. Se även Adelskalendern och Sv. släktkalendern, där frånskilda kvinnor ofta anförs i sin familj som ex.-vis en kvinna i släkten Bleekenhielm: Eva Louise, f 1904 5/8. Fru Lundberg (Stockholm) eller Eva Louise, f 1904 5/8. Fru Bleekenhielm (Göteborg).
 
En tyskättad dam i min bekantskapskrets har med emfas påpekat att fröken (Fräulein) enligt tysk praxis endast kan användas på ogifta kvinnor utan yrke, medan även ogifta kvinnor med yrke skall tilltalas fru (Frau). Samma praxis vill jag minnas att Gerd Ribbing noterar i Sätt och vett.

2005-03-12, 21:31
Svar #29

Utloggad Johan Brandt t. Grevnäs

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 631
  • Senast inloggad: 2022-02-08, 14:02
    • Visa profil
Hej Bo!
Du haver alldeles rätt. Så påpekade även min bekant Gräfin von Pfeil und Klein-Ellguth.
Sous le fumier de la scolastique  de l'or est caché

2005-03-13, 18:56
Svar #30

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
En bok (akademisk avhandling) av Sten Carlsson, Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor, utbjudes nu på Tradera (http://www.tradera.com/auction/Historia/aid_11682310) och kan måhända ge en del svar på de frågor som ställs under denna rubrik.
 
Mvh Leif

2005-03-13, 21:47
Svar #31

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
För att trassla till det hela mera, så vill jag påminna om att frånskilda personer under 1800-talet (i alla fall) kallades för änka/änkling.  
 
Den förklaring jag fått till detta var att i Tabellverkets folkräkningsformulär fanns inga kolumner för frånskilda, och då fick man använda dem för änkor/änklingar.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna