ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Danneman  (läst 4266 gånger)

2000-03-16, 22:48
läst 4266 gånger

Utloggad John Tengberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
I protokoll över vilka som deltagit i riksdagen 1723 står för Skaraborg bla Swen Bryntesson, danneman. Vad menas ?

2000-03-16, 23:13
Svar #1

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9207
  • Senast inloggad: 2021-07-21, 15:10
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
John, danneman brukar betyda självägande bonde.

2000-03-17, 21:55
Svar #2

Pia Hansdotter Forss

Danneman kan översättas till hederlig allmogeman/ hedersman,gift man.

2001-02-28, 15:51
Svar #3

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Dänneman med ä står det i ett sockenstämmoprotokoll från Långaryd 1836. Den som avses är den respekterade skattegårdsbonden Lars Möller.
Kanske är det en felskrivning eller en dialektal variant.
Men varifrån kommer ordet? Har det med Danmark att göra?

2001-02-28, 16:43
Svar #4

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3212
  • Senast inloggad: 2021-07-24, 12:34
    • Visa profil
SAO anger betydelsen av danne som
förträfflig, duglig, hederlig, årlig, redbar, rättrådig, rättskaffens, aktad, ansedd man l. medborgare (med undantag för den äldsta tiden i sht om person ur borgar- o. bondeklasserna); en man sådan han bör vara; hedersman; ofta i förb. tro (dvs. trofast, redbar) danneman.

2002-06-24, 09:56
Svar #5

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6939
  • Senast inloggad: 2021-07-20, 11:47
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
DANNE-MAN, > se d. o.  DANNE-SLÄKT  UTTAL: ~2.   ETYMOLOGI: [jfr DANNEMAN 2]  #(tillfällig ssg) (framstående, ansedd) allmogesläkt. Melker Brandholm .., hade tillhört en styf, storsvensk dannesläkt. LINDQVIST Dagsl. 1: 223 (1898). DANNE-SVEN.   ETYMOLOGI: [jfr fsv. dande sven, ä. d. dandesven]  BRUK: (?)  BETYDELSE: förträfflig, hederlig, rättrådig, aktad, ansedd (ung) (krigs)man.  RA 1: 4 (1522). Alle the godemen och dandhe suenner szom troligha oc hulleliga haffua tienth sueriges herrer och suerigis riiche. Dipl. dal. 2: 59 1525; möjl. att fatta ss. två ord). Visb. 2: 150 (c. 1600).  Eller:  DANNEMAN ? 2001 Svenska Akademien och Språkdata, Göteborgs universitet  SPALT:  [D313] [red. avslutad år 1907]   --------------------------------------------------------------------------------  UTTAL: dn3e~mn2 (da'nneman WESTE),  GENUS: m.;  BÖJNING: best. -mannen; pl. -män. ( dande- G. 1:s reg. 1: 31 (1521), BUREUS Suml. 49 (c. 1600), PERINGSKIÖLD Hkr. 2: 274 1697; möjl. arkaiserande), SCHÖNBERG Bref 1: 168 1772; arkaiserande), STRINNHOLM Vas. 1: 63 1819; arkaiserande); danda- G. I:s reg. 3: 28 (1526). danne- G. I:s reg. 1: 184 (1524) osv. daneBtFH 2: 173 (1564), RARP 1: 49 (1627), CELSIUS G. I 91 (1746, 1792) dannis- LOCCENIUS Ant. sveogoth 289 (1647). danes- RA 2: 491 (1574). dan- LUCIDOR Hel. F 1 a (1672: Danman .. Skåål), STJERNSTOLPE Arndt 3: 47 (1808); dann- COLUMBUS Ordesk. 16 (1678))   ETYMOLOGI: [af DANNE o. MAN; jfr fsv. donde (dande) man, sv. dial. danneman (RIETZ), ä. d. dandeman, d. danneman, fnor. o. isl. dándi ma?r]   1)   ETYMOLOGI: [jfr motsv. anv. i fsv., d., fnor. o. isl.]  #(numera föga br. utom i arkaiserande framställning) förträfflig, duglig, hederlig, årlig, redbar, rättrådig, rättskaffens, aktad, ansedd man l. medborgare (med undantag för den äldsta tiden i sht om person ur borgar- o. bondeklasserna); en man sådan han bör vara; hedersman; ofta i förb. tro (dvs. trofast, redbar) danneman.  Oc bediom .. alle dandemen högha oc laaga atj retvisonne bestondige waren (dvs. att I understödjen rättvsan). G. I:s reg. 1: 31 (1521). Athij (dvs. att I) .. bewissze edher her epther emoth oss Szom goda tro wndhersotthe böör ath giöra szin rettha herra Szom j Szom troo dandemen her tiil dagx altiidt giorth haffue. Därs. 275 1524; bref till allmogen i Hälsingland). Straffa skalkar och ogerningxmen, och holle Dannemen wijd magte. Därs. 11: 238 (1537). (När svenskarna) nu i wår tijd komme til fremmende folk, blifwe the wäl vndfångne, och kalles Swenske dannemän. Därs. 14: 400 (1542). Han (dvs. fogden) skall ock .. hålla honom (dvs. bonden som förgår sig) före gode gamble Dannemäns Exempel. BRAHE Oec. 72 (1585). (Vid husesyn skall man) kalla till wittnes Dannemän, som besee och skåda bådhe huus och hägnat. Lagförsl. 348 (c. 1606). Kijf och trätor .. ha bracht på skam / Och icke Kärleek, mång Danneman och tuchtig Dam. LINDSCHÖLD Gen. E 1 b (1669). (Grekernas biskop i Tripolis i Syrien är) en beskedelig danneman, men mycket grof präst. ENEMAN Resa 2: 292 (1712). (Du) hafver .. en danneman till din husbonde. STRINNHOLM Vas. 3: 425 (1823). Vi .. (äro) församlade i dag, uti en ärlig dannemans hus och stuga till att förtära Herrans gåfvor. LOVÉN Folkl. 132 1847; ur ett sedan gammalt i Skytts härad i Skåne brukligt formulär för tal vid det s. k. sommarlaget).  -- särsk.    1.a)  BETYDELSE: i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt.  Ther boor mong skalk ibland Dannemen. G. I:s reg. 11: 238 (1537); jfr: Skalckar är ibland danne män. Sv. ords. C 1 b (1604); jfr äfv.: Skalken trijffz bland Dannemän. GRUBB 598 (1665), samt: Thet finnes Paddor bland dannemänn och något som intet doger, bland Pepparen. RUNIUS Dud. 2: 75 (c. 1710). -- Bättre wara en dannemans frilla, än wara giffter illa. GRUBB 72 (1665).  1.b)   ETYMOLOGI: [jfr DANNE 2]  BETYDELSE: med tanken på frikostighet ss. karakteristisk egenskap hos en hedersman.  När wij komme i köpstadhen fram / Så gören i som en Danneman / Och köper migh een kanna ööl. RONDELETIUS 83 (1614).  1.c)  BETYDELSE: i mer l. mindre förbleknad bet.   1.c.α)  BETYDELSE: i tilltal, hälsningsformler o. d. (jfr 2 slutet).  Kere dannemend. G. I:s reg. 1: 100 1523; i bref). Wij Gustaff medt gudz nåde etc, Helse eder oss elskelige tro Dannemen alle, Andelige, Werdzlige, Frelsismen, köpstadzmen, bönder och menige almoge. Därs. 11: 236 (1537). Hörer och bijdher Dannemän. RONDELETIUS 82 (1614). Edle, Wälborne, Wälbördige gode Herrer och Wise Dunemän. RARP 1: 49 1627; tal af G. II A. till adeln). Effter I danneman klage så hårdt, att eder skall vara våld skedt. RP 6: 379 1636; till en bonde). Der J goda Dannemän wäl saken öfwerläggia. RARP 4: 428 1650; tal af riksdrotsen till bondeståndet); jfr 2 slutet. Min danneman i förstå edher intet. Växiö rådstur-. prot. 1653, s. 800. Beskedelige och Ehrlige gode dannemän .. gode vänner samptlige. Växiö domk. akt. 1680, nr 178. Han (dvs. prostfar) sade till mig (en bonde): Danneman, hvad skulle Edert ärende vara? BROMAN Helsingb. 263 (1747).  #God dag, god dag, dannemän! sade kungen. MELLIN Nov. 2: 28 (1846, 1867; handlingen tänkes försiggå år 1609).  1.c.β)  BRUK: (?)  BETYDELSE: i förening med ett namn, närmande sig karaktären af en (heders)titel; jfr DANNEKVINNA 1 slutet.  Växiö domk. akt. 1653, nr 281 (se under DANNEKVINNA). Then hederlich Fader och beskedelich Danneman her Marthen Johansson. NORDBERG Clar ? m. 112 (1727). Petrus Höglund född i Hög Sochn och Göksäter by af danneman Olof Ersson 1670. WETTERSTEN Forssa o. Hög 110 (c. 1750); jfr 2. NORDFORSS (1805). WESTE (1807)  . ÖHRLANDER o. LEFFLER (1852).  #jfr: Danneman och Erichstad Torpare .. weed nampn Jöns Mårtensson. Växiö domk. akt. 1681, nr 244.  2)  BRUK: (numera i sht i högre stil)  #(jordägande o. jordbrukande) allmogeman, bonde; odalman; numera alltid (o. äfv. förr vanl.) med hedrande bibet. (jfr 1.  När hertigenn (dvs. K. IX) pleger Bönnder geste / .. Och hann tå förreser aff och ann, / Kallar honom hvar och en danemann / Fader. Vg. fornm. tidskr. II. 2-- 3: 64 (1603); jfr 1. Ett Mycket Lustigt och Kortwilligt (dvs. roligt) Tidfördrijf,  Hwilket någre kortwillige (dvs. lustige) DanneMänn hafwa Agerat sig emellan. Tidfördrijf A 1 a (c. 1695; i titeln); jfr 1. Under-Talemann (i bondeståndet Dannemannen ifrån Scaraborgs-Lähn, .. Redelige och beskedelige Håkan Ohlson. HENEL Riksd. 1726--27 41 (1727). Det giör mig i mit innersta godt at se dig, du Ädelmodige Riddersman, du renhiertade Prestman, du välsinnade Handelsman och du förståndige Danneman. DALIN Arg. 2: 157 (1734, 1754). Kyrkio-herden förde (Gustaf Vasa) .. til en by Isale vid namn, derest en redelig dane-man Sven Nilson bodde. CELSIUS G. I 91 (1746, 1792) Vid riksdagarne .. kastar denna falska halfbildning dannemannen strax från början in bland frondörerna och de missnöjde. TEGN?R 4: 407 (1839). Hell dig, du frie danneman ..! BÖTTIGER 1: 145 (1841, 1856). Det vida afstånd, som ännu skiljer den jordegande och jordbrukande dannemannen .. ifrån den obesutne torparen eller backstugusittaren. HYLT?N-CAVALLIUS Vär. 1: 22 (1864). Jag tackar eder, herremän och dannemän, för de förflutna åren. RUNDGREN Minnen 2: 265 (1870, 1883; i afskedsord till S:t Johannis landsförsamling). Äfven de misstänksamme bland de äldre och inflytelserikare dannemännen ville gå i god för att han (dvs. Svante) var folkvän. RYDBERG Vap. 168 (1891). -- särsk. ,  #under ståndsriksdagarnas tid, i uttr. redlige (och beskedlige) dannemän, officiellt tilltal till bondeståndet från regeringens (o. de andra ståndens) sida (jfr 1 c. Hr Landtmarskalken (yttrade): Redelige ock Beskiedelige Dannemän! At det Redelige Bondeståndet (osv.). 2 RARP 2: 293 (1723).  Därs. 4: 151 1726; tal från adeln). NF 3: 902 (1879). jfr: I, Gode Dannemän af det Hedervärda Bondeståndet. GUSTAF III 1: 153 (1792); jfr 1 c .   3)   ETYMOLOGI: [jfr motsv. anv. i fsv. o. i sv. dial.]  BETYDELSE: äkta man, gift man; husfader.  BUREUS Suml. 80 (c. 1600). SCHRODERUS Comen. 592 (1640, 1647; se under DANNEKVINNA 3. SAHLSTEDT 1773; med beteckn. rustic(e)). DELEEN (1829). ÖHRLANDER o. LEFFLER (1852). -- särsk. ,  BETYDELSE: i fråga om ä. tiders bröllopsseder, ss. hederstitel för den nygifte äkta mannen; jfr DANNEMANS-SKÅL samt DANNEKVINNA 3 slutet. H?LPHERS Dal. 274 1762; se DANNEKVINNA 3 slutet). jfr DALIN 1850; i anm. under danneman).  ANMÄRKNING: Hos SPEGEL Gl. 512 (1712) uppgifves för danneman bet.: 'wälskickad, höflig'. Denna bet., som visserligen förekommer hos fsv. donde (jfr SÖDERWALL), har emellertid sannolikt intet stöd i den samtida anv. af ordet, utan torde bero på SPEGELS sträfvan att ställa ordet i etymologiskt sammanhang med DANN, DAN(N)A.   SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr  A   DANNEMANNA-DYGD(2)  UTTAL: 3010~2.  BRUK: (i högre stil)  Tysta tjäll, / Der som dannemannadygder / Värma sig i vinterqväll. MODIN Dikt. 117 (1878). DANNEMANNA-KLASS(EN)(2)  UTTAL: ~2.  BETYDELSE: bondeklass(en).  SUNDBLAD G. seder 254 (1888).  #(2) -SINNE~20.  BRUK: (i högre stil)  WIESELGREN Bild. 450 (1877, 1889)  B  DANNEMANNE-SKÅL,  se C.  C :  DANNEMANS-DOM(1).  BRUK: (?)  #H. Landtmarskalken .. refererade om den seedh i Dalarna är, med dannemäns förlijkningh eller dannemans domb, som sker af fyre goda män. RARP V. 2: 279 (1655). DANNEMANS-HEM(2)  UTTAL: 300~2.  BETYDELSE: allmogehem; jfr DANNE-HEM.  Från dannemanshemmet och torpstugan. SUNDBLAD (1887; titel). (1) -RYKTE. (dannemändz- G. I:s reg. 15: 174 (1543))   ETYMOLOGI: [jfr ä. d. danemands r?cthe]  BRUK: (?)  BETYDELSE: rykte l. anseende för att vara en danneman. (Om) prästen .. haffwer .. ett Dannemandz ryckte, Att han är en god gästgiffwere, Dhå är hans goda .. förbruttid. G. I:s reg. 15: 151 1543; i skildring af de småländske upproriskas framfart); jfr DANNEMAN 1 b. Ther medt (dvs. gm förrädiska handlingar) befleckendis theres gode Dannemändz rychte, som fader och föräldre för then (fel för them) ärligen buridt haffwe. Därs. 174. DANNEMANS-SKÅL(3)  UTTAL: ~2. (dannemanne- BUREUS; danman- LUCIDOR) (fordom)   3.a)  #skål med hvilken den nygifte mannen på bröllopet drack sin nyblifna hustru till; jfr HUSBONDE-SKÅL samt DANNEKVINNE-SKÅL a. BUREUS Suml. 80 (c. 1600; se under DANNEKVINNE-SKÅL a.  Förmannen (skall) tala för Dannemans och husbondes skålen. M. SIMMIUS (1685) hos DYBECK Runa 1842--43, 2: 63. Tal för Danmans skålen har .. mäst uphört. H?LPHERS Norrl. 3: 38 (1777).  3.b)  BETYDELSE: i uttr. dannemans- och dannekvinneskål, skål som dracks för det nygifta paret.  (Backus) medh et stoort Bokal vthdricker mäst han tåål / Brudgum och Bruden til Danman och Danquin-Skåål. LUCIDOR Hel. F 1 a (1672). Förutan andres drack man (på bröllopet) gemenligen Dannemans- och Danneqvinnas skål eller det nya Parets; men ej förän andre dagen. DALIN Hist. 1: 285 (1747). MÖLLER (1790).  D  DANNEMÄNS-FÖRLIKNING(1).  BETYDELSE: == DANNEMANS-DOM.  RARP V. 2: 279 (1655).  DANNEMÄNS-RYKTE,  BETYDELSE: se C.  E  DANNMAN-SKÅL,  se C.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2003-02-16, 14:43
Svar #6

Utloggad Gunnel Javåsen

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej! Undrar vad en dannemansdotter är? Min är Brita Andersdotter f.1769 i Svensbyn.

2003-02-16, 15:06
Svar #7

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3212
  • Senast inloggad: 2021-07-24, 12:34
    • Visa profil
Hon bör väl rimligen vara dotter till en förträfflig, duglig, hederlig, årlig, redbar, rättrådig, rättskaffens, aktad, ansedd man l. medborgare.

2003-02-17, 07:29
Svar #8

Stefan Macklin

SAO anger betydelsen av danne som förträfflig, duglig, hederlig, årlig, redbar, rättrådig, rättskaffens, aktad, ansedd man l. medborgare (med undantag för den äldsta tiden i sht om person ur borgar- o. bondeklasserna); en man sådan han bör vara; hedersman; ofta i förb. tro (dvs. trofast, redbar) danneman.  
Mvh Stefan

2003-02-17, 21:00
Svar #9

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Ordet danneman kan nog betyda de positiva omdömen som ovan har redovisats, men oftast tror jag att danneman helt enkelt har använts som synonym för bonde.

2015-03-10, 10:58
Svar #10

Utloggad Andreas Jansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 89
  • Senast inloggad: 2021-02-22, 12:54
    • Visa profil
    • notiser.tärby.se
Carl-Fredrik: Har du exempel på kyrkböcker eller bouppteckningar där alla bönder betecknas med titeln Dannemannen? Eller vad får dig att dra den slutsatsen?

2015-03-10, 12:50
Svar #11

Utloggad Gudrun Wallengren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1094
  • Senast inloggad: 2018-04-29, 22:23
    • Visa profil
Betegnelsen brugtes også i Danmark, i det mindste fra middelalderen. Jeg har set det i folkeviser.
 
Fra Ordbog over det Danske Sprog:  
http://ordnet.dk/ods/ordbog?aselect=Dannemand&query=danneman
 
Venlig hilsen
Gudrun

2015-03-10, 22:04
Svar #12

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6048
  • Senast inloggad: 2021-06-06, 19:37
    • Visa profil
Beakta att det är 12 år sedan Carl-Fredrik trodde att danneman nog kunde betyda bonde. Vad han tror i dag vet vi inte.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna