Salanus, Tunström och Sporrong. Tilltalsnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland

[Stefan Simander]

En avhandling med ovanstående titel lades nyligen fram i Uppsala. Författaren och namnforskaren Lennart Ryman har publicerat avhandlingen i serien Anthroponymica Suecana (nr 13). Umeå 2002.
 
Till förtjänsterna hör en kommenterande forskningshistorik gällande namn, särskilt tillnamn. Dessutom undersöks för tiden 1620-1730:
 
Tillnamn i Uppsala. I olika sociala grupper. I Uppsalas mantalslängder för den borgerliga staden.
Tillnamnsartiklar från Accis-Örner (157 st)
 
Tillnamn i uppländsk bruks- och gruvmiljö. Vallonska släktnamn. Tillnamn vid Gimo bruk. Tillnamn burna av gruvarbetare vid Dannemora.
 
Tillnamn bland landsbygdens allmoge. Danmarks socken, Skäfthammars socken och vissa uppgifter från andra socknar.
 
Förekomsten av tillnamn i Uppland under 1600- och 1700-talen. Övergång till släktnamn.
 
Typologi. Fördelning mellan tillnamnstyper i mantalslängder. Enledade tillnamn. Enkla tillnamn. Kompositionspatronymika. Germanska avledningar (-are, -e, -er, -ing och -ow).
Lärda namn (Oavkortade och avkortade). Tvåledade tillnamn. Namngivningsgrunder.
 
Bilaga med Magistratspersoner i Uppsala under 1600-talet som bär tillnamn.
 
Tillnamnsregister.
 
Den finländska opponenten kritiserade vid disputationen till synes korrekt den ostrukturerade dispositionen, de många upprepningarna och framförallt den stora svagheten att ha förbigått befintligt kyrkboksmaterial. Det sistnämnda medförde att betydligt färre kvinnor kommit med i undersökningen.
 
Hon kritiserade också alltför ensidigt och småskuret att Vallonnamnen tagits med, att så mycket detaljer och personhistoria kring namnbärarna tagits med och slutligen men alltför överdrivet kritiserades att så få exempel medtagits från det finska området!
 
Som släktforskare kan man glädjas åt att Hans Gillingstam självklart finns med i Litteraturförteckningen, liksom Christina Backmans artikel om hattmakare i Förbundets årsbok 1989.
 
Vad man kan undra över är ju hur mycket kunskap det finns kring namnforskning som släktforskare besitter men som aldrig kommer med i någon avhandling pga av bristande kommunikation med den akademiska forskarvärlden.
 
Rymans avhandling är av stort intresse för släktforskare som vill lära sig mer om namn och då i synnerhet från Uppland.

[Stefan Simander]

Uppsalas professorer gick i bräschen för nytt namnskick
Universitetets professorer var bland de första i Uppsala och Uppland som tog sig släktnamn eller tillnamn. Spridningen av tillnamn - från 1640-talet och framåt - skedde i stort sett uppifrån och ner i samhällshierarkin. Det visar Lennart Ryman i sin avhandling om hur bruket av släktnamn växte fram i Uppland.
http://info.uu.se/press.nsf/pm/uppsalas.professorer.id74.html
 
----------------------------------------------------------------------
 
En recension av avhandlingen skriven av Per-Axel Wiktorsson finns enligt http://www.nordiska.uu.se/personal/peraxelwiktorsson/bibliografi_paw.pdf :
 
74. Släkt och namn. (Rec. av) Lennart Ryman, Salanus, Tunström och Sporrong.
Tillnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland (I: Släkt och Hävd 2003 S. 43-
47).
 
I ovanstående biliografi finns många titlar som lockar om man är intresserad av personer, personnamn och ortnamn.
----------------------------------------------------------------------
 
Från Lindberg till Beachman
http://www.fof.se/tidning/2003/1/fran-lindberg-till-beachman
 
Lennart Ryman:
Nordiska binamnsordböcker och binamnssamlingar - i går och i morgon
http://www2.sofi.se/NORNA/Temporart/Lennart.Ryman.pdf
 
------------------------------------------------------------------
 
Namnfraser i äldre tid
Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi
 
Projektet bedrivs av Lennart Ryman.
 
I projektet undersöks hur enskilda individer omtalas från 1200-talet till 1700-talet. Omtalssättet avslöjar mycket om hur människor identifierades och kategoriserades i sin samtid. En hypotetisk person kunde i olika sammanhang kallas hustru Anna, Anna Larsdotter eller Olaf skomakares hustru. Sådana fraser kallas här namnfraser. (Se rutan till höger för exempel på namnfraser från olika tider.)  
 
Projektet syftar till en kartläggning av namnfrasen i tid och rum. Inom undersökningsperioden ligger tyngdpunkten på tiden mellan 1450 och 1520. Följande frågor skall utredas närmare.  
 
· Hur identifierades och identifierade sig tidens människor med hjälp av namnfrasen?  
 
· Vad avgör om en individ namnges eller inte?
 
· Vad avgör om en individ omtalas med blotta förnamnet eller med en mer omfattande namnfras?
 
· Vilka delar av namnfraserna är tätt knutna till förnamnet och vilka utgör mer eller mindre löst anknutna bestämningar?  
 
· Vilka delar av namnfraserna är egennamn eller delar av egennamn, och vilka är det inte?
 
· Hur varierar namnfrasernas betydelse och form kronologiskt, geografiskt, socialt, mellan könen och efter texttyp?
 
Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
 
Källa: http://www.sofi.se/1825
 
-----------------------------------------------------------------------------
 
För mer information om namn se:
http://www.sofi.se/namn och http://www.sofi.se