ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-10-09  (läst 2131 gånger)

2006-02-06, 11:44
läst 2131 gånger

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Hej! Min mm mm fick efternamnet Öhlin, fastän hennes mor hette Carlgren. I böckerna står det fader okänd eller oäkta.
Men var verkligen inte fadern tvungen att godkänna moderns beslut att ge barnet hans efternamn?
 
Mvh Lotta

2006-02-06, 13:18
Svar #1

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 13:34
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Fram till den nya namnlagen om antagande av släktnamn 1901, var det fritt fram att ta vilket namn som helst så länge det inte var adligt. Så Öhlin behöver inte nödvändigtvis vara faderns namn, men det är väl hyfsat sannolikt. Bara för att det står okänd mm så var han troligen känd. Om brottet (tillverkning av barn i oäkta säng) skedde före ca 1860 så kan det finnas något om det i domboken.

2006-02-08, 21:12
Svar #2

Utloggad Lotta Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 607
  • Senast inloggad: 2022-04-15, 20:36
    • Visa profil
Tack Gunnar!  
Då ska jag titta i domboken eftersom detta var 1847-48.
 
Mvh Lotta

2006-02-09, 10:32
Svar #3

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 13:34
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Hej Lotta!
Vet inte hur bekant du är med domböcker, men dom är väldans tjocka. Om du börjar med att titta i saköreslängden längst bak, så kan du om du har tur hitta modern där. Det är en längd över inbetalda böter och för det mesta med hänvisning till aktuell paragraf i domboken.

2007-05-15, 17:30
Svar #4

Christina Holmér-Gunnerfält (Kicki)

Har 2 oä syskon Frans August Carlsson har tagit namnet efter moder Anna Stina Olsdotters giftemål med Carl Gustaf Andersson, medan oä Anna Matilda har namnet Lundberg. Uppgifterna från ULA samt Hfl 1871-1875 i Pumpdal Hylting. Var det vanligt att man bara tog ett namn eller kan det ev. ha någon koppling till hennes far? Har under mitt letande i flera Hfl hitta Lundbergare på samma platser som mor Anna Stina Olsdotter. Någon som har ett tänkbart svar på detta.
mvh/Christina
Till saken hör att Anna Matilda bodde kvar i Anna Stinas nya familj längre än Frans August.
mvh/Christina

2007-05-15, 20:12
Svar #5

Utloggad Per Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1366
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 10:11
    • Visa profil
Christina, utan att veta när barnen är födda och tiden för moderns giftermål, så kan det bara bli spekulationer. Men en viktig sak, att födas som oäkta betyder ju inte att fadern är okänd. Tvärtom var det nog ofta känt. Oäkta betyder bara att barnet var fött utom äktenskap. Så det är väl inte otroligt att Anna Matilda har en Lundbergare till far. Gräv i födelseböcker, om inte det ger något svar så fortsätt med bouppteckningar efter tänkbara Lundbergare. Där finns oftast alla barnen angivna om de fortfarande fanns i livet.
 
//Peppe

2007-05-16, 07:01
Svar #6

Utloggad Peter Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2012-01-19, 20:39
    • Visa profil
Tänkte bara lägga en länk till var samma rubrik redan finns diskuterad:
 
Språk, ord och namn: Personnamn: Övrigt om personnamn: Oäkta barns efternamn

2007-05-16, 09:20
Svar #7

Christina Holmér-Gunnerfält (Kicki)

Per tack för ditt svar och Peter tack för länken.  
Får då försöka leta vidare. Anna Stina håller sig nästan hela tiden i Hyltinge men just Anna Matilda f. 24.2.1854 saknas i födelseboken.  Under åren 1852-1853 gör Anna Stina en utflyttning till Dunker där jag inte hittar henne, för knapphändiga uppgifter. Sedan återvänder hon hem till Långdunker 1854 där hennes far är enkling, dottern Anna Matilda anges också i Hfl. Anna Matilda födelse anges troligen i Hyltinge enl ULA, men hon föds ju så tidigt på året att hon lika gärna kan vara född i Dunker, hittar henne inte i någon av födelseböckerna. Får fortsätta med att söka Anna Stina i Dunker och se om jag kan få fram mer information den vägen.
Tack än en gång.
Christina

2007-07-22, 14:36
Svar #8

Philip Haag

Hej jag har stött på en oä son, Ha heter Svensson i efternamn och är född 1902.
Kan man då anta att fadern hette Sven då?

2007-07-22, 16:09
Svar #9

Utloggad Karl Vilhelm Kronen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 70
  • Senast inloggad: 2008-01-23, 19:20
    • Visa profil
Nej, är han född så sent som 1902 är det troligare att fadern hette Svensson. Det kan också vara moderns efternamn eller möjligen morfadern kan ha hetat Sven.
Du kanske känner till moderns släkt så att du kan sortera bort de två senaste alternativen ?
 
Karl Vilhelm

2007-07-23, 05:05
Svar #10

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3135
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Helt omöjligt är det inte. Min farmors kusiner - födda mellan 1908 och 1921 - fick namnet Axelsson efter sin far Axel (han i sin tur hette Andersson i efternamn). Men det är ovanligt med så sena patronymikon.

2007-07-23, 19:10
Svar #11

Philip Haag

Ja på moderns släkt är det inte.
Vi mistänker en far som hette Sven, jag vet inte hur stor troligheten är.

2007-07-23, 20:01
Svar #12

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Just eftersom uä* barnet är fött 1902 kan man faktiskt tänka sig att det fick ett riktigt patronymikon som efternamn (alltså efter sin egen far). Innan 1901 kunde man ju ta vilket namn som helst (utom adligt); mamman kunde då ha låtit registrera barnet med pappans efternamn utan att någon kunde protestera. Men efter 1901 var man tvungen att att få tillstånd att använda egenartade efternamn; patronymikon-efternamn var per definition inte egenartade och så var även fallet med ett antal av de vanligaste borgerliga efternamnen (typexempel Lindgren, som platsar bland våra 25 vanligaste efternamn). Men var efternamnet mera ovanligt kunde det bli fråga om att det var egenartat och då måste man ha tillstånd från dem som redan bar namnet att få använda det.
Om mamman nu ville att hennes uä barn skulle få någon sorts länk till sin far genom namnet så kunde det alltså vara besvärligt just vid den här tidpunkten att använda pappans borgerliga efternamn. Men att ge barnet ett gammaldags patronymikon som alltså genast blir ett efternamn kunde väl vara en bra kompromiss?
 
Rent lagligt behövdes faktiskt inte ett efternamn förrän 1963 (den första namnlagen; 1901 var en förordning som egentligen var en ändring i folkbokföringen). På vissa håll i landet (paradexemplet är Dalarna) vägrade man nämligen skaffa efternamn. PRV:s lista med förslag på efternamn man kan byta till stammar från åren innan Namnlagen 1963, för då reste en man från PRV runt och såg till att alla som inte hade efternamn tog sådana innan lagen trädde i kraft.
Det finns dessutom fortfarande sådana envisa rackare som en del av mina släktingar som lider av omvänd snobbism. De menar att de är bönder och har alltid varit det och patronymikon har dugt bra de senaste 500 åren eller så - så varje generation byter numera efternamn, till patronymikon efter sin fars förnamn, precis som i gamla da'r.
 
Ingela
 
* uä - utomäktenskapliga - barn tycker jag är en bättre beteckning än oä - oäkta. Vem är det egentligen som är oäkta, barnet eller föräldrarna?? oä innehåller ett element av värdering, uä är ett neutralt konstaterande av fakta.

2007-07-23, 20:32
Svar #13

Gunilla Boström

Hej jag har en liknande fråga som Philip om vad som kan vara troligt.  
 
Jag har hittat ett utomäktenskapligt barn till en soldatdotter, en pojke som föddes 1867. Pojken står som barn i kyrkböckerna som Bergman, och Bergman det var alltså hans morfars namn, som också modern kallades som tillnamn (Olofsdotter Bergman). Någon far till barnet har vi inte kunnat hitta.  
 
Sedan, när pojken är i 15-årsåldern när mamman är död  står han plötsligt i husförhörslängden som Bergman Andersson och senare i livet fram till sin död kallas han Andersson.  
 
Är det då troligt att hans biologiska pappa hette Anders eller var det helt enkelt bara så att pojken valde att kalla sig för ett son-namn, kanske valt på måfå? Att namnet börjar användas i registren, kan det vara ett tecken på något - tex att fadern plötsligt erkänt faderskap el dyl?  
 
Tacksam för lite hjälp att reda ut tankarna kring detta. mvh Gunilla

2007-07-24, 02:31
Svar #14

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Gunilla,
 
Det brukade noteras noga om någon erkänt ett barn. Däremot är det väl mycket troligt att Anders inte är en påhittad figur. Det kan ju dock vara fråga om önsketänkande från pojkens sida (typ är inte grannen Anders extra snäll mot mig). Men pojken var ju inte egentligen i behov av ett namn eftersom han redan kallades för moderns efternamn. Att plötsligt lägga sig till med just ett patronymikon (som ju redan vid denna tid började kännas lite omoderna), vid ungefär den tiden som hans mamma dog - då man kan tänka sig att en far som inte förut intresserat sig för sitt uä barn nu börjar få lite samvetskval och rent privat ger sig till känna - verkar lite märkligt om det inte finns ett mycket bra skäl. Och skälet närmast till hands är ju helt klart fadern.
 
Så varför inte titta lite efter någon lämplig Anders i moderns närhet nio månader innan pojken föds? En ogift dräng i granngården är rent statistiskt det vanligaste.
Och hittar Du någon som verkar kunna stämma in, så kolla bouppteckningen...
Lycka till!
 
Ingela

2007-07-24, 09:22
Svar #15

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Ingela.
 
Var finner man den statistik, som visar att 'en ogift dräng i granngården' är den vanligast förekommande okände barnafadern?
 
Det är både modernt och behjärtansvärt att finna en far till varje barn, men man bör vara uppmärksam på betydelsen av källkritik även i sådana här fall. Var och en bedriver sin forskning efter egna kriterier. För egen del utelämnar jag hellre en okänd fader, än jag plockar in någon bara för att han heter Anders och bor i närheten.  
 
Per Thorsell.

2007-07-24, 09:53
Svar #16

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Per!
 
Du har alldeles rätt! Nu tror jag Ingela kan svara för sig själv, men är det så tokigt egentligen att kolla ev. bouppteckningar på misstänkta barnafädrar(om man nu orkar med det)? Vad skulle det kunna stå i en sådan bouppteckning? Jag testamenterar till min u ä son NN så och så mycket? Och hur skulle man i så fall hantera sådana uppgifter? Skriva in honom som fader eller göra en not om saken? Är det någon som gjort så här och haft någon framgång i saken?
 
Massor av frågor, men intressanta!
Ann-Mari Bäckman

2007-07-24, 11:17
Svar #17

Gunilla Boström

Hej alla och tack Ingela för dina tips!  
 
Att kunna fastställa en barnafader med säkerhet kan vara knepigt i släktforskningen, även om föräldrarna är gifta. I min släkt har jag familjefäder som är iväg långa tider på sjön och det finns muntliga historier om att en kvinna efter sin mans död på äldre dar sagt till dottern att egentligen är det NN som är din pappa. Och hur registrerar man då? Jag har angivit maken som barnafader med en notering om att denna muntliga historia finns. Hur skulle ni andra göra?  
 
Jag ska som Ingela föreslog leta efter lämpliga Anders och kolla bouppteckningarna. Men om det ev skule finnas en notering skriver jag inte bara in den här personen som barnafader utan vidare. Vad det i så fall visar är ju att personen TRODDE sig vara far till barnet, hur det egentligen förhöll sig kan vi väl aldrig veta.  
 
Att ta reda på sådana här saker (som att den och den i granngården trodde sig vara far till barnet och testamenterade sin klocka till honom) tycker jag är lite av det som ger släktforskningen liv, att det ger en lite tydligare bild av hur de levde. Så visst orkar man kolla igenom bouppteckningar :-) I alla fall jag.

2007-07-25, 02:52
Svar #18

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Per,
 
Uppgiften om den gynnsamma statistiken för ogift dräng i granngården har jag fått av en arkivarie på landsarkivet i Göteborg (Karin Edvall), som forskat om kvinnors liv på 1800-talet, särskilt om sådana som råkat illa ut (hon har publicerat en bok om det). Hon påpekade mycket noga att det var husbonden som gjorde pigan med barn är en myt - i stil med den vi ofta ser här på AF om att kungen skulle vara far till uä barn. Naturligtvis finns det exempel på att husbonden är far till pigans barn, liksom att kungar faktiskt hade en del uä barn - men det är långt ifrån vanligt förekommande.
 
Sedan vet jag inte varför Du tror att någon skulle plocka in en dräng med rätt namn som bodde i närheten bara just på dessa grunder?!? I alla fall verkar Gunilla ha fattat mig helt rätt: man kollar vilka Anders som fanns i närheten och så läser man deras bouppteckningar - kanske har man tur.
 
 
Ann-Mari,
 
Varför en bouppteckning med ett testamente om till min uä son X skulle vara sämre än en anteckning i födelseboken förstår jag faktiskt inte (men jag skulle givetvis anteckna källan, precis som jag gör när jag hittar uppgiften i FB).
Står det däremot bara till gossen X i testamentet så skulle jag göra en anteckning om att här har vi en möjlig barnafader.
 
 
Gunilla,
 
Det kan också vara en bra idé att följa upp Hfl:er för eventuella misstänkta män. Ibland så står där ju plötsligt något i anmärkningsfältet...
 
Ingela

2007-07-25, 07:44
Svar #19

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Ingela.
 
Min fråga gällde: Var finner man den statistik, som visar att 'en ogift dräng i granngården' är den vanligast förekommande okände barnafadern?. Jag skulle gärna titta närmare på den.
 
KB:s katalog ger ingen träff på 'Edvall' och 'Karin' som författarnamn.
 
Jag har inte gett uttryck för vad jag tror. Jag påprkade, som en del av råden till Gunilla, risken för förhastade slutsatser. Ett testamente, eller vilken annan handling som helst där en man själv säger sig vara fader till ett barn, måste naturligtvis tilläggas avgörande betydelse.
 
De 'okända' fäderna var nog ofta inte alls okända för samtiden, men de har inte efterlämnat några spår som vi kan följa. Jag har ett belysande exempel från 1870, där fadern som vanligt inte anges. Modern flyttar till sta'n och lämnar barnet hos morföräldrarna. Efter ett par år skriver prästen i husförhörslängden för barnet. Fadren död Brev avsänt till ... (moderns adress). Barnafadern var i detta fall gift, inte bosatt i socknen och omkom i en olycka, så något 'erkännande på dödsbädden' har det knappast varit fråga om.
 
Jag tror (utan tillgång till statistk) att föräldrarna ofta gjorde upp i godo och att barnafadern snällt betalade uppfostringsbidrag, hellre än att bli dragen inför tinget och ta risken att ändå bli fälld.
 
Per.

2007-07-25, 17:45
Svar #20

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Karins bok (De bortglömdas skuggor) finns på Göteborgs Landsarkiv till försäljning samt att låna på Universitetsbiblioteket i Göteborg.
Jag har inte själv läst den utan gick en kurs för Karin för några år sedan, just när hon höll på och forskade om detta. Var exakt hon fått sina uppgifter ifrån kommer jag inte ihåg; det var en sammanfattning av forskningsresultaten hon redogjorde för.
Karin har skrivit åtminstone två böcker till på liknande tema; båda finns på GUB. Varför inte KB har hennes böcker kan jag dock inte svara på.
 
Per, om du anser något vara värt att påpeka så beror det rimligen på att Du tror/anser att andra inte uppmärksammat/vet/förstått/accepterat detta. Det blir lite överflödigt att påpeka något som alla vet, eller hur?
 
Jag håller helt med om att barnafäderna ofta var kända av omgivningen/samtiden; det är något jag själv ofta hävdat här på AF. Däremot tror jag inte ett dugg på att barnafadern snällt betalade uppfostringsbidrag: vi har idag ett mycket effektivt system för att driva in underhållsbidrag till barn - och inte ens det fungerar. Det är långt ifrån alla fäder som betalar vad de ska! Ser vi utomlands, där man inte alls har samma effektiva system som vi har, så är siffrorna rent skrämmande för hur många som inte betalar.
Och hur många män var det egentligen som fastställdes som barnafäder mot sitt nekande?? Det fanns inga blodprov, och t.o.m. om paret upptäckts in flagrante vid rätt tidpunkt så kunde mannen enkelt hävda den klassiska ursäkten: hon har minsann varit med andra också. Att på den tiden försöka få faderskapet fastställt i domstol var ungefär lika med en våldtäktsrättegång idag: kvinnans vandel ifrågasattes och all smuts man kunde gräva fram - eller hitta på - drogs fram i rättegångssalen. Risken för en man att bli fälld mot sitt nekande var minimal - däremot var det helt säkert att kvinnan skulle komma därifrån med ett mycket solkigt rykte. (Källa: Rättshistoria 10 p (1976) samt Civilrätt 50 p (1977), jur.kand. Lund)
 
Ingela

2007-07-25, 21:00
Svar #21

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Tack, nu hittade jag den.
 
Per.

2007-07-25, 21:43
Svar #22

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21882
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 10:51
    • Visa profil
(Källa: Rättshistoria 10 p (1976) samt Civilrätt 50 p (1977), jur.kand. Lund)  
 
 
 
Det var mig en högst besynnerlig källhänvisning.  
Definitivt omöjlig i en akademisk uppsats, även på 1970-talet.  
Vad ville du egentligen säga med den, Ingela?
Hälsar vänligen
Maud

2007-07-25, 23:54
Svar #23

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Ja Du får ursäkta Maud, men jag visste inte att detta var en akademisk uppsats vi höll på att skriva här.  
Vad min källhänvisning betyder är att jag har det i mina anteckningar från föreläsningarna. Är det någon som vill fullfölja källhänvisningen så är det bara att ta reda på litteraturlistan från de kurserna; det står i dem - mer upphetsande var inte föreläsningarna än att de följde litteraturen ganska noga.
F.ö. är även muntliga källor godkända, t.ex. samtal, intervju och föreläsning godkända, som källhänvisningar i akademiska uppsatser - även om datum och föreläsare naturligtvis borde specificerats.
 
 
Per,
 
Jag var inne på KB eftersom jag ansåg det lite märkligt att Karins böcker inte skulle finnas där.
Sökningen där verkar vara lika som på GUB dvs man måste skriva in sökkriterierna korrekt. Alltså, Edvall, Karin och man får upp hennes böcker direkt.
 
Ingela

2007-07-27, 20:10
Svar #24

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21882
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 10:51
    • Visa profil
Källhänvisningar som kräver att man jagar gamla litteraturlistor eller föreläsningsanteckningar ger jag sannerligen inte mycket för.  
 
Hänvisningen till Karin Edvall som källa till utsagorna att en ogift dräng i granngården är rent statistiskt det vanligaste samt att det skulle vara en myt att det var husbonden som gjorde pigan med barn låter sig enklare kontrolleras.
 
I ett telefonsamtal i kväll tillbakavisade Karin Edvall med emfas att hon skulle ha yttrat/skrivit något så kategoriskt.
 
Som jag antog är det endast så att Karin Edvall  i sin forskning funnit att i de fall en fader till en pigas oä barn kunnat beläggas i källorna tillhörde han oftast samma sociala klass som hon.
 
Vidare delar Karin Edvall min uppfattning att det i huvudsak var de socialt jämställda fäderna som stämdes för faderskapet. De andra - bönderna, för att inte tala om grevarna och baronerna - hade möjlighet att betala för pigans tystnad och kunde även med ekonomisk kompensation förmå en dräng eller torpare att påta sig faderskapet och gifta sig med pigan.  
Både Karin Edvall och jag har sådana exempel i släkten.
 
Alltså: någon tillförlitlig statistik vad gäller fäderna till pigornas oäkta barn föreligger inte.
 
Jag uppskattar vanligtvis dina inlägg i Anbytarforum, Ingela, men måste givetvis göra en kontroll när dina utsagor inte framstår som trovärdiga.
Hälsar vänligen
Maud

2007-07-28, 16:46
Svar #25

Utloggad Stig Ronnegren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2010-11-20, 17:44
    • Visa profil
Hej.
 
När fadern är okänd har jag funnit att sonen tar namnet efter modern ex. Annasson dottern Annasdotter
Ovanstående gäller mitten av 1800 talet.
 
Hälsn. Stig Ronnegren

2007-07-29, 12:37
Svar #26

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Ja, det finns många exempel på det i exv Tornedalen och Lappland. Sedan kan namnen permanenteras och bli släktnamn under 1900-talet, såsom Ingridsson och Gunillasson.
GS

2007-07-29, 15:13
Svar #27

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Man kan kanske tillägga att orsaken till att namn som Gunillasson, Mariasson, Lenasson o.s.v. har kunnat fortleva i Tornedalen och Lappland, nog är att utomäktenskaplig börd inte var ett särkskilt stort socialt handikapp för en annars duglig person. Dessutom visste alla vilka som var oäktingar, så det var inte särskilt meningsfullt att försöka dölja det.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-10-08, 16:33
Svar #28

Bo-Göran Hammargren (Borisweden)

OM modern till ett barn dör
och änkemannen lever vidare med barnet
som i Husförsprotokollet saknar efternamn
men som senare dyker upp med änkemannens efternamn kan man då dra slutsatsen att han är fader??
Anledningen till min fråga att barnet ifråga
ej står att finna i något födelsergister.
Jag vet således icke om barnet är oäkta eller äkta.

2007-10-08, 19:34
Svar #29

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Innan 1901 kunde man hur som helst lägga sig till med efternamn (utom adliga). En mycket vanligt sed var att styvbarn/fosterbarn lade sig till med sin styvfars/fosterfars efternamn eller patronymikon. Bara på ett efternamn (om det alltså inte är adligt) kan man inte dra några som helst slutsatser.
Även efter 1901 var det vanligt att styvbarn/fosterbarn använde sin styvfars/fosterfars efternamn; namnändringen beviljades då formellt av Kungl. Maj:t. Denna vana har kommit många att tro att barnet är styvfaderns/fosterfaderns alternativt att det formellt adopterades. Innan 1917 fanns ingen laglig adoption i Sverige (ordet användes i dagligt tal men hade ingen rättslig verkan), men även efter 1917 var det i många år ovanligt med formella adoptioner medan det däremot var fortsatt vanligt med fosterbarn (och styvbarn också naturligtvis).
Barn som levde i sina föräldrars hushåll - särskilt om de var under 15 år - ansågs för det mesta inte behöva ett patronymikon/efternamn (vissa socknar, vissa präster skrev alltid ut hela namnet men det är definitivt en minoritet).
 
Det första att undersöka är hustruns bouppteckning. Vad står det där? Om barnet inte var den överlevande partens barn skulle det (precis som idag) ha ut sitt arv genast, i annat fall kunde mannen/fadern sitta kvar i oskiftat bo (det skall stå). Sedan studerar man mannens/den möjlige faderns bouppteckning: är barnet uppsatt som hans barn där? Här har det dock bevisligen förekommit att såväl oäkta barn som styvbarn satts upp som äkta.
 
Är man efter studiet av bouppteckningarna fortfarande osäker får man börja göra en djupanalys av Hfl:erna. I de Hfl:er som finns innan modern dör - hur står det? Hon står som hustru till X? Finns alltså heller inget vigseldatum? För om mannen och kvinnan är gifta när barnet föds (oavsett om äktenskapet bara är en minut gammalt - jag har själv sett ett exempel där äktenskapet var en dag gammalt) så är barnet hans och äkta, om inte mannen formellt protesterar. För att den äkte mannen inte skulle anses vara far måste han kunna presentera bevis för att det var fysiskt omöjligt för honom att vara det - typexemplet är en sjöman som varit borta i två år och finner en sexmånaders baby hemma (idag är det naturligtvis DNA-tester som avgör). Ett sådant fall antecknades oerhört noga i Hfl:erna. Det brukar stå hennes oäkta barn eller hustruns oäkta barn.
Står det inte så är det ju på bara ett enda fall omöjligt att veta om prästen var en noggrann man som antecknade sådant här som han borde göra enligt alla konstens regler eller om han var en slarver - eller rentav ansåg att det inte skulle stå något om oäkta i det här särskilda fallet (jodå, det förekom - har själv ett sådant fall i Dalsland). Om prästen var ordentlig/slarvig kan man ganska snabbt avgöra genom att läsa ett par Hfl:er han skrivit från pärm till pärm. Hans personliga åsikter torde också framgå om man lite mer ingående studerar och jämför vigselbok/födelsebok/hfl:er.
 
Ingela

2007-10-09, 00:37
Svar #30

Bo-Göran Hammargren (Borisweden)

Kan man med hjälp av enbart detta utdrag
avgöra om Alexander är äkta eller oäkta
De går nämligen inte att finna honom i något födeleregister.

2007-10-09, 04:44
Svar #31

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Tja, han ser då fullkomligt äkta ut. Det finns ett äldre syskon, fött 1821? Finns föräldrarna i vigselboken?
Vad är det som får Dig att tro att han inte är äkta?
 
Och som sagt, kolla bouppteckningarna.
 
Ingela

2007-10-09, 11:01
Svar #32

Bo-Göran Hammargren (Borisweden)

Anledningen till att jag är osäker är att han senare står inskriven som född i Nättraby (Blekinge) men att han inte står upptagen i deras födelse/dopbok.
Dottern är ju född i Carlskrona (om jag läser rätt)så min förmodan är att hustrun hade barnen med sig när hon flyttade från Blekinge till Skäppabo.
Landsarkivet i Vadstena tar 400:-/timme för att leta efter en bouppteckning och det verkar inte vara så att dessa finns (enligt tidigare erfarenhet).

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna