ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-22  (läst 3571 gånger)

2002-11-23, 19:52
läst 3571 gånger

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Hej Dan!
Landström heter barnen till Paulus Larsson *1790 och hans bror Sjul Larsson *1792. Möjligen kallade sig även Paulus och Sjul sig för Landström.
 
Under 1800-talet var det många som antog nya släktnamn. Ur den s.k. Zackrisson-släkten i Arjeplog (som Margareta Johanna tillhörde på fädernet) antog exempelvis manspersoner bl.a. följande namn: Vallström, Wennström, Lundström, Sundström och Söderberg. Det fanns sannolikt ingen djupare id? bakom att just namnet Landström antogs.
 
Mvh Carl-Oskar

2002-12-13, 13:07
Svar #1

Utloggad Gunvor Ström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 236
  • Senast inloggad: 2019-04-17, 23:15
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/gest1
Finns det några andra källor än husförhörslängder där jag kan finna plats och tidpunkt för födelse, vigsel och död i Arjeplog ca 1800-1860?
 
Några inlägg i Anbytarforum om Olof Eriksson Burman f 1743 och ett par av hans söner har jag läst, men jag söker uppgifter om en annan son, Erik Burman f 1775 (Nurrholm eller Brännäs?) och g 1800 (Arjeplog?) med Catharina Nilsdotter f 1778. Hon kom till Arjeplog 1800 (enl hfl). Jag vill finna varifrån Catharina kom och vilka hennes föräldrar var.
(I Nederluleå finns en Cath. Nilsd. f 19/1 1778, men jag har inte funnit vart hon tar vägen.)
Bodde Erik och Catharina i Galtisjaur när deras barn föddes? När dog Erik och Catharina? Det blir många frågetecken när man inte har tillgång till födelsbok och faddrar.
Deras dotter Magdalena är farmor till min farmor.
Jag är tacksam för all information.
Gunvor

2002-12-13, 19:48
Svar #2

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Hej Gunvor!
 
Det är dåligt med alternativa källor för födelse, vigsel och död i Arjeplog istället för de uppbrända kyrkböckerna för den tid du efterfrågar. I domböckerna kan man dock ha tur att finna enstaka uppgifter. Just i domböckerna för Arjeplog återfinns förteckningar över döda i församlingen 1829-1834 och 1845.
 
Erik Olofsson Burman (1775-1845) var med största sannolikhet född i Nurrholm, Arjeplog. Enligt en bilaga - som utgör en förteckning över döda i församlingen för året 1845 - vid tinget i Arjeplog 1846, så avled den 70-årige Eric Burman i Galtisjaur den 13 oktober 1845.
 
Han var gift 1800 (sannolikt i Arjeplog, men möjligen Sorsele, kolla där) med Catharina Nilsdotter (1778-184?) från Gargnäs i Sorsele. Hennes föräldrar var Nils Mårtensson *1737 o.h.h. Anna Mårtensdotter *1736. Jag har antecknat att hon avled under 1840-talet, men minns tyvärr inte varifrån jag fått den uppgiften.
 
Erik Burman anlade ett flertal nybyggen. Erik Bylund skriver i sin avhandling Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867 (Uppsala 1956), sid. 180:
 
Sålunda anlade och bebyggde Erik Burman från Nurrholm i Arjeplogs s:n i tur och ordning bebyggelseenheterna Brännäs, Dragnäs, Långholm och Galtisjaur samt upptog nybygget Vallnäs inom bebyggelseenheten Stensund. Vidare insynade han f.f.g. Svannäs, Bellonäs och Revi. Samtliga dessa ställen blev så småningom kontinuerligt bebodda före 1867 - utom Revi.
 
Utifrån det arbetsmaterial som Erik Bylund sammanställt inför sin avhandling kan följande nämnas: Erik Burman bodde möjligen någon kort tid i Brännäs 1802. År 1804 insynade och bebodde han Långviken (Dragnäs). Nybygget övertogs 1809 av en Mårten Laestander. Det året insynade Burman Svannäs. År 1811 överlät Burman rättigheterna på landet på Zachris Zachrisson från Racksund. År 1811 insynade Burman Bellonäs men insynade redan året därpå Märsa (Långholm) där han tycks ha bott fram till dess han 1815 bosatte sig i Galtisjaur. i Galtisjaur blev han kvar fram till sin död.
 
I Petrus Laestadius Journal från 1831 kan man bl.a. läsa att Erik Burman var en duktig timmerman och att åkerbruket befattar han sig icke mycket med. På sina båtar har han en stor afsättning (s. 314) Burman nämns på fler ställen i Journalen och även i Fortsättning af Journalen (1833).
 
Erik Burman och Catharina Nilsdotter hade barnen Per Erik *1801, Jonas *1805, Brita Sofia *1810, Anna Catharina *1813, Magdalena *1816, Sara Magdalena *1818 och Karl *1821 4/6. Med tanke på det flitiga nybyggesinsynandet är det svårt att säga var de äldsta barnen föddes. De tre yngsta torde dock ha fötts i Galtisjaur.
 
Mvh Carl-Oskar

2002-12-13, 19:50
Svar #3

Utloggad Gertrud Pettersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 30
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Gunvor
Jag har en del information om Erik och Katarina - ingenting som jag själv har luskat reda på i källskrifter, men däremot sånt som jag fått i andra hand från seriösa forskare. Just nu har jag inte tid att kopiera ner allt - men kontakta mig! Lovar att lägga ut samma information med källhänvisningar före jul!

2002-12-14, 06:17
Svar #4

Kjell-Åke Lundström

Gertrud
Jag har detta från kyrkoböcker i Sorsele/Lycksele:
         1 Katarina Nilsdotter, född 1778-01-10 i Gargnäs, Sorsele. Bosatt
           i Galtisjaur, Arjeplog. Dop Sorsele 1778-01-20.
           
 
                     *** Generation I ***
 
           f
         2 Nils Mårtensson, född 1737 i Gran, Sorsele, död 1793 i Gargnäs,
           Sorsele. Bosatt i Gargnäs, Sorsele. Begravd Sorsele 1793-01-19.
           Bröderna Hans och Nils Mårtensson i Gargnäs straffades för att ha  
           skjutit 2 vajor för Sjul Pålsson Skarp och en för Anund Andersson  
           1771 intill Gargnäs med böter och sexton par spö, tre av slaget    
           och 2 timmar i halsjern samt undergå en söndag uppenbar            
           kyrkoplikt.                                                        
           
           Gift 1761-05 i Sorsele med  
 
           m
         3 Anna Mårtensdotter, född 1736 i Brännvattnet, Burträsk,
           död 1792 i Gargnäs, Sorsele. Bosatt i Gargnäs, Sorsele.
           Till Sorsele 1755 (Dragnäs). Begravd Sorsele 1792-04-30.
           
 
                     *** Generation II ***
 
           ff
         4 Mårten Tursson, född i Gran, Sorsele, död i Sorsele. Skattlapp
           i Gran, Sorsele.
           
           Gift 1725-11 i Sorsele med  
 
           fm
         5 Barbro Hansdotter, född 1700 i Stensund, Sorsele, död 1763
           i Gargnäs, Sorsele. Bosatt i Gran, Sorsele.
           Begravd Sorsele 1763-11.
           Vigde i Sorsele 1725 i november: Drängen Mårten Tursson med pigan  
           Barbro Hansdotter i Stensund.                                      
           Begravd i Sorsele 1763 i november: Hans Mårtenssons mor Barbro    
           Hansdotter i Gargnäs.                                              
           
 
           mf
         6 Mårten Nilsson, född 1697-12-19 i Brännvattnet, Burträsk.
           Soldat, bonde i Brännvattnet, Burträsk. Soldat Ljus.
           
           Gift 1717 i Burträsk med  
 
           mm
         7 Anna, född 1697-12-22 i Burträsk, död 1751-04-20 i Brännvattnet,
           Burträsk. Bosatt i Brännvattnet, Burträsk.
           
 
                     *** Generation III ***
 
           fmf
        10 Hans Ersson, född 1657? i Tväråbäck ?, Umeå lf ?, död 1722
           i Stensund, Sorsele. Profoss, Klockare i Stensund, Sorsele.
           Begravd 1722-05 Sorsele.
           Upptagen i Erik Biurs förteckning över de lappar i Västerbotten    
           som betalar skatt till Kungl.Majt. och Kronan av år 1723: Granbyen
           Klockaren Hans Ersson död sonen Hans Hansson skattar.              
           
           Gift med  
 
           fmm
        11 Barbro Königsdotter, död 1745 i Stensund, Sorsele. Bosatt
           i Stensund. Begravd Sorsele 1745-03.
           Begravd 1745 Mars: Gamla gumman Barbro i Stensund.                
           
 
           mff
        12 Nils Jonsson, född 1663 i Brännvattnet, Burträsk, död 1742-05
           i Brännvattnet, Burträsk. Bonde i Brännvattnet, Burträsk.
           
           Gift 1684 i Burträsk med  
 
           mfm
        13 Karin, född 1656 i Burträsk, död 1736-02-01 i Brännvattnet,
           Burträsk. Bosatt i Brännvattnet, Burträsk.

2002-12-19, 08:15
Svar #5

Utloggad Gunvor Ström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 236
  • Senast inloggad: 2019-04-17, 23:15
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/gest1
Tack till alla som hjälpt mig med Catharina Nilsdotter!  
Nu har jag funnit  att hon gift sig med Erik Burman både i Sorsele vigselbok och en anteckning i hfl.
Gunvor

2003-01-05, 18:10
Svar #6

Jerry Viklund

Hej alla släktforskare och God fortsättning på det nya året!
 
Har läst Lestadius Journaler samt Johan Lundmarks Innan Doktorn Kom och blivit smått intersserad av Arjeplogs historia
Var kan jag få tag i CD?n Piteanor 2000?
Tack på förhand!
Jerry Viklund

2003-01-05, 18:23
Svar #7

Utloggad Maiken Arvidsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 289
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 21:48
    • Visa profil
Hej Jerry och Alla Andra!
CD:n Piteanor kan köpas hos Pitebygdens Forskarförening:
http://hem.passagen.se/piteforskare
Väl inne på deras hemsida kan Du se att det i höstas kom en ny upplaga Piteanor 2002.
 
Lycka till, hälsar
Maiken
Maiken Arvidsson

2003-01-13, 09:38
Svar #8

Dan Eriksson

Är det någon som kan hjälpa mig med far och mor till: Gunnel Michaelsdoter f 1749 gift med Tomas Nilsson f 1751 Arjeplog.
Även far och mor till Christina Anundsdotter f 1748 död i Racksund 1816, gift med Johan Persson f 1749, Arjeplog?
MVH Dan

2003-01-13, 12:36
Svar #9

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Hej Dan!
 
Tomas Nilsson som innehade Rutsa skatteland i Arjeplogs sameby gifte sig 1779 med Gunnil Michelsdotter, född 1749. Hon står antecknad som inflyttad till församlingen år 1779. Med tanke på att familjen var bosatt i södra delen av socknen så antar jag att Gunnil var från Sorsele. I dopförteckningen över Sorsele som K-Å Lundström lagt ut här på Anbytarforum (Landskap: Lappland: Allmänt: Sorsele döpta 1709-1780) återfinns en flicka Gunnil döpt i mars 1749, dotter till Mikael Larsson i Gran. Möjligen är hon identisk med Gunnil i Rutsa.
 
Härstamningen för Christina Anundsdotter i Racksund har jag tyvärr inga uppgifter om. Även hon står som inflyttad till församlingen.
 
Mvh
Carl-Oskar

2003-03-13, 09:20
Svar #10

Margot Göransson

Kan noen hjelpe med opplysninger om følgende personer:
 
Lars Persson f. 1842.04.13 Njarg / Semisjaur (?) (foreldre; Anna Sjulsdtr f. 1821 og Per Mårtensson f. 1809). Lars ble gift ca. 1866 med Karin Andersdtr  (f. ca. 1840 fødested ukjent) og  disse to skal ha gitt flyttemelding til Norge i 1867. De hadde barna  Anders f.  1868.12.11, Elsa Birgitte f. 1871, og Bengt f. 1874. (Bengt dro tilbake til Sverige og bosatte seg i Kurrokveik).
Anders er min farfar. Nå mener noen i slekten at min farfar hadde eldre søsken, født i Arjeplog. Kan noen hjelpe?
Kjenner noen til Anders mor, Karin Andersdtr.? Jeg har fått oppgitt at hennes far het Anders Jonsen, men vet noen hvor hun kom fra?
 
Hilsen
Margot

2003-03-13, 13:27
Svar #11

Utloggad Berit Lindblom

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 365
  • Senast inloggad: 2016-10-29, 11:35
    • Visa profil
Hej Margot!  
På Kjell-Åke Lundströms  CD Samer och nybyggare i inlandet och fjällvärlden  står det så här:
Lars Persson f.1842 Semisjaur till Norge 1880 13/2.  
Son till Per Mårtensson f.1809 och Anna Sjulsdotter  f.1821.
Hustru Karin Andersdotter f.1840 gift 1862-11-30.
barn:
Per f.1864-12-02 död 1870
Anders f.1868-02-04 ??
Elsa Brita f.1871-10-02
Bengt f. 1874-04-02 död 1959-06-19 i Kurrokveik. gift med Selma Katarina Holmström f.1881
 
Inget om hustruns anor.
Hälsningar Berit Lindblom

2003-03-13, 14:02
Svar #12

Margot Göransson

Hei og tusen takk for hjelpa!
Hvor får man kjøpt Kjell-Åke Lundströms CD?
 
Margot

2003-03-13, 15:28
Svar #13

Utloggad Berit Lindblom

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 365
  • Senast inloggad: 2016-10-29, 11:35
    • Visa profil
Margot!
CD-skivan finns att köpa genom  
Skelleftebygdens Släktforskare
Nordanå 93133
Skellefteå
e-mail:fss@museet.skelleftea.se
MVH
Berit

2003-03-13, 15:52
Svar #14

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Hej Margot!
 
Lars Persson var mycket riktigt son till Per Mårtensson (1809-1872), men modern var INTE Anna Sjulsdotter f.1821. I husförhörslängden (AI: 3) framgår det att Per Mårtensson gifte sig för andra gången 1850 med Anna Sjulsdotter. Vem hans första hustru var (= modern till Lars Persson) vet jag inte ännu.
 
Tyvärr är husförhörslängden för åren ca 1825-1855 uppbrunnen och därför får man försöka hitta uppgifter ur andra källor. Jag har läst igenom domböckerna för Arjeplog men jag hittar ingen anteckning om Per Mårtenssons första hustru.
 
Per Mårtensson var i sitt andra gifte skriven för samebyn Semisjaur i Arjeplog. Han var dock född i Njarg sameby. Hans föräldrar var: kateketen Mårten Mårtensson (1764-1815) o.h.h. Gunilla Persdotter (f.1772, levde ännu 1822).
 
Lars Persson med familj står som utflyttad till Norge 1867 (AI: 4 s.139) men inflyttad 1872-09-17 och åter utflyttad 1880.
 
Med vänlig hälsning
Carl-Oskar

2003-03-13, 18:28
Svar #15

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Gjorde en djupdykning i kyrkoboksmaterialet och fann Karin Andersdotters (f.1840) härstamning.
 
I AI: 3 s.140 anges Karin Andersdotter vara sondotter till Hans Påls Enka Brita Nilsdr född 1795. Brita Nilsdotter var gift två gånger, första gången 1814 med Jon Andersson Knip (1790-1824) i Semisjaur med vilken hon hade barnen Lars f.1818 och Anders f.1820. Sedan gifte hon om sig 1825 med Hans Pålsson i Semisjaur.
 
I AI: 4 s.139 nämns paret Karin Andersdotter och Lars Persson på två ställen. Först på mitten av sidan där det står antecknat se nedanför för bättre sam[m]anhang och därefter längst ned på sidan. Genom denna förflyttning hamnar familjen under en annan familj, nämligen Anders Knip f.1820 d.1868-10-10 (som här kallas Andersson, men bör vara Jonsson) och hans hustru Karin Andersdotter f.1818, d.1878-02-11.
 
Med andra ord: Karin Andersdotter f.1840 var dotter till Anders Jonsson Knip och Karin Andersdotter i Semisjaur. Anders Jonsson Knip var son till Jon Andersson Knip och Brita Nilsdotter i Semisjaur.
 
Med vänlig hälsning
Carl-Oskar

2003-03-14, 12:55
Svar #16

Margot Göransson

Hjertelig takk for at dere vil bruke tid og krefter til å hjelpe meg med opplysninger. Om noen skulle være interessert i Lars Perssons etterkommere i Norge, gir jeg gjerne opplysning om dette. 
Kanskje kunne dere ved en anledning ha tid til å undersøke om Per Mårtensson hadde flere barn en Lars? Jeg kjenner jo den nærmeste slekten i Kurrokveik, men jeg vil gjerne vite om jeg har mer slekt i Arjeplogsområdet. 
 
På biblioteket i Sulitjelma har jeg fått opplyst at Lars Perssons farfar, Mårten Mårtensson også brukte etternavnet Falni/Fanni. Vet noen i hvor mange generasjoner dette etternavnet ble brukt?
 
Vennlig hilsen
Margot

2003-03-14, 19:51
Svar #17

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Hej Margot!
 
Jag är mycket intresserad av när och med vilka Anders Larsson och Elsa Brita Larsdotter gifte sig och var de bodde etc.  
 
Per Mårtensson tycks inte ha haft fler barn än Lars. Per Mårtenssons far Mårten Mårtensson (1764-1815) omnämns med namnet Fanni i samband då han gick i Arjeplogs lappskola 1778-80. Mårten är med sin familj skriven för fjällandet Sädem (vilket sannolikt låg i Norge). Mårten Mårtensson hade med sin hustru Gunilla Persdotter barnen: Margareta f.1798 (död 1869, bosatt i Njarg och hade två barn), Brita f.1800 (okänt öde), Emanuel f.1803 (utflyttad 1815, till Norge?), Inga f.1806 (utflyttad 185, till Norge?) och Per f.1809.
 
Mårten Mårtensson är den sista personen i Arjeplog med namnet Fanni. Han var yngste sonen (och den ende av sönerna som hade barn) till Mårten Andersson Fanni (1718-1790) och hans hustru Margareta Andersdotter (1722-1784) i Njarg. Mårten A. Fanni var son till Anders Mårtensson Fanni (1689-1753) o.h.h. Brita Andersdotter (1679-1761) i Njarg.
 
Anders Mårtensson Fanni är den förste bäraren av släktnamnet (som sannolikt är ett öknamn). Fanni stavas olika i källorna. Fanni är vanligast, men stavningarna Fanne och Finni återfinns även. Vid Arjeplogstinget 1735-01-30 stavas namnet Fenne. Vid tinget 1740-01-26 nämns att Anders Mårtenssons ”förfäder ständigt wistats uti Söderwästerbÿn [= Njarg]”. Mårtenssons fjälland hade hans svärföräldrar tidigare innehaft och utgjordes av Nasafjäll, Stollkefjäll och Röberg (de två sistnämnda fjällen låg sannolikt i Norge).  
 
Enligt mantalslängden för Piteå lappmark 1720 var Anders Fanni son till Mårten Andersson (död senast 1700) o.h.h. Margareta Sjulsdotter (levde ännu 1723).
 
Med vänlig hälsning  
Carl-Oskar

2003-03-15, 17:00
Svar #18

Kjell-Åke Lundström

Carl Oskar, kompis:
Kan du i några få ordalag beskriva det du skrivit om släkten knip. Jag har bara läst i Arjeplogs kyrkböcker men jag vet och begriper att det inte är så lätt att komma rätt, då det inte finns några kyrkoböcker. Jag har fördemesta bara skrivit ned det jag sett, ofta med stor brådska, så jag är väldigt tacksam för alla som hittar fel i det jag skrivit. Jag vill att det ska vara riktigt och det vill väl alla.

2003-03-16, 01:30
Svar #19

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Kjell-Åke, tremänning:
 
Visst kan jag det. Släktnamnet Knipa (ibland Knip) bars först av Enar Persson i Njarg som begrovs 1731-04-09. Han anges ha varit 80 år gammal vid frånfället. Hans till namnet okända hustru begravdes 1734-03-24. Enar Persson Knipa skattade enligt mantalslängden 1730 för Nasafjäll. Jag känner - i dagsläget - till endast ett barn till makarna, nämligen Anund Enarsson Knipa (1693-1765) i Njarg. Denne hade med sin hustru Gunilla Andersdotter sju barn, varav två söner förde släktnamnet vidare.  
 
De båda sönerna hade samma namn, nämligen Per, och båda anges ha varit födda 1720. I själva verket torde en av dem ha varit född några år senare (det är nämligen ett hopp på nio år innan nästa barn i familjen föddes). Den ene Per A Knipa bodde kvar i Njarg och avled 1803. Denne hade två döttrar och släktnamnet dog ut med dessa på denna sida. Den andre Per A Knipa var skriven i Semisjaur och avled 1784. Denne hade sex barn varav fem söner vilka alla är tillfogade namnet Knip. (Att ändelsen ”a” här försvunnit är inte ovanligt för samiska släktnamn. Andra namn har tappat ändelsen exempelvis Ruong som först hette Ruonga samt Snuonk som först hette Snuonka. Om Knipa utgör ett samiskt ord eller är detsamma som andfågeln Knipa vet jag inte ännu).
 
Av de fem sönernas barn är det endast Anders Persson Knip[a]s (1758-1825) son Jon Andersson f.1790 som nämns i Arjeplogs kyrkböcker med släktnamnet. Denne var fader till - som nämnts i tidigare inlägg - Lars f.1818 och Anders f.1820. Lars vidare öde känner jag ännu inte till men brodern Anders är den siste som nämns med släktnamnet - åtminstone i Arjeplogs kyrkböcker.
 
Förresten... du som har gått igenom mängder av uppgifter om samiska familjer. Känner du till om det var särskilt vanligt på andra orter med att man givit barn med samma föräldrar samma namn utan att det förra först avlidit, som i fallet med bröderna Per ovan? Detta är relativt vanligt i Arjeplog under 1700-talet men endast i samiska familjer och tycks endast gälla söner.
 
Mvh Carl-Oskar

2003-03-16, 08:57
Svar #20

Kjell-Åke Lundström

Carl-Oskar
Tack för uppgifterna.
Jag har stött på att man namnger barn som du beskriver åtminstone 1 gång i Sorsele (Lycksele), den gången döptes två gossar till Anders och båda levde till hög ålder och bildade familjer. Det verkade mycket förvirrande för mig, första gången jag stötte på det. Annars tror jag att det är mycket sällsynt i andra församlingar än Arjeplog.
Mvh Kjell-Åke

2003-03-17, 19:06
Svar #21

Kjell-Åke Lundström

Carl-Oskar
Jag citerar ur de swenska gränsingeniörernas protokoll 1744-1745:
Augustus den 7:e onsdag
När man vandrade vidare från Piteå till Luleå lappmark:
Tårpenjaurby:
1. Tolfmannen Anders Larsson 60 år gammal.
2. Dess äldre broder Anders Larsson 63 år gammal som åtskiljes ifrån den förra med det ordet; Gamble Anders Larsson.
Jo, det finns nog exempel från åtminstone Granbyn i söder och norrut att man har gett barnen samma namn.

2003-03-17, 20:36
Svar #22

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Kjell-Åke
Mycket intressant. Jag har räknat efter och hittat inte mindre än åtta fall med samma namng?vningssätt och då endast i Njarg sameby i Arjeplog. Hur det ser ut i de andra samebyarna får jag se senare då jag hunnit kolla upp de ordentligt. I ett av de åtta fallen gäller det två döttrar med namnet Margareta (Margeta). Måhända kan detta vara exempel på det som Håkan Rydving nämner i The End of Drumtime att man gav barnet ett kristet namn så att prästen skulle vara nöjd och därefter när man kommit hem efter dopet så höll man en namngivningsceremoni då barnet fick sitt riktiga namn. Det kristna namnet var då av underordnad betydelse.

2003-03-18, 18:40
Svar #23

Kjell-Åke Lundström

Carl-Oskar
Mera ur de swenske gränsingenieurernes protokoll:
Den 20: Tissdag, examinerades Kaitums lappar.
Nr 8 Pohl Jönsson skattar 1 ort
Nr 9 Brodern Mindre Pohl Jönsson skattar 3 ort som ähr sijttandes under Kaisimis tillika med den 3dje brodern 10. Jon Jönsson
Hava ne, Kjell-Åke

2003-03-19, 13:22
Svar #24

Margot Göransson

Hei!
Her kommer Lars Persson og Karin Andersdotters barn, bosatt i Norge:
(Anders og søsteren Elsa ble gift med søskenparet Petrine og Johan)
Anders Larsen f. i Beiarn 31/1 1868 d. 6/6 1928 gift 1899 m. Petrine Emelie Pedersen f. i Solvikmark 29/8 1876. Barn*
*Anna Josefine f. 27/7 1902 g. m. Olaf Stormo, bosatt Reipå i Nordland. Ingen barn.
*Erling Lindemann Parelius f. 25/1 1906, gift med Frida Karlsson, bosatt Umeå. Ingen barn.
*Håkon Marius f. 28/11 1909 d.31/7 1975, g.m. Molly Alette Larsen barn:
Margot Annlaug f. 5/8 1938
Svein f. 9/10 1942
Astrid Petrine 7/1 1948

Elsa Brita (Birgitha) f. (i Saltdal ?) 2/10 1871 d. 8/8 1909 gift 1900 m. Johan Peter Pedersen f. i Solvikmark 25/7 1873. Barn*
*Pauline Elida Karoline f. 30/11 1902 g.m. Peter Edvardsen, Rørvasseid, Sørfold kommune.
*Alma Josefine f. 7/5 1904, gift med sin “kusin” Hubert Adrian Bengtsson, Arjeplog. Deres barn; Arne og Sonja.
*Andreas Olai f. 28/3 1906, død ugift.
*Inga Lorentine f. 6/1 1908 g.m. Bernhard Thorsen, Sannidal, barn: Elsa, Tor, Ivar og Jan.

Både Anders og Elsa bodde i Lakså, en sidedal til Sulitjelma, begge familiene drev med gårdsbruk. I slektsbok for Skjerstad og Fauske bd I, sies det at moren Karin Andersdatter flyttet til Anders da faren Lars Persson døde, og at hun bodde i Lakså til sin død.

I folketellingen for 1875 finner jeg Lars Persson (Pedersen)og Karin med barna på denne adressen: http://www.rhd.uit.no/ftsoek/ftsoek.asp?kommando=bosted&ftaar=1875&spraak=norsk&kommnr=1842&kretsnr=002&bostnr=0042&leilnr=00

Om Lars Persson står det i slektsbok for Skjerstad og Fauske bd I – side 276; Ljøsenhammeren: ”Den eneste vi vet holdt til i området, var Lars Persson født i Sverige ca. 1840. Faren, Per Mårtensson lå bare en vinter i Norge og da bodde da i telt i Stabbursdalen. Sønnen Lars var gift med Karing Andersdtr. Til å begynne med flyttet dette paret omkring sommerstid, men overvintret i telt(kåta) bland annat i Lurfjellområdet og i Misværmarken. Etter noen år bygde de en gamme (torvkåta)ved Ljøsenhammeren og bosatte seg der fast. Lars døde der den 2. februar 1888, 46 år gammel. Han etterlot seg hustru og 3 barn. Karen flyttet like etter til en av sine sønner, Anders. Hun døde i Lakså den 5/1 1916, 75 år gammel. Hun etterlot seg intet.”

PS. I gårds og slektsboken for Saltdal bind I finner jeg en Emanuel Mårtensson, f. 1804 gift med enke Kari Andersdatter fra Evenesdal. Emanuel var konfirmert i Saltdal i 1822. Dette er sannsynligvis sønn av Mårten Mårtensson.

2003-03-19, 13:28
Svar #25

W. Spjelkavik

Søsken med samme navn.
Jeg har nettopp vært i kontakt med en Göteborgare som kom over fenomenet med søsken som bar same fornavn. Tilfellet skrev seg fra Gudbrandsdalen i Norge, fra en husmannsslekt. I dette tilfellet var det to jenter som het Ragnhild, den ene etter fars mor og den andre etter mors mor. Det påstås at dersom besteforeldrene hadde samme navn ble barn  nr. en og to oppkalt etter disse, selv om de hadde samme fornavn.

2003-03-23, 01:25
Svar #26

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Tack Margot för redogörelsen. Underbart att få veta vart Emanuel Mårtensson tog vägen. Jag måste helt klart låna och läsa igenom de norska gårds- och släktböckerna. Det är många samer från Arjeplog som flyttar över till Norge. Eftersom jag håller på att forska ut Arjeplog helt och hållet och dokumenterar varje individ så är varje ny uppgift viktig.

2003-03-23, 20:43
Svar #27

Utloggad Torbjörn Holmström

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej Carl-Oskar, vet ej om jag är ute och cyklar men samebarnens namn försvenskades förmodligen av en präst när han skrev ner namnen medan det på samiska kanske fanns en skillnad?! Någon samisktalande kanske vet.

2003-03-23, 22:54
Svar #28

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Ja det stämmer att namnen försvenskades, åtminstone i vissa fall. De samiska namnen användes dock i större utsträckning i kyrkböckerna i de nordligare lappmarkerna, men i de sydligare som i Arjeplog blev Andak = Anders, Vuolla = Olof etc. Möjligen fanns det en skillnad på barnens namn när det sades på samiska, som du föreslår. Detta måste helt klart undersökas närmare.
 
Som jag tidigare nämnt så var det dock vanligt med omdop av de nydöpta samiska barnen. Detta samiska omdop finns även beskrivet av Gustaf von Düben i Om Lappland och lapparne (1873, s.205, 263-266). Där nämns bl.a.:
 
Derpå skedde dopet under dessa ord: ´jag pådöper dig ett nytt namn, N. N. [...]. Till slutet sade hon: ´nu är du same-nabna (eller adde-nabma) döpt med jabmeknamn, få se hur väl du der med trifves´. [...] Uppkallandet af ett barn efter en dödvar ett dennes upplifvande i barnet, och der före uppgaf den döde, i så fall, sin sträfvan att få barnet till sig.
 
På sidan 105 skriver von Düben bl.a.: Högström berättar (sid. 138), att då ett barn blifver sjukt eller oroligt - (´barnet tål icke sitt namn då det gråter och är skrikigt´, säger Fjellner) - stundom äfven af annat skäl, t. ex. för att afvända en förmodad olycka, byter Lappen om dess namn, på sådant sätt att han med afkok på albark tvättar bort det gamla.
 
Tyvärr nämns inget om denna sed kan vara anledningen till förekomsten av syskon med samma namn. (Kan man måhända tänka sig att det äldre syskonet fått ett annat namn efter dopet eftersom det tidigare namnet ansågs olämpligt och att den yngre i stället fick det namn som den äldre först hade?)

2003-04-22, 21:56
Svar #29

Utloggad Ewa Nilsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 61
  • Senast inloggad: 2019-02-26, 19:15
    • Visa profil
Finns det någon som känner till anorna för Maria Charlotta Wallström, född 1849-04-29 i Arjeplog, (g.m. Carl Forsmark, född 1845-10-28 i Forsbacka)?
 
Mvh. Ewa

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna