Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2012

[Ann-Sofie Bodin]

Jag ska göra ett fördjupningsarbete om ortsnamn i Sverige och skulle bli väldigt glad ifall jag kunde få lite info om det

[Olle Elm]

Varför inte börja att läsa vad SOFI har att säga.

[Pernilla Skarfält]

Hej!
Jag undrar om någon vet varifrån ortsnamnet Koppom kommer ifrån. Har det någon betydelse?
MVH // Pernilla Skarfält

[Gunnar Jonsson]

Koppom i Järnskogs socken, Värmlands län. Första gången nämnt 1396 Koppem.
 
Kopp= Rund förhöjning, kulle m.m.
hem= Gård

[Eva Lindqwister]

Hej!
En person bor i Stockholm SS.
Vad betyder SS i Stockholm SS?
 
Tacksam för svar
Eva

[Peter Karlsson (Peterk)]

Jag tror inte det avser något mer bestämt än 'Stockholm stad' egentligen.. Frågan återkommer ofta, och jag har en gång gett ett svar här som bl.a. länkar till ett ställe i Indiko där Stockholm i originaltexten bevisligen blir Stockholm Ss i deras dataregistrering.
 
Men vet någon bättre besked så vore det bra om det kom fram, för frågan kommer som sagt ofta har jag sett..

[Birgitte Jensen]

Hej.
 
Jeg har fundet nogle papire frem fra en fjern slægtning, og der står de har boet på to forskellige gårde i sverige. Ud for gårdenes navne står der 3/4 jord eller 1/8 jord. Er der nogen der ved hvad dette betyder??

[Björn Engström]

3/4 jord eller 1/8
Endera betyder det egendomar av 3/4 mantals eller 1/8 mantal storlek, eller också är det 3/4 del eller 1/8 av en enskild jordbit eller gård.
Om det rör mantals delar är det en fullstor gård.
Det var ganska vanligt med sämjodelad mark och  marken delades på papperet och eventuellt i verkligheten upp till flera generationer senare.
Detta var särskilt vanligt i Dalarna, där jorddelningsreglerna var annorlunda än i övriga Sverige.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Birgitte Jensen]

Hej
 
Mange tak til Björn Engström.  
Med Venlig hilsen
Birgitte Jensen

[Hans Malmström]

Hej
Skeppsta gård och Skepsta Bruk i Gåsinge, Södermanland.
finns det någon gammal karta med dessa namn?

[Pierre Petersson]

Om Skeppsta gård och Skeppstaby i Gåsinge är samma plats så finns det en geometrisk avmätning från 1721 och ett storskifte på åker 1800. Du hittar dem här:
 
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html
 
Men om det finns någon karta med exakt de angivna namnen vet jag inte, det verkar inte finnas på Lantmäteriet i vart fall.
 
Mvh
Pierre Petersson

[Kennet Fontaine]

Finns det möjligen någon som kan berätta för mig vad orten Sanda med det amerikanskinspirerade efternamnet osterhoresung ligger och vad Osterhoresung är för något??

[Carl Szabad]

Något liknande kan åtminstone inte jag hitta, men låter man fantasin flöda lite kan man tänka sig en herrgård Sanda i Österhaninge utanför Stockholm.

[Katarina Sohlborg]

Det finns även ett Sanda i Österfärnebo socken i Gästrikland.
 
mvh Katarina

[Sara Dyrinder]

Hej,
jag undrar vad krog har/hade för innebörd i ortsnamnen. Jag har stött på det i Sörmland. Bl.a. i Lilla Mellösa, där mina anor varit bosatta i Ölmtorpkrogen och Flenmo Krog.
Mvh Sara

[Carl Szabad]

Ett antal platser har varit gästgivaregårdar, så i de fallen är efterledet krog eller krogen relaterat till verksamheten. SAOB (Svenska akademiens ordbok) har ingen annan förklaring heller.

[Tommy Borlaug]

Hej
Finns det någon som kan tyda vad det står i bilden jag skickar med?
Någon jag släktforkar om har flyttat till detta ställe.
Han bor i Tjällmo församling och jag har ingen aning om detta stlle oxå
är Tjällmo församling.
 
Mvh Tommy

[Carl Szabad]

Om du talar om var du klippt ut bilden ifrån är det lättare att ha en åsikt.

[Elisabeth Thorsell]

Det står Löslistan, vilket brukar betyda några sidor längst bak i husförhörslängden, där de antecknades som fortfarande var skrivna i socknen, men som man inte visste var de fanns.

[Sten Magnusson]

Det är också synonymt med Särskild förteckning.
 
Mvh/Sten Magnusson

[Elisabeth Thorsell]

Och senare även kallat Obefintliga, i senare tid förda i särskilda böcker.

[Gunnar Håkansson]

Snarare på församlingen skrivna. Obefintlig blev man först, när man försvunnit från församlingen utan att anmäla flyttning. Löslistan och på församlingen avsåg personer, som man hade koll på, men som inte hade någon stadigvarande hemvist. Under senare delen av 1900-talet användes detta flitigt för exempelvis långvårdens patienter.

[Per Axson Hambrunger]

Har sedan en tid funderat över ett efterled i några geografiska namn:
 
Siljan  (sil-jan) - större sjö i Dalarna, Sverige
Venjan  (ven-jan) - tätort Mora kommun, Sverige
Flötjan  (flöt-jan) - fyr i Ålands hav
Kölkjan  (kölk-jan) - havsvik, ögruppen Kökar, Åland
 
Vad betyder efterledet jan i dessa namn?
 
Undrar med vänlig och svårt vetgirig hälsning
 
Per Ax:son Hambrunger

[Carl Szabad]

Jag skulle tro att slut-n-et bara är en bestämd ändelse till resten av orden. Det är således inte jan som är efterledet utan n.

[Elias Granqvist]

Det stämmer. Naturformationer har ofta namn i bestämd form på svenska, således står Siljan, Venjan, Flötjan och Kölkjan i bestämd form och avslutas därför med -n, på samma sätt som Östersjön, Vänern, Dalälven, Hallansåsen, Omberget med flera naturformationer står i bestämd form, medan ortsnamn däremot brukar vara i obestämd form.

[Elias Granqvist]

Begreppen på församligen skriven och obefintlig finns fortfarande i folkbokföringen, med i stort sett samma innebörd som Gunnar Håkansson beskriver.

[Lars Skillius]

Bortglömt ord och ett ortsnamns betydelse.  
Byn Lillaverke ligger vid Hagbyån, Oskars sn, Nybro kommun och där råkar jag ha anor. Namnet Lillaverke uppfattade jag som de flesta andra, dvs som en tämligen obegriplig bokstavskombination. Några år senare såg jag en skylt vid Verkeån på Österlen som klargjorde att denna å fått sitt namn efter de fasta fiskeanordningarna (för ål och/eller öring) där. Då stod det klart vad man också sysslat med i Hagbyån.
Men min fråga gäller själva ordet och fiskeanordningen: Heter det en eller ett verk, en eller ett verke eller vad? (SAOB har som bekant ännu inte nått fram till bokstaven V.)

[Mats Pettersson]

Det finns andra som har lanserat denna förklaring:
Alunbruket låg vid Verkeån, som fått namn efter bruket, eller “verket” som det också kallades. Alunbruket var i drift till 1912 då kemiska produkter konkurrerade ut alunet.
Se t ex http://www.ts.skane.se/pedagogiska_resurser/bild/andrarums-alunbruk
Mats

[Lars Skillius]

Men såvitt jag vet finns inget bruk eller verk i Lillaverke eller dess omgivning.
/Lars

[Per Thorsell]

Fiske-värk går att hitta i SAOB och under uppslagsordet nedan finner man:
Ingen bygge så fiskevärk, at han ther med stänger Kongsådra, eller farled, och annars fiskevärk ofvan eller nedan onyttiga giör. BB 17: 4 (Lag 1734).  
 
Genus är väl rimligen neutrum: ett verk eller värk.