http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Metronymikon https://familysearch.org/learn/wiki/sv/Fadersnamn_eller_patronymikon ------------------------------------------------------------
Uppgifter nedan är från 2004, undrar hur det ser ut nu 10 år senare?
Nästan tre miljoner svenskar har ett efternamn som slutar på -son. De är inte jämnt fördelade över landet. I Blekinge har över hälften ett sonnamn.
I Stockholm bara en femtedel.
I Sverige finns en lång tradition av att efternamn ärvs på fädernet. Efternamn som bildas med faderns förnamn kallas patronymikon. I Sverige är det namn som slutar på son eller dotter. Efternamn som bildas med moderns förnamn, något som är ovanligt, kallas metronymikon.
År 1901 kom en namnlag som förbjöd användandet av patronymikon och metronymikon och som innebar att alla var tvungna att använda släktnamn. I praktiken innebar det att de allra flesta behöll det efternamn som bildats efter faderns förnamn som släktnamn. Efter 1901 fick exempelvis Anders Erikssons nyfödde son inte längre patronymikonet Andersson, utan i stället släktnamnet Eriksson.
I den nu gällande 1982 års namnlag tillåts både patronymikon och metronymikon igen. Till grund för den nya lagstiftningen ligger också en strävan till jämlikhet mellan kvinnor och män i namnrättsligt avseende.
I Sverige bor 2 920 257 personer som har ett efternamn som slutar på son. Det motsvarar omkring en tredjedel av Sveriges befolkning.
Av sonnamnen finns det nästan inga som är metronymikon dvs. där första ledet är ett kvinnonamn. Inget metronymikon har fler än fyra bärare.
Den danske kungen Sven Estridsson som levde under perioden 1020-1074 är ett historiskt exempel på en person med metronymikon. I Norge fick han dock heta Sven Ulfsson.
Andelen personer med sonnamn varierar stort mellan länen. Högst andel sonnamn har befolkningen i Blekinge län där mer än hälften har ett namn som slutar på - -son.
Efternamn som börjar på Lind är vanliga. Bortsett från sonnamnen är Lindberg, Lindström och Lindgren de tre vanligaste. Allmogen valde ofta namn som var knutna till naturen från 1860-talet och framåt.
Nästan tre miljoner svenskar har ett efternamn som slutar på -son. De är inte jämnt fördelade över landet. I Blekinge har över hälften ett sonnamn.
I Stockholm bara en femtedel.
Larsdotter vanligast
De 10 vanligaste dotter-namnen år
2004. Varje stavning redovisas som
ett eget namn. Antal bärare
Nr Namn Antal
1 Larsdotter 178
2 Persdotter 134
3 Eriksdotter 105
4 Olofsdotter 104
5 Stigsdotter 100
6 Andersdotter 89
7 Nilsdotter 88
8 Gunnarsdotter 71
9 Björnsdotter 67
10 Karlsdotter 65
Bara 3 960 personer har ett efternamn
som slutar på dotter. Av dessa är 3 929
kvinnor och 31 män. Omkring 250 av
kvinnorna med andraledet dotter i sitt
efternamn har också ett kvinnonamn
som förstaled.
… dotter-namn i Jämtland
Dotternamn länsvis år 2004. Per tusen
av folkmängden (promille)
Nr Län Promille
1 Jämtlands län 1,19
2 Dalarnas län 0,77
3 Uppsala län 0,52
4 Kronobergs län 0,50
5 Västerbottens län 0,49
6 Gävleborgs län 0,48
7 Skåne län 0,48
8 Hallands län 0,47
9 Stockholms län 0,45
Hela Sverige 0,44
10 Gotlands län 0,43
11 Kalmar län 0,41
12 Jönköpings län 0,39
13 Värmlands län 0,39
14 Västra Götalands län 0,38
15 Västernorrlands län 0,36
16 Örebro län 0,36
17 Södermanlands län 0,35
18 Östergötlands län 0,33
19 Västmanlands län 0,30
20 Blekinge län 0,29
21 Norrbottens län 0,26
Störst andel dotter-namn har Jämtlands
län där drygt en på tusen har ett namn
som slutar på dotter. Lägst andel finns i
Norrbottens län där bara en på fyra tusen
Svenska namn har ofta har ett dotter-namn.
Son-namn i Blekinge …
Sonnamn länsvis år 2004. Procent
Nr Län Procent
1 Blekinge län 53
2 Kalmar län 48
3 Kronobergs län 47
4 Hallands län 47
5 Värmlands län 42
6 Jönköpings län 39
7 Jämtlands län 38
8 Skåne län 38
9 Västra Götalands län 37
10 Östergötlands län 36
11 Örebro län 35
12 Gotlands län 33
Hela Sverige 32
13 Södermanlands län 32
14 Dalarnas län 31
15 Gävleborgs län 30
16 Västerbottens län 29
17 Västmanlands län 28
18 Uppsala län 27
19 Norrbottens län 26
20 Västernorrlands län 24
21 Stockholms län 19
Lägst andel son-namn finns i Stockholms
län med bara 19 procent. En anledning
till den låga andelen är att Stockholms
län har många invånare med utländsk
bakgrund.
Johansson i knapp ledning före Andersson
De 25 vanligaste son-namnen år 2004. Varje stavning redovisas som ett eget namn. Antal bärare
Nr Namn Antal
1 Johansson 279 858
2 Andersson 276 865
3 Karlsson 214 378
4 Nilsson 186 947
5 Eriksson 148 880
6 Larsson 134 660
7 Olsson 119 771
8 Persson 116 901
9 Svensson 112 577
10 Gustafsson 77 559
11 Pettersson 70 990
12 Jonsson 61 776
13 Jansson 53 809
14 Hansson 46 877
15 Bengtsson 36 617
16 Jönsson 35 862
17 Petersson 32 892
18 Carlsson 29 929
19 Magnusson 27 743
20 Gustavsson 27 514
21 Olofsson 26 018
22 Axelsson 23 317
23 Jakobsson 22 038
24 Fredriksson 18 910
25 Mattsson 18 755
Son-namn är ungefär lika vanliga bland kvinnor som bland män. Nästan alla stavar namnet med två s; exempelvis Karlsson. Bara knappt 2 procent väljer
att stava med ett s; Karlson.
Författare
Hans Gidebäck
arbetar med befolkningsstatistik på
SCB, däribland namndatabasen som
finns tillgänglig på
www.scb.se.
tfn: 019-17 60 10
e-post:
befolkning@scb.se.
Källa:
http://www.scb.se/grupp/valfard/be0801_2005k04_ti_10_a05st0504.pdf -------------------------------------------------------------------------------- --
-------------------------------------------------------------------------------- ----------------
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/217935 http://www.familjeliv.se/forum/thread/20919992-vad-har-skatteverket-emot-metrony mikon http://www.ne.se/lang/metronymikon http://blog.myheritage.se/2013/02/son-och-dottir/ https://www.google.se/search?q=metronymikon&sa=N&tbm=isch&tbo=u&source=univ&ei=i lDTU5nFNIr9ywPUoIL4BQ&ved=0CDYQsAQ4Cg&biw=1600&bih=760
http://de.wiktionary.org/wiki/Metronymikon http://snl.no/metronymikon Patronymikon och metronymikon skall ges bättre
möjligheter att utvecklas än de i praktiken har idag. De bör
ha ett rättsligt skydd som särskild namnenhet. Rätten att
föra vidare förfäders traditioner bör stärkas, vilket inte
minst skulle ha betydelse för Dala-släkter där man för
gårdsnamnen vidare oavsett vad lagen från Stockholm
säger. Men det är ju alltid trevligt när bruket även
överensstämmer med lagstiftningen inte endast med
allmänna uppfattningen.
Patronymikon överförs idag som det är till barnen.
Situationen blir ganska löjlig när sonen Björn övertar sin
mors efternamn Karlsdotter. Björn är ingen dotter, än
mindre Karls dotter ty Karl är hans morfar.
Sådan situation kan uppstå och förvirrar helt bruket av
den vackra nordiska seden patronymikon och
metronymikon. Idén med detta är just att namnet skall växla
mellan generationerna. Patronymikon bärs idag både som
förnamn, mellannamn och efternamn. Även denna fråga
förefaller att behöva ses över. Inte minst det faktum att man
tvingats göra undantag för isländska medborgare i Sverige
visar att frågan inte lösts på ett helt tillfredsställande sätt.
Den visserligen väl genomarbetade namnlagen kan
behöva förnyas i vissa detaljer mot bakgrund av det starka
internationella och europeiska perspektiv som nu är så
viktigt för oss och som inte stod riktigt klart när nuvarande
namnlag kom till.
Källa:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/mot-199192L410-Namnla gen_GF02L410/?text=true ---
(Ett annat viktigt namnärende där regeringsrätten 2003 gick emot alla tidigare instanser!!!
https://lagen.nu/dv/intermediate/docbook/REG/2573-03.xml)
http://www.expressen.se/gt/kultur/var-finns-rutgerssons-anfader/
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy