Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-10

[Sam Blixt]

Hej Andreas!
 
Hur gammalt är namnet?
 
Det kan naturligtvis komma av att man odlat pumpor av familjen kurbits, Cucurbitaceae.
 
MVH
 
Sam

[Andreas Wikström]

Hej Sam,
 
Jag vet inte exakt hur gammalt namnet är. Men det borde minst röra sig om en 100-200 år.
Jag ska försöka ta reda på det mera exakt.
Hur vanligt var det att man odlade pumpor på den tiden? Och hur långt norrut kan man odla pumpor (själv har jag ingen aning)?
Mvh Andreas Wikström

[Andreas Wikström]

Nu har jag lite mer info om platsen.
Det verkar vara en gammalt gårdsnamn som kan vara ända från 1500-talet. Om namnet kurbits har använts så länge vet jag inte. Det finns en gammal gravhög på platsen också.
 
De som bor i Vigge fick lära sig i skolan när de var små att Kurbits betyder blombacke eller liknande. Strax nedanför denna plats finns idag ett litet naturreservat med flera väldigt ovanliga växtarter.
 
Frågan är om detta på något sätt kan kopplas ihop med namnet Kurbits. I närheten har det även funnits en gammal fäbodvall.
 
/Andreas

[Björn Engström]

Kurbitsmåleri är väl bekant från Dalmåleriet. Det är stiliserad blommotiv. Det härstammar från tulpanmåleriet i Hälsingland. Första överföringen gjordes av Hans Ersson Enman omkring 1760. Detta omformades ytterligare i Dalarna innan det blev kurbitsmåleriet. Jag vet däremot inte när namnet kurbits lanseras. Men kurbits är ett stiliserad blom-måleri.

[Carin Fredsdotter almström (Fredsdotter)]

Jag har hittat följande om kurbits i Nationalencyklopedin:
 
kurbits
 
kur?bits subst. ~en, ~ar el. ~er
ORDLED: kurbits-en
 
1 dekorationsmotiv i form av en fantasiväxt med stora blom- och bladknippen i dalmålning
HIST.: sedan 1927; av ty. K?rbis 'pumpa (växten)'; av lat. cucurbita '(ett slags) pumpa'
 
2 typ av (tropisk) gurkväxt med stora frukter {SYN. 2pumpa}
HIST.: sedan 1538; se kurbits 1
 2003-02-07 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O220870  
 
kurbitskur?bits subst. ~en, ~ar el. ~er ORDLED: kurbits-en1 dekorationsmotiv i form av en fantasiväxt med stora blom- och bladknippen i dalmålningHIST.: sedan 1927; av ty. K?rbis 'pumpa (växten)'; av lat. cucurbita '(ett slags) pumpa'2 typ av (tropisk) gurkväxt med stora frukter {SYN. 2pumpa}HIST.: sedan 1538; se kurbits 1
2003-02-07 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O220870
 
kurbits
 
kurbits [k8?r-] (över ty. K?rbis, ytterst av lat. cucu?rbita 'kurbits', 'pumpa'), annat namn på dels växtsläktet pumpor, dels växtarten pumpa.
 2003-02-07 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233789
 
Mvh Carin

[Andreas Wikström]

Hej,
Tack för svaren! Frågan är vart i Sverige som pumpor odlades?
Jag slog upp Kurbtis i Nordisk familjebok (1800-tals utgåvan, se länk nedan) och där fann jag en del intressant.
Läser man uppslagsordet efter Cucurbita så står den lite om saftiga örter och klängande växter.
Kanske detta hänger ihop på något sätt med det naturreservat som ligger precis intill denna plats. Detta naturreservat har många ovanliga blommor och andra växter.
http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfac/0341.html
 
Namnet Kurbits är minst 200 år. Jag har hittat det på en karta över Vigge som gjordes runt år 1800.
 
Mvh Andreas

[Lars Nylander]

Oj så intressant! En diskussion som kommit in på allmogemåleri, ett av mina favoritintressen!
 
Dalmålerit har som Björn skriver ovan sitt ursprung i Hälsingland (även om det fortfarande anses litet kontroversiellt i Dalarna), närmare bestämt i Voxnadalen. Där fanns en eller flera anonyma målare under 1700-talet som brukar kallas Ovanåkersmästarna. Väl i Dalarna stiliserades rosmålningarna, varefter de stelnade omkring 1790, och efter det målades det ungefär lika fram till omkring 1870, då det närmaste upphörde.  
 
Dalmålarnas kurbitsmålningar kallades från början bara rosmålning. Det var först vid förra sekelskiftet som man började tala om kurbitsar. Dalmålarna använde sina fantasifulla kurbitsar litet varstans, ungefär som ersättningar för träd eller buskar. I ett speciellt motiv, Jona under kurbitsen, har dalmålarna ofta låtit texten Jone sitter under kurbittsen Att han måtte se hwad staden wederfaras skall (S Svärdström: Dalmålningarna. Sthlm 1949, sid. 133) eller liknande stå ovanför. Detta har gjort att rosmålningen fått namnet kurbits.  
 
I vår första bibelöversättning, 1541, återfinns för första gången benämningen kurbits. I 1917 års översättning byts detta mot ricinbuske. Men i vår tredje översättning, 2000, har ordet kurbits fått renässans:
Herren lät nu ett kurbitsträd växa upp över Jona; det skulle skugga hans huvud och befria honom från hans missnöje. Jona blev mycket glad över kurbitsen. (Jona 4:6).
 
Kurbits och kurbitsar har alltså funnits i språket åtminstone sedan 1541.

[Björn Engström]

Odling av pumpor och pumpväxter av släktet Cucurbita är av relativt nytt datum. Cucurbita-släktet växer i Amerika och har endast odlats i botaniska trädgårdar från 1700-talet. Allmänt odlad är inte pump-växterna förrän rätt sent på 1900-talet. Det finns andra närbesläktade växtsläkten som har sitt ursprung i Afrika och Asien. Jag är nästan helt säker på att någon odling av pumpa har inte skett i området omkring år 1800. Däremot har Hundrovor (Bryonia alba, B. dioica) som är närbesläktade odlade i Sverige som gammal medicinalväxt. Teoretisk skulle dessa ha kunnat odlats i området, men härdigheten är mycket tveksam. Hundrovans ursprung är bland annat i Östra och Södra Europa.

[Andreas Wikström]

Hallå!
 
Jag tror inte heller att pumpor har odlats i området. Men däremot kanske Hundrova eller någon annan växt som är närbesläktad. Se länken nedan för mer infomation om Hundrova:
http://www.lysator.liu.se/runeberg/nordflor/59.html
 
Men Lars Nylanders id? är nästan mera spännande.
Jag kan tänka mig att bibeln var en väldigt viktig kunskaps och inspirationskälla på den tiden. De var nog fler som visste vad Kurbits var på den tiden än det är i dag.
 
Man kan tänka sig en liten öppen dunge i skogen där trädkronorna bildar ett tak. Om dåtidens människor skulle ha satt namn på en sådan plats så kan de mycket väl ha valt namnet Kurbits.
 
Vad tror ni?
/Andreas

[Malin Eriksson]

Hej!
Jag har 2 frågor som inte har ett dugg med varandra att göra, den första är om namnet  Bosgården har någon förklaring.  
Den andra, vad/varifrån kommer namnet på byn Trökörna?

[Torbjörn Norman]

Var i Sverige ligger platserna och ungefär vilken tidsperiod rör det sig om?

[Jessica Wahlén]

Känner du till Långfallet, Harakers eller Wåbäck, Gustavs ?
 
Yngve Erik Matsson (f.21/2 1775) lär ha bott med hustrun Stina Persdotter (f.14/10 1763) i Långfallet, Harakers. Vet du mer?
 
Anders Danielsson är född i Wåbäck, Gustavs 19/10 1772. Vet du mer?
 
Tack på förhand, JW

[JW]

Sam, såg under nytt senaste dygn att du gjort ett inlägg till mig men jag kan inte se det när jag klickar på rubriken. Kan du vara snäll och försöka igen? Nyfiken!

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Hej Jessica (kom ihåg att alltid skriva ut för- och efternamn, oavsett om du skrivit tidigare) - Sam hade här råkat lägga den fråga han avsåg svara dig med under Öland: Högby.. (Så den är bortplockad härifrån helt enkelt.. :-)

[Malin Eriksson]

Hej igen!
Bosgårdsnöten är knäckt, svar fanns här på rötter.  
Trökörna, ett lustigt namn, ligger en bit utanför Grästorp Västergötland.  
Mvh Malin

[Anders Ek]

Hej!
 
Någon som vet ursprung till namnet Potila (N Haparanda)? Har studerat Pellijeffs ortsnamnsbeskrivning, men hittade inte detta namn.
 
Mvh Anders

[Ylva Samuelsson]

Hej. Gårdsnamnet Stahult. Finns det någon som känner till, eller har en teori, om vad detta namn kan härstamma ifrån? I Gustav Vasas jordebok stavades det Staffzhult, men jag kan inte själv klura ut vad det skulle kunna syfta till. Gården ligger i södra Småland, Västra Torsås socken.
Tacksam för tips. MVH Ylva

[John-Ivar Jönsson]

Jag söker en plats som heter Unnanmåssa någonstans i S Halland el NV Skåne. Namnet finns nämnt i Voxtorps födslobok på 1750-60 talet.

[Sam Blixt]

Hej John-Ivar!
 
Det finns en plats som heter Sjunkamossa i Rya församling, Örkelljunga kommun.
 
MVH
 
Sam

[Karin A Björkholm (Karin)]

[Carin Olofsson]

Hej John-Ivar,
 
Det finns även ett Undarsmosse ca 2,2 km NNV om Steninge i Halmstads kommun, Halland. Enligt Svenska ortnamn 1999 är det ett naturnamn, men det kan ju ha varit en ort på 1700-talet.
 
Hälsningar
Carin Olofsson

[John-Ivar Jönsson]

Tack Karin,Carin och Sam!
 
Unnanmåssa. Finns det någon i SV småland som känner igen något liknande namn?

[Nina Ourama]

Undrar om ngn kan hjälpa mig med följande? Mina förfäder kommer från ett ställe som heter Brändödshult i Alsheda (numera Alseda antagligen), Jönköping, vad betyder ordet hult eller hulta? När jag då undersöker vidare kommer jag till en skattegård, undrar hur det fungerade på 1700-talet i Sverige, kan någon förklara kort? Dessutom när jag tittar på mina döpta förfäder kommer jag till stället där det står **ster, kan inte läsa vad det står där för prästen har dålig handstil, kan någon vänlig själ hjälpa med detta också? Vore ytterst tacksam för information.

[Peter Karlsson (Peterk)]

Åtminstone något kanske jag kan svara på:
I Alseda församling finns (idag) enligt 'Svenska ortnamn' två platser som slutar på '-ster'; Appelhester och Vagnhester. Båda står idag som 'samlad bebyggelse', den första 2,2 km SSO om Sjunnen, den andra 3,7 km O om Holsbybrunn.
Brändödshult (6,4 km S om Sjunnen) heter visst Bränd-Ödshult idag.
 
Beträffande namnefterleden -hult så citerar jag kort ur Bengt Pamps 'Ortsnamnen i Sverige':
Efterleden är samma ord som det fornsvenska hult (holt) 'liten skog, skogsdunge' och har samma innebörd som detta.
 
Om skattegårdar och liknande så tror jag det kan finnas en del skrivet under bland annt Anbytarforum: Språk, ord och namn: Äldre ord och uttryck (rubrikerna där som börjar på 'Skatte-').
 
Mvh/Peter

[Eva Svensson]

Har en fråga om ortnamnet Magria som ligger utanför Fjugesta mot Knista i Närke.
Vad kommer det namnet ifrån och vad betyder det.
Mvh Eva

[Gunlög Ström]

Hej!
Jag vet inte säkert vilket som är det ursprungliga namnet på Magria, men under en tid hette det Magerheda. Om man kan lite närkingska, så är det inte svårt att förstå hur de dragit ihop ordet. Urnärkingen säger nog gärna hia om heden och Magerhia blir ju lätt Magria.
Ett försök till härledning...
Hälsningar Gunlög Ström

[Ellert Peterson]

Det ursprungliga namnet är med all säkerhet Magerheda, och så har det som Gunlög berättar dragits samman till Magria. Och numera heter det väl alltid Magria, men det kan kanske någon med bättre lokalkännedom klarlägga.

[Roland Johansson]

Ölmevalla i Halland, Ölmstad i Småland, och Ölme i Värmland. Är etymologierna för dessa sockennamn kända?