ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-15  (läst 1782 gånger)

2003-11-19, 18:32
läst 1782 gånger

Birgitta Ohlsson

I hans personakt står han nämnd som ---  
 
Måns`Mårten Karlsson MÄTTIS  
 
Så frågan är om han hette Måns eller Mårten?
 
Mvh
 
Birgitta

2004-10-18, 23:52
Svar #1

Monica Morin

Hur fick min farfar sitt efternamn?
 
Min farfar Carl Rudolf föddes enligt födelseboken i S:t Nicolai församling i Stockholms stad den 18 april 1862. Föräldrar okända, modern är 17 år och hemvist är Skomakaregatan 28 i kv. Atlas.  
Han döptes den 19 april 1862 och dopvittnen är Jungfru Emma Törnblom och Fru Andersson. Dopförrättare är Anjou. Skomakaregatan är barnmorskans (Fru Andersson) hem enligt mantalslängderna. En månad gammal anmäles barnet till Allmänna Barnhuset emot erläggande af 300 riksdaler. Han bär nu namnet Carl Rudolf Morin.
 
På CD-skivan ”Gamla stan 750 år” finns i samma område (kv. Thisbe) en Clara Julia Morin född 10 juli 1844. Kan detta vara modern?
 
12 september 1862 utlämnas han till Skomakaren Johan Olof Sandberg under Gryta gård i Upsala stift. Den 5 juli 1864 återlämnas barnet till Allmänna Barnhuset på grund av den knappa fosterlönen. Den 7 juli samma år utlämnas han ånyo och hamnar på olika fosterhem i södra Sverige för att år 1889 flytta tillbaka till Stockholm. Han arbetar som cementarbetare och avlider i hjärtinfarkt 1905.
 
Han gifter sig med Ida Charlotta Wahlbäck, född 1867 i Hagby församling i Kalmar län. Dom får fyra barn varav min far Bror Carl Rudolf Morin född 1895 var yngst.
 
Jag följer denna Clara Julia genom livet. Hennes föräldrar är Jernbärare Anders Morin 1813 - 1857 och hans hustru Christina född 1813. Clara Julia bor på olika adresser i Stockholm och försörjer sig som sömmerska i ungdomen. Hon dör 1919 på Stockholms sjukhem i diabetes och enligt bouppteckningen finns inga arvingar. I en ansökan om intagning på Stockholms Sjukhem daterad oktober 1915 framgår att hon är ogift har inga anförvanter och har tidigare vårdats år 1914 i Paris ? Maison Municipalle de Sant? (Dubois) för sockersjuka och genom kriget blivit ruinerad och oförmögen att arbeta. Hon har även innehaft möbelaffär och pensionat i Stockholm c:a 25 år samt 9 år i Paris. Har hittat en möbelaffär på Drottninggatan 75 med specialitet ”Franska Praktmöbler” som hon hade år 1907.
 
1.Var fick Carl Rudolf sitt efternamn Morin ifrån. Var det moderns namn?
2.Vem betalade 300 riksdaler till Allmänna Barnhuset och kan det finnas noterat av vem någonstans.
3.Hennes vistelse i Frankrike hur kan jag komma vidare där.
 
Tacksam för synpunkter.
 
Vänligen
Monica Morin

2004-10-19, 22:45
Svar #2

Utloggad Kurt Hultgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 246
  • Senast inloggad: 2022-03-21, 22:57
    • Visa profil
    • www.stationsradet.se
Monica!
Barnhusbarnets mor var 17 år vid födelsen och Clara hade ännu inte fyllt 18 när födelsen ägde rum i april. Det verkar ju stämma. Och efternamnet verkar vara en bekräftelse på detta, även om modern i princip var anonym. Att Clara är ogift när hon avlider och att hon inte anges ha någon arvinge stämmer ju med dåtida lagregler. Barn födda utom äktenskap ärvde inte sina föräldrar, egendomligt nog. Det förekom visserligen att arv i form av frivilliga gåvor fördes vidare, men laglig arvsrätt fanns inte på den tiden. Så det stämmer nog, trots att sonen inte finns omnämnd i bouppteckningen.  
 
Vad gäller vistelsen i Paris ska man nog kunna gå vidare genom kontakt med stadsarkivet i Paris. Alla invånare i Paris var ju registrerade i respektive arrondisssement. Och Clara ska ju ha bott i Paris i nio år. Dessa register finns i stadsarkivet, Archives de Paris. Det ligger i nordöstra utkanten av centrala staden, helt nära metro Porte des Lilas. Adressen är LES ARCHIVES DE PARIS,  18, boulevard S?rurier, 75019 Paris. Vissa uppgifter kan fortfarande finnas kvar i respektive marie (stadsdelsförvaltningskontor). Men dessa uppgifter är nog tillräckligt gamla för att ha förts till stadsarkivet.   Vidare kan det tänkas att det i Archives de Paris finns uppgifter om sjukhusvistelsen, eftersom sjukhuset tydligen var kommunalt, som framgår av namnet. Jag har varit på Archive de Paris och sökt uppgifter.  
Hälsningar! Kurt

2004-10-20, 00:33
Svar #3

Monica Morin

Hej Kurt
 
Tack för Ditt snabba svar. Jag vill så gärna tro att Clara Julia är mamman. Men säker kan jag ju inte vara. En kontroll i domboken kanske kan ge någon information. Man betalade ju 300 riksdaler vilket borde vara en hel förmögenhet vid den tidpunkten och vem gjorde det. Fanns det ingen bokföring på den tiden.
 
Skall nu träna upp franskan!!
Hälsningar
Monica

2005-03-17, 19:55
Svar #4

Christina Holmér-Gunnerfält (Kicki)

Har en sak som förbryllar mig en del, eller det kanske finns någon som kan förklara detta.
 
Min mm mm Anna Stina Olsdotter f. 6.6. 1831 i Fjällskäfte Floda hade en o.ä. dotter Anna Matilda Lundberg f. 24.2.1854, troligen i Hyltinge. Kan inte hitta henne. Men varför fick Anna Matilda efternamnet Lundberg. Anna Stina gifter sig med Karl Gustaf Andersson de fick 4 barn.
 
Var kommer efternamnet Lundberg ifrån? Ska jag börja leta efter någon Lundberg där Anna Stina funnits eller tog man bara ett namn rakt upp och ned på den tiden?
 
Någon som har en tänkbar förklaring?
 
Mvh
Christina

2005-03-17, 20:33
Svar #5

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag har ett liknande fall där jag hade en Emilie Andersdr Otterström f 1860, uä dotter till Stina Olsdr. I Emilies fall var det extra misstänkt att hon kallades Otterström redan när hon flyttade in på sin blivande svärfars gård, ty den blivande svärmodern hette Otterström. Mycket riktigt, efter några års letande fick jag veta att hon var dotter till en Anders Otterström, bror till hennes svärmor. I husförhörslängden var Emilie ett av de barn han tillskrevs. Så att leta Lundbergar kan vara givande...

2005-03-17, 21:08
Svar #6

Christina Holmér-Gunnerfält (Kicki)

Tack för ditt svar,
har hittat en Lundberg på gården där hon bodde, får försöka följa den Lundberg vidare och se om jag kan hitta något.
Har inte tillgång till domböcker varför jag inte kan leta den vägen.
mvh/Christina

2005-03-18, 15:41
Svar #7

Ingrid Karlmar

Christina!
Jag har lite info om familjens tid i Hyltinge, dock inte fullständigt. Om du skickar din adress till mig, ingrid.karlmar@tss.teleca.se så kan du få det jag har. OBS, har inte kontrollerat mot FVD i Hyltinge.
/Ingrid

2005-06-15, 19:27
Svar #8

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Jag har stött på ett oäkta barn i min forskning. Det är en flicka som heter Anna Carin, född i Norberg 1825-06-23. Har fotat födelseboken via bildskärm. Det står ju Anna Andersdotter i Persbo, 21 år, som moder. Sedan finns det en svårtydd anmärkning under. Kan det vara hänvisning till en bilaga till födelseboken eller något liknande?
Flickebarnet fick heta Hedlund i efternamn. Man kan fråga sig varför? Det fanns flera hedlundare i norbergstrakten. Namnet kan väl knappast vara taget i luften? tacksam för kommentarer.
 

2005-06-15, 21:14
Svar #9

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Nu kommer jag med en gissning. Kan det stå Abs och ett datum. Abs förkortning för absolution lika med syndernas förlåtelse. Ensamma mödrar hade väl syndat och återupptogs väl i kyrkan efter absolutionen.
 
Du får nöja dig med detta tills någon kan bekräfta eller dementera uppgiften.
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2005-06-15, 21:34
Svar #10

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Kan kanske stämma Ann-Mari, men jag är ändå tacksam för andra vinklingar.

2005-06-16, 08:03
Svar #11

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Om prästen hade förlåtit kvinnan borde väl detta finnas som en notering i någon typ av arkiverad bilaga?

2005-06-16, 09:25
Svar #12

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Arnold!
 
Jag sökte på nätet efter Absolution, kyrkan och hittade då en intressant artikel om Kyrkotagning och dopsedlar på www.algonet.se/~hogman/kyrktagning.htm
 
Om du inte kommer fram prova att skriva kyrkotagning istället.
 
Jag har lite bråttom, så jag hann inte läsa vad som stod där, men det handlar om kvinnans kyrkotagning efter förlossningen.
 
Nu kan det ju betyda något annat i din text. Det verkar som alla tagit semester från Rötter just nu :-)
Ann-Mari Bäckman

2005-06-16, 09:35
Svar #13

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Tack igen Ann-Mari
 
Vädret lockar ut folk i solen. Ska själv ta en cykeltur nu.  
Tack för ditt engagemang i alla fall. Jag har beställt domböcker mm för att se om det står nåt där. Har nämligen ytterligare ett fall att undersöka. Den jag har som huvudperson hade en morfar och mormor som båda var födda u ä.
Knepigt värre. Antavlan haltar ju betänkligt då.

2005-06-16, 13:07
Svar #14

Utloggad Maria Svärd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 141
  • Senast inloggad: 2013-08-19, 08:35
    • Visa profil
Hej,
 
Även jag har en fråga om efternamn gällande oäkta barn.
 
Min ffff Aron Andersson föddes 1863-06-06 i Ödenäs. Hans mor var hemmadotter Anna Cajsa Pettersdotter f. 1836-09-27. Hon gav sin son namnet Aron Andersson. Till saken hör att hon redan hade ett uä barn, dottern Anna Carolina f. 1863-08-12. Denna dotter fick moderns efternamn, alltså Petterdtr.
 
Anna Cajsa måste ha vetat vem fadern var. Kan han rentav ha erkänt faderskapet och därmed ha
gått med på att sonen fick hans namn?
 
Varför fick systern ett annat efternamn? Hur letar man vidare för att ex. få reda på om barnen hade samma far?
Modern gifte sig aldrig. Hon var dotter till en torpare och bodde på torpet med sina båda barn fram till sin död i augusti 1866.
 
Kan man leta i ex. domböcker?
 
Tacksam för tips!
 
M V H  
Maria

2005-06-16, 16:51
Svar #15

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Hej Arnold!
Abs. Absulotion är endast det datumet modern till barnet hade rätt att åter igen få gå på gudstjänsterna och bevista kyrkan efter en förlossning. Hon var ren igen
Så det står Abs. 17/7 gäller samma år som barnet är fött--detta står nästa efter alla födelse datum & Barn under 1800-talet och i början av 1900-talet.
 
Hejsan Maria.
Det ser ut som om fadern har erkänt faderskapet--det brukar stå som anteckning u anm. i hfl samt i domböckerna om du hittar det.
Första barnets far kan heta Petter liksom hennes far--en gissning.
 
mvh elisabet

2005-06-16, 18:33
Svar #16

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Hejsan Arnold!
Värmebölja i huvudet!?!
Absolution--kan du skriva in i sökrutan så får du flera svar.
Jag tror att jag har blandat ihop det med Kyrkoupptagen igen.
Men Kyrkoupptagen blir man efter visst antal veckor efter förlossning.
Absolution=förlåtelse för något fel som man har gjort.
elisabet

2005-06-16, 19:44
Svar #17

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Enligt den här web-adressen (heter det så?) jag hänvisar till så är Kyrkotagning, kyrktagning, kyrkogång och absolution samma sak.
 
Först 1870 - 1880 började kyrkotagningen försvinna.
 
Där står också att ogifta kvinnor kyrktogs inte utan skriftades.
 
Så om detta var en ogift kvinna, varför står det då abs?
 
Arnold! Jag måste haft väldigt tur för jag har inte stött på något s k oäkta barn, alltså inte kunnat fortsätta med faderns släkt, varken på min mammas eller min pappas sida. Däremot har jag en båtsman som jag inte kunnat gå vidare med eftersom jag inte hittar honom i födelseboken. Irriterande!
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2005-06-16, 20:37
Svar #18

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Jag har otur med forskningen i släkten. Min farfars mor födde tre oäkta barn med tre olika fäder. Själv var hon också oäkting. Det förekom även ytterligare fall av oäkta barn i släkten Mellgren, men själv är jag väldigt äkta.
kolla min hemsida  
http://arnold.hem.nu  
 
Har sett mängder av fall med oäkta barn då man tittar i böckerna för Västmanland och Dalarna. När jag höll på att forska i Älghult i Småland såg jag inte skymten av oäktingar. Var det skillnad på moralen
mellan de båda landsändarna?

2005-06-16, 21:43
Svar #19

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Det kanske inte var skillnad på moralen i olika landsändar, men däremot kanske männen var duktigare på att ta på sig ansvaret för resultatet av deras amorösa eskapader i vissa landsändar. Eller kunde det vara så att på ställen där rörligheten inte var så stor var det svårare att smita från ansvaret, alla kanske visste ändå vem som var far till barnet, så det gick inte att smita undan, precis som dagens anonymitet i städerna contra alla-känner-alla i byarna.
Ann-Mari Bäckman

2005-06-16, 23:23
Svar #20

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Hej Maria!
 
Har du verkligen uppgivit rätt födelseuppgifter för barnen? Båda barnen kan ju inte ha varit födda 1863 med olika datum. Och de var ju inte heller tvillingar.
 
Att sonen kallades för Andersson måste nog enligt mitt förmenande helt enkelt bero på att fadern faktiskt hette Anders i förnamn. För det kan ju inte vara morfaderns namn (sådant förekom), som ju var Petter, och någon styvfar (som ibland också kunde vara namngivare) fanns ju överhuvudtaget inte.
 
För självfallet visste åtminstone modern (och oftast åtskilliga andra personer också, den sociala kontrollen var ju hård och effektiv på landsbygden; privatliv i modern mening förekom ju knappast) vem fadern var. Det är ju endast i mycket sällsynta fall modern inte visste det (som i fråga om våldtäkter etc.). För som jag tidigare förklarat här i anbytarforum (jag minns i skrivande stund inte under vilken rubrik) så var ju det i födelseböckerna så vanliga uttrycket fader okänd närmast en kod, som man inte bör ta alltför bokstavlig. Den innebar egentligen bara att barnet var fött utom äktenskap, och att modern inte ville att faderns namn skulle bli känt och officiellt för kyrkan och för myndigheterna.  
 
Skälen till detta kunde variera; Vi kan ju t.ex. tänka oss följande scenarior:  
 
1) Modern ville inte att fadern skulle råka illa ut och förföljas av myndigheterna, och höll tyst för att skydda honom. Hon var kanske uppriktigt fäst vid honom, även om han hade avvikit och inte riktigt kunde/ville ställa upp officiellt. Han kan ju tänkas ha lovat att komma tillbaka och t.o.m. gifta sig med henne om hon inte angav henne... (ja, sedan kan vi ju tänka oss, hur det gick...)
 
2) Fadern var en känd eller betydande man i socknen (ja, det räckte troligen med att han var en besutten bonde), och det skulle bli skandal om det hela kom ut (han var kanske t.o.m. redan gift). Vi kan sedan tänka oss att modern antingen 2a) kompenserades med en penningsumma mot att hon höll tyst, eller 2b) blev hotad med repressalier om hon angav fadern.  
 
3) Fadern var en person som hade en betydligt högre social status än modern, varför hon insåg att det inte var någon idé att ange honom, eftersom alla (inklusive prästen och en ev. domstol) skulle tro på honom, då han nekade, än på henne, som tillhörde samhällets botten.  
 
I samtliga dessa hypoteser kan vi räkna med att en ekonomisk uppgörelse under bordet och utanför kyrkans och myndigheternas kontroll kan ha skett.
 
Men p.g.a. den sociala kontrollen på landsbygden (i en socken eller i en by: vi får komma ihåg att åtminstone före skiftena låg ju byarnas byggnader koncentrerade i t.ex. en rad [radby] eller en klunga [klungby] - alltså oerhört nära varandra) visste man ju ändå ofta ändå hur det låg till, och när barnet efter några år (spädbarn behöver ju i regel inte efternamn) behövde ett namn, och brottet inte längre var så nära i tid och lika brännande, kunde man ju lite diskret plocka fram faderns förnamn, och använda det som barnets patronymikon - precis som var fallet för alla andra inom allmogen/bondesamhället.
 
För det där med att han skulle ha erkänt faderskapet och därmed ha gått med på att sonen fick hans namn, köper jag inte. Det är helt enkelt fel tidsperiod och fel social miljö, för att sådant ska låta trovärdigt. Om det hade varit fråga om ett mera unikt namn som t. ex. Gyllenstråhle, Brattberg eller Lundin, ja, då hade man kunnat diskutera erkännade, namn och alltihop. Eller om det hade varit 1920- eller 1930-tal, då patronymika hade blivit släktnamn, då hade det också varit en annan situation.
 
Men vid 1800-talets mitt var ju inga namn skyddade (med undantag för adliga namn, vilka ju till yttermera visso icke så sällan stals eller lånades de också; vi har ju t.ex. flera fullkomligt ofrälse släkter med namn som Trolle, Sture och Bonde). Det var ju inte förrän i början av 1900-talet som skyddet för släktnamnen kom. När det dessutom (som i det här aktuella fallet) är fråga om ett patronymikon, kunde man ju inte ens tänka tanken på minsta namnskydd. Ett patronymikon var ju inget släktnamn, utan angav endast vem man var son eller dotter till. Man hette inte Persson eller Larsdotter; man var Pers son = Persson resp. Lars dotter = Larsdotter. Alla som var son till en Erik, kunde utan vidare kalla sig för Eriksson, och alla som hade en Anders till far, kunde utan vidare kalla sig Andersson. Och detta helt utan avseende på om man var född inom äktenskapet eller inte. Det krävdes inte minsta erkännade eller tillstånd. Det var helt enkelt på detta sätt namn bildades inom bondesamhället. Och går vi tillbaka till medeltiden (ja, det räcker i stort sätt med att gå tillbaka till ca 1600), så var patronymika den normala namntypen för alla samhällsklasser, inklusive adeln.
 
Du ska naturligtvis söka i häradets dombok efter ett mål, som behandlar detta fall (titta särskilt i saköreslängderna [sist vid varje tingstillfälle], som man ibland kan använda som ett slags register), men det är osäkert om det finns något, eftersom det vid denna tid inte längre var olagligt att få ett oäkta barn. Tjugo år tidigare hade du troligare fått napp.
 
Varför (halv?)systern hade ett annat patronymikon, är ju svårt att uttala sig om, utan att gå närmare in på det enskilda fallet. Man kan ju tänka sig såväl möjligheteten att fadern i detta fall verkligen hette Petter, som att man i ovetskap om detta (modern hade kanske denna gång lyckats med att bevara hemligheten), helt enkelt tagit moderns patronymikon = morfaderns förnamn.

2005-06-17, 09:21
Svar #21

Utloggad Maria Svärd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 141
  • Senast inloggad: 2013-08-19, 08:35
    • Visa profil
Hej Carl-Fredrik,
 
Naturligtvis har jag lyckats uppge fel födelsedatum för systern. Det skall vara 1860-08-12. Rätt skall vara rätt!
 
Tack till dig och ELisabeth för upplysningarna.
Jag skall leta vidare.
 
Hälsningar
Maria

2006-05-29, 09:39
Svar #22

Ulrika Eversdijk

Jag har en oäkting i släkten vars efternamn innan modern gifte sig med hennes styvfar, inte kan hittas. Det troliga är att hon bar moderns efternamn, men kan det kan varit så att då modern hette Bengta, så fick barnet namnet Bengtsdotter?

2006-05-29, 20:47
Svar #23

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Ulrika,
 
Blanda inte ihop efternamn och patronymikon/metronymikon. Efternamnet är ett släktnamn medan patronymikon/metronymikon säger vem som är ens far/mor. Efternamn kan man byta, men det kan man inte med patronymikon/metronymikon - man byter ju inte föräldrar.
 
Om fadern var okänd var det ganska vanligt att barnet använde moderns efternamn - förutsatt att hon hade ett alltså. Hade den okände fadern ett efternamn kunde det också förekomma att barnet använde detta namn; innan 1901 var det ju i stort sett fritt att lägga sig till med vilket efternamn som helst. Och det kunde väl vara en kul poäng att använda samma namn som den man som vägrade erkänna sitt barn.
 
Det var heller inte ovanligt att barnet använde ett patronymikon baserat på den biologiske faderns namn, även om han alltså officiellt var okänd.
Metronymikon förekom men är sällsynta efter medeltiden. Det skulle inte heller blivit Bengtsdotter utan Bengtasdotter.
 
Det hände också att morfaderns namn användes som bas för patronymikon.
 
Men för barn som ännu inte uppnått konfirmationsåldern brydde man sig inte särskilt om eventuella efternamn - patronymikon/metronymikon. Barn tilltalades och omtalades sällan eller aldrig annat än med förnamn. Skulle man skilja på dem så blev det snarare smedens Pelle än Per Eriksson.
 
Ingela

2006-06-14, 23:23
Svar #24

Ulrika Jansson

Min morsfarfar född 1878 som oäkta, yngsta sonen av tre till en ogift kvinna. Han får namnet Anders Gustaf Andersson. Hans två äldre bröder har namnet Johansson, äldste brodern är född 1863 och heter Johan, mellanbrodern är född 1873 och har namnet Karl August och han är den enda av de som har en fader som har antecknat sig.
 
Mot slutet av 1890-talet lägger yngste brodern till efternamnet Findahl, han heter alltså Andersson Findahl. Detta gör han innan militärtjänstgöringen. Det knepiga är ju att namnet Findahl förekommer tidigare och samtidigt i samma församling. En soldatfamilj som bott nära den här familjen under Anders Gustafs uppväxt.
Kan man rimligen tro att modern vetat om fadern, men inte velat ange honom? Eftersom han heter Andersson mot hans bröder som heter Johansson. Det jag också funderar över är om man kan tro att det finns en koppling mellan soldatfamiljen och Anders Gustaf?

2006-06-15, 14:38
Svar #25

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej Ulrika!
 
Visst kan det finnas koppling, men också inte. Det fanns ju inga bestämda regler på den tiden, för vilket efternamn man tog, alltså kunde man ta ett namn vilket som helst (inga adliga, antar jag).
 
Hette soldaten Anders? Efternamnet var ju lite speciellt, så det verkar ju märkligt om han bara så där rätt av, tar sig soldatens efternamn. Du lär ju aldrig få svar på din fråga, men du kan ju ha dina funderingar, vem som var den rätte fadern.
 
Ann-Mari B
Ann-Mari Bäckman

2006-06-15, 14:46
Svar #26

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Man vet aldrig vad som fick folk att ta ett visst efternamn... Min fmm hade en syster som fick en oä son; systern hade ett riktigt efternamn men sonen tog i vuxen ålder ett annat efternamn - som råkade vara samma som en ganska prominent släkt i småstaden de bodde i. Varför sonen tog detta namn kan man fundera över eftersom han var tillverkad när hans mamma under ett par år befann sig i Göteborg, alltså troligen helt utan medverkan av någon av denna småstadssläkt.
 
Ingela

2006-06-15, 15:58
Svar #27

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Att man som Ingela säger, inte kan veta varför någon tog ett visst efternamn, det stämmer bra på min farmors far. Hans far hette Sjölund, men av någon anledning tog han sig efternamnet Höglund. Det efternamnet fanns visserligen i släkten, men man kan ju fundera varför inte Sjölund dög. Kunde det vara så att han inte kom överens med sin far och då bytte han?  
 
Kanske din Anders Gustaf bara kände en närhet till soldatfamiljen och därför tog sig det namnet.
 
Ann-Mari B
Ann-Mari Bäckman

2006-06-15, 17:54
Svar #28

Marianne Solli

Det var jo ikke så veldig vanlig å ta morens fornavn og danne etternavn til barnet, så derfor brukte jeg veldig mye tid på å lete etter en mann ved navn: Johannes, Johan, John, Jonas, men så viste det seg at barnet hadde fått morens navn. Moren het Lise Johanne, og barnet fikk navnet Marit. Derfor ble hun hetende Marit (og var) Lise Johannesdatter. Feilaktig trodde jeg lenge at barnet het Marit Lise, og at hennes far het Johannes (eller lignende). Den gang ei!!

2006-06-15, 23:58
Svar #29

Ulrika Jansson

Hej alla som svarat,
 
ja, svaret på den frågan kommer vi väl aldrig få veta. Fadern i soldatfamiljen hette Anders, eller rättare sagt var det två generationer soldatfädrar (far och son) som hette Anders Findahl. Den vi misstänker som fader är en son till Anders Findahl den yngre, en av hans söner hette Anders Gustaf Andersson (Findahl) som är precis det namn som min morsfarfar Anders Gustaf får.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna