Om fattigpollett, även kallat tiggarpollett, matpollett och Skyddsvärnspollett:
Det är nog mindre bekant att rena polletter
använts för att utdelas till enbart tiggare. Polletterna infördes av Skyddsvärnet i Kopparbergs län så sent som i slutet på 1920-talet för att användas
i större samhällen som var särskilt besvärade
av bettlare. Innan användningen beskrivs
mera detaljerat så kommer här först en smula
bakgrundshistoria.
Skyddsföreningar, med uppgift att organisera
vården av frigivna fångar, uppstod på
1850-talet. Skyddsföreningarnas verksamhet inskränkte
sig ursprungligen till att bistå fångar,
som frigavs från något av länets fängelser. Åtskilliga
skyddsföreningar understödde även
andra hjälpbehövande.
1879 bildades Centralföreningen till stöd för
frigivna fångar och 1888 bildades i Falun en sådan
länsförening, under namnet Kopparbergs
Läns Fångvårdsförening.
Polletter är kända ifrån de lokala Skyddsvärnsföreningarna
i Avesta, Borlänge, Domnarvet,
Falun, Hedemora, Krylbo, Leksand,
Malung, Mora, Rättvik, Smedjebacken, Säfsnäs,
Säter, Turbo, Vansbro och Vikmanshyttan. De
är inte tidigare beskrivna i litteraturen. Polletter
à 10 eller 25 öre utdelades till utsocknes tiggare
och gällde för inköp av varor, till ett belopp
av pollettens åsatta värde, i ortens butiker. För
att få rundgång på polletterna så kunde butikerna
därefter lösa in polletterna mot pengar
hos Skyddsvärnet. Det kan tilläggas att en liter
mjölk vid denna tid (1930) kostade cirka 20 öre.
Användningen av dessa polletter verkar ha
skett omkring 1930 och tillverkningen gjordes
av Söderkvists i Horndal. Mera exakta årtalsangivelser
har varit svåra att få fram. Tyvärr
verkar bevarade årsberättelser saknas liksom
detaljerade protokoll.
Totalt har minst 28 varierande polletter från 16
olika lokalavdelningar använts av Skyddsvärnet
i Dalarna. Man kan inte utesluta att ytterligare
polletter kan ha använts på ovanstående
orter. Det verkar som det vanligtvis använts en
10-öres och en 25-örespollett per ort. Men även
andra orter, som t.ex. Gagnef, Grängesberg,
Ludvika, Orsa och Älvdalen bör ha använt
Skyddsvärnspolletter.
Avbildade exempel finns
Enligt Petrus Norbergs verk om ”Avesta under
kopparbrukets tid” så har tiggarpolletter,
som berättigade till mat, använts inom Avesta
på 1840-talet. 1843 föreslog nämligen kyrkomötet
att kringstrykande utsocknes tiggare skulle
få ett mål mat i gästgivaregården. En särskild
uttaxering gjordes för detta. Såvitt det är känt
finns dock inga sådana polletter bevarade idag,
men det är väl inte helt uteslutet att en sådan här
tiggarpollett kan vara identisk med någon av
de obestämda polletter som hänförts till Avesta
Kopparbruk.
Närmast ovanstående stycke är enda exemplet,
förutom Skyddsvärnspolletterna, på rena
tiggarpolletter för utsocknes tiggare som jag funnit
i litteraturen. Däremot finns en hel del exempel
på olika typer av polletter som använts inom
fattigvården.
Källa:
http://www.nku.nu/boken2009/Anders_Stam.pdf ------------------------------------------
Skänk en pollett
till en fattig !
De fattiga i 1800-talets Sverige var många och ofta i
behov av hjälp. Polletter delades ut vid soppkokningsanstalter
för att mätta hungriga magar. Hjälpen kom från
församlingar men även privatpersoner och andra organisationer
drog sitt strå till stacken för att lindra nöden.
Polletter fanns också för mat och ved samt för natthärbärgen
för hemlösa. Ett av dem
benämndes Hem för de Elända, ett
Herberge för Husvilla Män och ett
annat Herberge för Unga Qvinnor.
www.myntkabinettet.se -----------------------------------------------
Följande bildtext och text finns på sidan
http://www.numismatik.se/pdf/snt12008.pdf Två numrerade tiggarpolletter utgivna av Jönköpings stad i Småland.
De visar en tiggare på knä. Omskriften lyder: IONKIOPINGS STADS FATTIG. Diameter
ca 33 mm. Den till vänster med nr 9 väger 22,28 g. Den till höger, nr 63, väger
endast 9,39 g. Koppar. De olika vikterna hade säkert en betydelse, vilken känner vi
dock inte till. KMK. Foto: Gabriel Hildebrand.
... intressanta rader
som gäller fattigpolletter utdelade av
Fattigkassan i Kalmar:
”´… Med en sådan övertygelse har
jag ej utan missnöje kommit i erfarenhet
af att Stadens innewånare
öfwerhopas af Tiggare uti Husen,
hwilkas antal dageligen ökas dels
af egna Torftige som genom sitt eget
förwållande för närvarande äro oberättigade
till understöd, dels af andra
Socknars, hvilka företaga sig att
stundom besöka städer i ändamål att
tigga.´
För att i tid förekomma det onda
meddelade så den kraftige K. B. en
del förhållningsregler, av vilka vi citera
de båda första paragraferna:
’Vid Fattig Directionens nästa sammanträde
skall det åligga hwar och
en af Stadens fattige att sig inför
Directionen inställa att uppgifva,
huruvida det understöd han af Fattigkassan
åtnjuter, är tillräckeligt till
hans uppehälle eller ej.
Äfven sådana personer, hwilka ej
hittills sig anmält till Fattigdels erhållande
men däraf likväl äro i behof,
skola vid samma tillfälle sig owillkorligen
infinna att lämna Directionen
nödiga uplysningar om sitt tillstånd.
Sedan Directionen på detta sätt
kommit i erfarenhet om antalet af
dem, hwilka utan den afgift Fattigkassan
till deras uppehälle kan
lämna, hafva af nöden att uti Husen
söka ett ytterligare understöd, skall
Directionen genast till sådana utdela
Fattig Polett till bevis af innehafvarens
behof. Sedan dessa poletter blifwit
utdelta, åligge det innehafwaren
att vid sitt inträde uti det hus där han
ämnar begära hjälp, genast uppvisa
sin Polett, med hwilken han ovillkorligt
alltid skall vara försedd. Gör
han det ej, åligge det husägaren att
honom hos Stadsfiskalen anmäla,
hwilken genast låter den Brottslige
till Slottshäcktet afföra.´
Eller med andra ord: man inte endast
tolererade utan till och med uppmuntrade
hustiggeriet för att rädda de
kommunala slantarna och organiserade
ett formligt tiggarskrå – med polletter.
Men den som icke innehade en
dylik betraktades som brottsling och
föstes i häkte!” (Swahn 1927)
Uppenbarligen användes dessa
polletter inte som betalningsmedel
utan de var i stället bevis, tiggarpass,
på att man behövde understöd och
som innehavarna skulle visa upp för
privata hushåll när man tiggde vid
dörren. Ett slags fattiglegitimation
med andra ord.
Anders Frösell
-------------------------------------------------------------------------------- -------------
http://www.digitaltmuseum.se/things/fattigpollett/S-NM/NM.0019380A-C?name=Fattig pollett&search_context=1&count=2&pos=1 http://www.digitaltmuseum.se/things/fattigpollett/S-NM/NM.0019379A-B?pos=15 Se
211. Dannemora gruvor. Spisinrättningen. D S B. Instämplat. Ensidig. Rektangulär. Järnbleck.
NM IV 6:7, SS 13218 1+ 200
Använd som fattigpollett för barn.
Källa:
http://www.numismatik.se/pdf/SNT.Auk.nr152L.pdf I följd häraf anmanas bemälde fattighjon och de utackorderade barnens fosterföräldrar att vid detta tillfälle inställa sig, försedde med hvar sin fattigpollett; (Ur Digitaliserade svenska dagstidningar)
---------------------------------------------------------
Om fattigklubba, se
http://digitaltmuseum.se/things/fattigklubba/S-NM/NM.0003111 -----------------------------
Socknestämma med Bankeryds Församling 19 Maji 1801
1.------------ Fråga blef nu först om gamla pigan Maria uti Smedstorp, som begärte at få gå omkring, henne afslog Församlingen den friheten, på den grund, at hon äger del uti någon Fastighet, deraf Församlingen tror henne böra och kunna hafwa sin näring. Derefter framträdde Nemndemannen Joahannes Johansson uti Flaskebo, med begäran thet måtte Enkan Lenas barn, hans Pupiller, uti Stibberyd, få tillstånd at gå omkring uti Församlingen och söka hjelp til sitt upehälle, hwilket äfwen, af Församlingen afslogs på den grund at thessa barn äga del uti 1/8 del uti Stibberyd, deraf de således böra hafwa sit upehälle.
2.FattigutdelningListan framtogs för at undersöka om intet några af de der antecknade som njutit af FattigCassans medel, kunde derifrån utbetalas och i stället få tilstånd at gå omkring uti Församlingen och söka sitt uppehälle, då fråga blef först om gamla Enkan uti Madbacken, som kommer wid nästa utdelning icke at njuta något af FattigCassan utan få tillstånd at gå omkring uti Församlingen at söka hjelp til sitt uppehälle och tror Församlingen henne dermed wara bättre belåten, och som Församlingen beslöt at Polletter skulle gjöras och av de fattiga kringgående bäras, derigenom de kunna skiljas från utsockne tiggare och oberättigade Personer, och kommer nu denna Enka at njuta Pollett No 1.
Enkan Ingierd i Fattigstugan får Pollett med No 2, och tilstånd at gå omkring och njuta äfwen något af FattigCassans medel.
Enkan Ingrid i Bäckastugan No 3, får gå omkring, men njuter intet at FattigCassans medel.
Enkan Stina Ek No 4, får både af Cassan och gå omkring.
Enkan Stina på Mon No 5, får gå omkring men ej af Cassan.
Gamla Petter i Stubbhagen No 6, får gå omkring och njuter äfwen af Fattig Cassan.
(se boken om Fattigvård i Bankeryd sid 20)
Afledne Soldaten Bålds Enkas Barn, No 10
Hökens lilla dotter No 11
Pigan Cathrina i Ransberg, som sköter gamla Britta får gå omkring No 12
Alla Thesse Fattige åtwarnades at icke med bettlande gå til andra Socknar, då de blifwa förlustiga sin frihet at gå omkring uti Föramlingen och skola til straff befordra för sitt obehöriga förhållande.
1.Gamla Lars Nilsson på Bos ägor får Församlingens tilstånd att njuta något af FattigCassans medel wid nästa utdelning allenast.
2.Efter en närmare underrättelse, som Församlingen ärhållit kommer hustru Maria Jacobsdotter at ut ur Församlingen bortföras med sina 4 Barn, emedan hon och hennes man icke på 12 års tid warit skattskrefne i Församlingen, icke heller wistats i Församlingen, men nu af Anders Jonsson på Stora Swinhagas ägor utom Församlingens tilstånd nyligen intagits, oaktat han wettat at alla desse, utom mannen, med bettlande redan belastat Församlingen. Församlingen nödgas för then skull anmoda Herr Krono- och Slottslänsmannen Zanderholm, det han behagade efter Laglig anledning och med Författningarne enligt, låta ut ur Församlingen, som för öfrigt är öfwer sin förmåga betungad med insocknes tiggare, afföra bemälte hustru med dess 4 Barn, til den ort och ställe hwaräst hustrun sist warit skattskrefwen.
3.Som förafskedade Soldaten Jöns Bo äger et litet torp? Och til dess bruk, har 3ne barn, hwaraf de 2ne äldsta kan wara honom behjelpliga at thet förrätta äfwensom Sonen kan wara honom behjelplig til Bälgens pustande? Och släggande?, då Bo smider, dess förutom har denne Bo et näringsmedel igenom Kvastars förfärdigande. Detta alt oaktat och fastän han har behof, haft piga alt ifrån sistlidna Mikaelis och ännu betungar han Församlingen med sina 3ne Barn med bettlande. Församlingen finner therföre denna tunga så mycket mer oskälig och anser honom böra häldre försörja sina egna barn, än onödigtvis hålla tjenstefolk. ------- med pigan som han har i tjenst, och om så är förmodar Församlingen, at då Bo är så Mäcktig at han kan försörja hustru med en -------- -------- tillökt barnkull, han lättare bör kunna försörja de aldsta, som ------- barn redan.
4.Mäster Cederwall i Krabberyd anmodades at förfärdiga ofwannämde Polletter til de kringgående Fattiga, stora som våra gamla enstyfrer, och thet utaf jern med Nr och Bokstäfwerna B.S. och sin egen stämpel, deet han åtog sig at gjöra för 6 rst st, färdiga til nästa Söndag, då de skulle utdelas til de Fattiga.
Lars Wetterdahl
På Församlingens wägnar AF Silfverhjelm Pehr Nyander And Cederwall Thor Larsson
Källa:
http://www.hembygdbankeryd.se/forskning/socknen/1801-05-19.html --------------------------------
Nuförtiden kan man tydligen slå mynt av gamla Fattigpollettsedlar
POLLETT. Örebro Fattiginrättning, 1852. Frukost/Aftonward. Praktskick! Kvalitet 01/0! Storlek, 84 x 47 mm. Mycket trevligt objekt!
Denna pollettsedel gällde för och är av varianten Frukost/Aftonward, Idag/Imorgon. Föreståndaren för Matinrättningen delade ut denna pollettsedel till personer som kommit i nöd (arbetslösa i nöd, änkor med barn, äldre, fattiga, sjuka etc). Polletten kunde sedan användas för tilldelning av mat etc vid Matinrättningen. (Tänk vilken historia en sådant här objekt har varit med om!).
Källa:
http://www.tradera.com/pollett-orebro-fattiginrattning-1852-frukost-aftonward--auktion_220406_166503340 ------------------------------
Fattigvården blir i år såsom förledne
året och de, hwilka förledna året
tillåtes, få äfwen i år kringgå
med upvisandet af sin fattig Pollett
Källa:
http://www.lokalhistoria.nu/extra/tools/parser/?url=/html/parse/protocol.html&filename=kus0847.xml ----------------------
Skolmaten på fattigvårdens tid - Din plats i historien | svt.se
www.svt.se/2.90398/1.1305593/skolmaten_pa_fattigvardens_tid FREDHÄLLS FOLKSKOLA, STOCKHOLM Vi ungar som var fattiga hade vår ... Normalt kostade maten och den skulle betalas med polletter som köpts innan
(Meddelandet ändrat av simson 2012-11-06 06:59)
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy