ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Von eller af etc  (läst 14897 gånger)

2000-11-03, 19:19
läst 14897 gånger

K.L

Hur kommer det sig att vissa namn har von eller af framför sig? T ex Horn och von Horn.

2000-11-03, 23:08
Svar #1

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Hej K.L (är du möjligen densamme/a som ny?)
 
von är en tysk prepostition som betyder från eller av.  
 
I Sverige var ju det vanligaste sättet att bilda ett efternamn att tala om vem man var son eller dotter till: Johans son, Eriks dotter: Johansson, Eriksdotter.  
 
I Tyskland (eller rättare sagt: på tyskt språkområde; Tyskland fanns ju inte som politisk enhet förrän 1871) var det vanligaste sättet att bilda ett efternamn att tala om vad man hade för yrke: Bäcker = bagare, Bauer = bonde, Schmidt = smed, etc. Ett annat vanligt sätt att bilda ett efternamn var att tala om varifrån man kom: von Holstein = från Holstein (även Holsteiner kunde förekomma), von Bremen = från Bremen (även Bremer), von der Burg = från borgen etc.
 
Något förenklat kan man säga att det lär ha gått till på ungefär följande sätt:  
När det tyska vasall/feodalsystemet hade börjat bli ärftligt, skrev man sig vanligen till någon eller några av de slott, borgar eller andra egendomar man ägde: von..(egendomens namn) eller zu..(egendomens namn) Denna senare typ av namn kom därför i högre grad än yrkesnamnen att bäras av och förknippas med adelssläkter och lägre furstesläkter (gränsen däremellan var på tyskt språkområde mycket flytande). Många tyska frälsemän som under senmedeltiden inkom till Sverige (under bl.a. Albrecht av Mecklenburgs och Erik av Pommerns tid), hade ofta namn av denna typ, t.ex. von Bülow, von Witzen. Många tyska krigare, såväl frälse som ofrälse, som gick i svensk krigstjänst eller kämpade på Sveriges sida i Trettioåriga kriget hade också namn som på von. Många av dessa blev efter Trettioåriga kriget svenska undersåtar och erkändes som svenska adelsmän.  
 
Efterhand kom därför prefixet von att i Sverige förknippas med adelskap, fast det på tyska ju egentligen bara betyder från eller av. Detta innebar i sin tur att många svenskar som adlades, lade till ett von före sina borgerliga namn, för att själva namnet skulle låta mera adligt: von Engeström, von Dalin, von Linné (tidigare Linnaeus), von Hermansson etc. Namn på von kan således ha olika ursprung: dels tyska släkter/ätter som vid olika perioder inkommit till Sverige (alla f.ö. inte adliga), dels svenskar som adlats och vid adlandet antagit ett namn begynnande med von.
 
Under Gustaf III:s tid (1771-1792) började på flera områden en tidig nationell våg. För kanske första gången i vår historia började man medvetet betona det typiskt svenska. Troligen var Gustaf III:s egen roll i detta inte så obetydlig. Den s.k. svenska dräkten infördes, den uppenbarligt arkaiserande titeln En av rikets herrar infördes, m.m., m.m. Då man var medveten om att det vanliga adelsprefixet von var av tyskt ursprung, försökte man ersätta det med något motsvarande, men med sveskt ursprung. Man fastade då för af (alltså = av, men med då rådande stavning, s.k. gammalstavning), som ju betyder ungefär samma sak som von (från, av) Många adelssläkter har därför namn av denna typ, t.ex. af Sandeberg, af Petersens, af Ugglas etc.

2000-11-04, 11:18
Svar #2

K.L

Tack !
 
Nej, men jag känner ny. Hur så?

2000-11-04, 15:00
Svar #3

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Det är så att du bör följa reglerna för detta forum och skriva ut ditt namn, när du gör inlägg. Det är inte tillåtet med anonyma inlägg. Läs gärna  Ordningsreglerna, som står först bland forumets ämnen

2000-11-04, 20:09
Svar #4

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Komplettering till mitt tidigare inlägg (fredag den 3 nov 2000 kl. 23.08):
 
Prefixet af har fakiskt använts tidigare än under Gustaf III:s tid. Vanligen användes det av adelsätter, som placerade det efter det egentliga ättenamnet för att markera viken ättegren man tillhörde (om det fanns flera grenar av ätten som var för sig hade blivit adlade, fiherrliga eller grevliga, och som sådana även blivit introducerade på Riddarhuset), t.ex. Oxenstierna af Eka och Lindö, Oxenstierna af Korsholm och Wasa, Oxenstierna af Södermöre, Oxenstierna af Croneborg eller Horn af Kanckas, Horn af Åminne, Horn af Marienburg. (Horn af Rantzien och von Horn är däremot helt andra ätter, utan släktskap med de föregående)
 
Men af har faktiskt använts före själva namnet, åtminstone en gång före den period jag tidigare beskrev: Gustaf Gustafsson (1616-1653),utomäktenskaplig son till Gustaf II Adolf och Margareta Slots, adlades 1637 under bibehållet namn (Gustafsson), och blev friherre och greve 1646 med namnet af Wasaborg.  
 
Ätten (och därmed också Vasaätten, skulle man faktiskt med lite vidsynthet kunna säga) dog ut på svärdssidan 1754 med hans sonson Georg Mauritz af Wasaborg, men hans syster Henrietta Polyxena, som levde i yttersta armod i Hundlosen i Oldenburg (Tyskland) ännu 1777, fick detta år en nådegåva och understöd av Gustaf III (som ju var en stor beundrare av Gustaf II Adolf), varvid han benämnde henne sin kusin. Hon dog s.å. 30/10, som den sista av ätten på spinnsidan och av ätten överhuvudtaget. [EÄ]

2003-01-18, 19:26
Svar #5

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
En ana till mig kallas von der Burg som vuxen och inspektor 1740 i Karlsborg (F). Vid andra tillfällen kallas han van den Burg, vilket stämmer med det påstådda holländska ursprunget.
Hans far, byggmästare i Säterbo, kallas dock vid samma tid de Bourg. Så kallas även ättlingarna i Värmland från slutet av 1700-talet och fram till våra dagar.  
Beror detta på att franskan kommit på modet? Var det finare att ha franskt än holländskt påbrå och i så fall redan 1725?

2003-05-17, 02:01
Svar #6

I Sandeberg

Hej
Please varför ändrade min släkt namnet Sandberg till Sandeberg.Jag förstår ingenting.Kan någon förklara varför?

2003-05-22, 20:14
Svar #7

Hans Johnson

Förmodligen för att särskilja sig från den  
adliga ätten Sandberg, jag minns inte introduk-
tionsnummret, till vilken regeringsrådet S. hörde.
Ätten var ej långlivad.

2006-07-26, 02:47
Svar #8

Andras Lampeitl

Undrar om man kan lägga till von, af eller liknande till sit nuvarande efternamn(efternamn/släktnamn som gått i arv antal generationer)? För tilläggen som tidigare nämts är endast benämning att man kommer från en viss plats eller viss släkt. Har via mail hört av mig till en på PRV.se där jag fick svaret att detta inte var möjligt.
 
Enligt namnlagen går det inte att lägga till prefix till sitt efternamn. Endast
när det ingår i ett släktnamn där övriga kriterier uppfylls har du rätt att  
anta prefixet.
 
Har dock läst namnlags förordningen och där inte kunnat hitta mista anydan till att sådana prefix inte skulle kunna vara möjliga att införa. Den synnerliga anledning är ju att man vill betona att man kommer från,av (Von, af) den släkten man nu härstammar från.  
 
 
  Fakta är följande: Hindren för att anta vilka namn man vill anges i ??12-13 i Namnlagen. Där står det t.ex. att  
 
Som efternamn, vare sig det är nybildat eller ej, får inte godkännas namn som lätt kan förväxlas med  
1. ett efternamn som någon annan enligt lag bär eller har rätt att bära,  
2. ett allmänt känt efternamn som har burits av en utdöd släkt,  
3. ett allmänt känt utländskt efternamn,  
4. någon annans konstnärsnamn eller ett likartat namn som är allmänt känt,  
o.s.v.  
 
Men det mycket viktiga undantaget ges sedan av 14 ? 2. st.  
 
I övrigt kan byte till ett efternamn ske utan hinder av 12 eller 13 ? endast om det finns synnerliga skäl.  
 
Detta är vad lagen säger. Sedan är det juristernas uppgift att tolk vad som menas med synnerliga skäl.    
 
Så någon som vet vad denna (eventuelle) juristen på Prv har för belägg att säga att detta inte skulle vara möjligt. Står de nånstans i namnförordningen eller bryter detta tillägget på något vis mot någon av paragraferna?

2006-07-26, 10:05
Svar #9

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 15:23
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
I stället för att fråga om någon av Anbytarforums läsare vet vad den eventuelle juristen på PRV har för belägg för sitt påstående, så föreslår jag att du frågar vederbörande själv... J
 
Be om en hänvisning till aktuell(a) paragraf(er) i namnlagen. Och om du sedan inte hittar något stöd för påståendet i den lagtext han/hon hänvisar till (och jag kan över huvud taget inte hitta ordet 'prefix' vid en sökning i lagtexten...), så fråga på nytt, denna gången efter ett stöd för tolkningen (för det är ju i så fall bara fråga om en tolkning av lagen) i förarbetena. (Förarbeten till lagen brukar man kalla de formella skrivelserna inför riksdagens lagstiftningsbeslut, alltså regeringens proposition och riksdagsutskottets utlåtande, där lagtexten motiveras.)
 
Det är en god regel att aldrig godta en myndighets lösa påståenden; man ska alltid be om en motivering.
 
Observera att det alltså är namnlagen som är aktuell här. Namnförordningen reglerar bara formaliteterna kring ansökningen, inte själva namnet.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2006-07-26, 14:41
Svar #10

Andras Lampeitl

Bör kanske bifoga de paragraferna angående just att anta ett nytt efternamn. Följer nedan
 
Hindren för att anta vilka namn man vill anges i ??12-13 i Namnlagen. Där står det t.ex. att  
 
12? Som nybildat efternamn får inte godkännas
 
1. namn som till bildning, uttal eller stavning har en sådan språklig form att det inte är lämpligt som efternamn här i landet,  
2. namn som är i bruk som förnamn, om det inte finns särskilda skäl att namnet ändå skall få bäras som ett nybildat efternamn,  
3. dubbelnamn,  
4. namn som kan uppfattas som en benämning på järnvägsstationer, postkontor eller liknande och därför kan medföra olägenhet eller i övrigt kan vilseleda allmänheten,  
5. namn som kan väcka anstöt, eller  
6. namn som kan antas leda till obehag för den som bär det.  
7. Fråga om de nybildade efternamnen till bildning, uttal eller stavning har en sådan språklig form att namnet är lämpligt som efternamn i Sverige
 
13? Som efternamn, vare sig det är nybildat eller ej, får inte godkännas namn som lätt kan förväxlas med
 
1. ett efternamn som någon annan enligt lag bär eller har rätt att bära,  
2. ett allmänt känt efternamn som har burits av en utdöd släkt,  
3. ett allmänt känt utländskt efternamn,  
4. någon annans konstnärsnamn eller ett likartat namn som är allmänt känt,  
5. en beteckning för en stiftelse, en ideell förening eller någon liknande sammanslutning,  
6. någon annans här i riket skyddade firma eller varumärke eller ett annat kännetecken  
som har inarbetats för någon annan i en näringsverksamhet här i riket, eller  
7. en titel på någon annans skyddade litterära eller konstnärliga verk, om titeln är  
egenartad, eller ett särskilt skapat namn som förekommer i ett sådant verk och  
vars utnyttjande skulle innebära en kränkning av någon annans upphovsrätt till verket.  
Har någon efter ansökan förvärvat ett nybildat efternamn, utgör vad som sägs i första  
stycket 1 inte hinder för föräldrar, syskon eller syskonbarn att med förvärvarens samtycke
 erhålla det namnet efter ansökan hos patent- och registreringsverket.  
Har det förra förvärvet gjorts av flera, fordras samtycke av dem alla.
 
14? Utan hinder av 12 eller 13 ? kan, om det finns särskilda skäl, byte ske till ett efternamn
 som är bildat av faders eller moders förnamn med tillägg av ändelsen son eller dotter eller  
till ett efternamn som sökanden har burit tidigare utan att ha förlorat det enligt 16--19 ??.
 
I övrigt kan byte till ett efternamn ske utan hinder av 12 eller 13 ? endast om det finns synnerliga skäl.

2006-07-26, 15:01
Svar #11

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 15:23
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Jo, detta framgår ju av den lagtext jag länkade till...
 
Men frågan var ju vad PRV-juristen (?) hade för belägg för sitt påstående. Alltså: Enligt namnlagen går det inte att lägga till prefix till sitt efternamn. Endast när det ingår i ett släktnamn där övriga kriterier uppfylls har du rätt att anta prefixet.
 
Och det kan ju bara vederbörande svara på själv, eftersom det inte går att finna något om det i lagtexten - åtminstone inte med blotta ögat... J
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2006-07-26, 22:55
Svar #12

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Här finns ju en gammal diskussion om ovanstående med trådar tillbaka till 2002.
 
Om antagande av utdöda adliga släktnamn m.m.
 
Antagande av utdöda ätters namn

2006-07-27, 08:04
Svar #13

Hans Johnson

Visst! men Lampeitl verkar vara inne på nyantagande av namn typ af Bäckegård, af Odenstam(vilket man exempelvis skulle kunna tänka sig antaget av en person vars moder är f Odencrantz), af Lilliehööks(jämför med af Petersens tidigare Petersen och af Forselles tidigare Forsell), af Tibelii(för person av den släkt Tibell vilken förgrenat sig i adliga och friherrliga ätterna af Tibell) och von Torpman. Alltså nybildade efternamn vilka såsom beståndsdel innehåller ett sk prefix och godkänns utan att registrerande myndighet förhåller sig till namnansökarens bördsförhållanden.

2006-07-29, 01:44
Svar #14

Andras Lampeitl

Diskussionen om antagande av namn med prefix är ju egentligen lite uppdelad.
 
1. Nyskapade av efternamn med prefix
 
2. Antagande av utdöda ätters namn med(eller utan) prefix.  
 
3. Antagande av ätte/släktnamn med prefix genom att man på något sätt bevisar sin härkomst från just den ätten/släkten.
 
4. Lägga till prefix till nuvarande Släktnamn.
 
Åsikter/tankar osv.
 
Angående punkt nummer 1. så förstår jag inte prefixets innebörd då enligt namnlagen får man ej ha namn som kan verka vilseladande genom att heta vissa orter eller platser, städer osv. Och om man skapar ett nytt efternamn med prefix så för en själv är man ju inte AV/FRÅN släkten  Så då blir ju prefixet egentligen bara en skönhets grej, dock inget större fel i det men ändån. Dess innebörd försvinner.
 
Angående punkt nummer två: Detta tycker jag är lite smått tråkigt att de förekommer, inte för jag tycker namnen är förmer och därför endast priviligerade blodssläktingar. Utanför att det är en del av sveriges historia och om man accepterar nyantaganden av icke kända släktnamn så när de väl händer (viket de faktiskt gör) att en ättling dyker upp till den 'utdöda' släkten så är namnet redan taget. Av någon helt utan anknytning eller dylikt till det. Men sen å andra sidan, skall fina namn gå till spillo vara för dom anses finare än andra? Så där finns två sidor av det hela, svårt att ta ställning till just den ena personligen.
 
Angående punkt nr 3. Det tycker jag är skoj, när det väl händer så återupplivar man delar av historien. Inte för att de gör någon skillnad individer emmellan om man heter Svensson eller nåt gammalt fint ättenamn men ändån.
 
Angående punkt nummer 4. Det tycker jag är helt okej, och enligt den på Prv som svarade mitt mail påstod dock att de ej var möjligt. Fast efter ha läst namnlagen nåtsånär så står där inget som kan på något sätt tolkas på så viss att de förbjuder att lägga till prefix. Jag tycker personligen de skall vara okej om man lägger till prefix till sitt nuvarande släktnamn de ska ju dock helst va egenartat och endast användt ut av endast den egna släkten. För annars är de lite olönt att säga man kommer från släkten  om nu där finns många andra släkter med samma släktnamn.  
 
Är de någon som vet nån som fått rätt till att lägga till prefix till sutt nuvarande släktnamn?  
 
Undrar också angående punkt nummer 3, om man måste ha RAKT led och om de är endast svärdsida som räknas om man vill återta ett gammalt släktnamn. Eller är spinnsidan också tillåten? får de möjligen lov att gå sicksak, eller vad man ska kalla det?  
 
Undrar också hur prv, myndigheter och även riddarhuset hurdant dom tar ställning till hur man måste va av härkomst från en ätt för att få återta de namnet?

2006-07-29, 01:50
Svar #15

Andras Lampeitl

Tilläg till ovanstående text*
 
Och jag väntar fortfarande besked från den på PRV som sa detta inte var möjligt, återkommer senare med det.  Vill ni se hela mailet så skriv bara det så kan jag posta det, dock lite onödigt om de nu inte är av intresse för de är rätt långt.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna