ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Brandstod  (läst 1168 gånger)

2014-10-11, 12:55
läst 1168 gånger

Utloggad Staffan Jogmar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 246
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 21:59
    • Visa profil
Jag har i domboksutdrag från 1600-talet läst att bönder vars gårdar brann ner av rätten kunde beviljas brandstod. I ett fall som är från Lärbro socken på Gotland 1692 är den för helt mantal preciserad till 4 kannor säd - motsvarande ungefär 10 liter - från alla gårdar i Norra tredingen. Norra tredingen bestod av ett 30-tal socknar. De mest avlägsna låg 4-5 mil från Lärbro. Finns det någon som känner till hur hanteringen av beviljad brandstod gick till i praktiken?

2014-10-11, 14:42
Svar #1

Utloggad Mats Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4717
  • Senast inloggad: 2021-02-13, 12:07
    • Visa profil
Såhär var det i Skåne! Citerar ur en artikel jag skrev för 15 år sedan!
Brandstoden har urgamla traditioner i Skåne.Redan i de gamla landskapslagarna fanns utförliga regler om brandstod. Vid större bränder hade den skadelidande laglig rätt att ta ut sin ersättning av alla bönder i häradet. I Skånelagen står: Brandstod skola alla de, som det brinner hos för sex örar eller mera taga över hela häradet.  Vidare sägs i Skånelagen: Den man som skall uppbära brandstod, skall på häradstinget svärja sig till den med tre mäns ed under handslag och ej på bok, .... I brandstod skall man lämna en penning eller en skäppa korn eller två skäppor havre och ej annat, utom om han vill taga emot det. ... Ej skall man oftare än en gång kräva brandstod efter lag rätt. Skadeersättningen som hade fastställts i den ursprungliga brandstodsordningen från 1688 kvarstod med oförändrade nominella belopp för de olika hemmanstalen. På grund av fallande penningvärde ledde detta till en successiv försämring av den verkliga risktäckningen. Vid mitten av 1700-talet tillgreps s k ”dubbel brandstod” för att motverka inflationens verkningar. I början av 1800-talet hade urholkningen av ersättningen fortskridit så långt att frälseägarna började utträda för att försäkra sina säterier i frivilliga bolag och efter hand började också ledande personer inom ”allmogen” ordna med egna försäkringar.
Hälsar Mats

2014-10-11, 22:37
Svar #2

Utloggad Staffan Jogmar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 246
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 21:59
    • Visa profil
Tack Mats för ditt svar, men det skingrar inte min okunskap om hur det i praktiken gick till. Den skadedrabbade bonden i Lärbro hade alltså fått rättens stöd att kräva 4 kannor säd från kanske 1000 andra bönder i Norra tredingen på Gotland. Hur fick till att börja med alla dessa bönder reda på att de var skyldiga att bidra? Och hur samlades alla dessa bidrag ihop? Åkte den skadedrabbade runt och besökte gårdarna? 4 kannor säd väger kanske 10 kg. Det blir till slut 10 ton. För mig landar detta i ett stort logistiskt problem. Förmodligen gick det till på annat sätt - men hur?

2014-10-12, 09:32
Svar #3

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Från mina trakter (Dalarna) beviljades brandstod efter värdering (gjordes av några ojäviga tolvmän och ibland med länsman) av tingslaget (motsvarar häradet i övriga delar av Sverige). Till Tingslaget betalade alla skatt efter röktal och ibland beviljades extra uttag.  
Det fanns översättningstabeller på alla varor så att det fanns ett värde på de olika sädesslagen. Skatteindrivningen (bland annat tionden) kunde vara fastställd till en viss mängd korn, men kunde betalas med råg istället. Sannolikt kunde 4 kannor säd växlas till dagsverken eller timmer efter årets kurs.

2014-10-12, 09:51
Svar #4

Utloggad Mats Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4717
  • Senast inloggad: 2021-02-13, 12:07
    • Visa profil
Omvandling  eller standardisering av varornas värde gjordes med den s.k. markegångstaxan (av myndighet upprättad prislista på vissa varor och tjänster avsedd att tjäna till vägledning vid värdering av naturaprestationer). Denna fanns faktiskt kvar ända fram till 1982 då den avskaffades genom en proposition signerad Fälldin/Wirtén: Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN, ROLF WIRTÉN. I propositionen föreslås att det nuvarande markegångsinstitutet av­vecklas och ersätts med ett modernare system. Den årliga omräkning i pengar av vissa in natura bestämda avgifter som i dag görs genom att fastställa särskilda s. k. markegångstaxor föreslås för framtiden i stället ske med ledning av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.  
Se exempel: http://www.ulander.com/ljustorp/ByariLjustorp/Gemensamt/Markegangstaxa1796/

2014-10-12, 12:56
Svar #5

Lotta Nordin

Staffan,
var det verkligen 4 kannor säd från var och en av ca 1000 bönder? Vad står det i utdraget ur domboken?
 
Jag hittade ett mål 1692 angående brandstod i Lärbro, och där står att ersättningen blev 4 kannor ren säd från varje hel gård, 2 från en halv och så proportionaliter över hela Nordertredingen. Om det fanns ca 1000 bönder i Norra tredingen så hade dom förmodligen inte en hel gård var. Summan som man beräknade skadan till var 96 daler.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3967 (1692-1692) bild 8410/sid 829 (AID: v427337.b8410.s829)
 
I 1734 års lag står bland annat så här i Byggningabalken 24 kapitlet (lite försvenskat av mig):
§5
Av alla hemman i häradet skall brandstod givas efter hemmantalet.
Frälsemans sätes och ladugård, så ock prästgård, må ej brandstod njuta,
där de ej den giva, ej mätes hus därå högre, än å bondehemman.
 
§6
I varje landsort skall å tinget, i konungens befallningshavandes närvaro,
häradsboerna emellan förening upprättad vara, hur mycket för vart
och ett nytt hus, å helt hemman eller mindre, i brandstod givas skall;
och när eldskada sedan timar, söke den, som lidit, häradshövdingen, och  
han nämne synemän, som skadan skåda. De skola noga undersöka, hurudana
de hus, som brunnit, då voro, nya eller gamla; och häradsrätten pröva
det sedan, och döma hur stor brandstoden av varje hemman, efter föreningen
och husens beskaffenhet, vara skall.
Vad rätten dömt, vise den som skadan hänt, hos konungens befallningshavande upp,
och förordna han att den brandstod utan dröjsmål uppbäras må.

2014-10-12, 19:30
Svar #6

Utloggad Staffan Jogmar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 246
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 21:59
    • Visa profil
Så här står det i Domboken från 1692:
Erich St Källstäde i Läärbro klageligen gaaf tillkänna huru i hans gård mellan d. 3 och 4 Septembris innevarande åhr en olycklig Wåd Eld uthkommen, som för honom hastigt i grundh förtärt all hans fattiga indömme, att han näplig så mycket hade i behåll, att han kunde skyla sin fattiga kropp medh, och att hans hustru sig så brändt att hon än näppeligen kunde förflöttia sig ifrån dätt ena stället till dett andra; begärde brandstudh och någon hielp att ehrsättia sin skada med.
 
Och som skadan ännu intet mätt, utsättes detta ehrendet intill däs Häradz Höfdingen med Häradz Nämbden där å orten kommer att inqvirera om Jakob St. Ihres hustrus hastiga och oförmodeliga dödsfall. D. 26 October är branden besichtigat och skadan mätt effter grannars och Någrannars uthsago till 96 Dr hwad den Wåd Elden consumerat och kunde intet annat finnas än att den samme war uthkommen genom Skårstenen i ett uppruttet taak.
 
Hwarföre bewilliades Erich Källstäde brandstudh efter lag och husesynsordningen, colligera till någon sin reparation öfwer heela Nordertredingen, effter öfwlige och allmänt emottagne bruuk och sedwänio, nämbl. 4 kannor reen Sädh af en Heel gård och 2 aff en Halff och så proportionalitet och in till däs annan lagh kommer och annorlunda förordnat blijfwer.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna