De hette visst Namnlagskommitén:
DN 2013-05-28:”Ny namnlag ger större frihet att välja efternamn” Nytt förslag i dag. Vill du att ditt barn ska ha båda föräldrarnas efternamn? Eller att dottern ska ha moderns förnamn med tillägget ”dotter”? Namnlagskommitténs förslag till ny lagstiftning öppnar för nya möjligheter. Vi vill ge medborgarna större frihet att själva välja namn, skriver kommitténs ordförande Olle Abrahamsson. I dag överlämnar den parlamentariska Namnlagskommittén sitt förslag till justitieministern. Uppdraget har varit att se över och modernisera reglerna om personnamn. Kommittén vill ge medborgarna större frihet att själva välja sina namn, samtidigt som reglerna måste bli lättare att förstå och hanteringen av namnärendena enklare.
Vem som vill ska få byta till ett efternamn som bärs av minst 2 000 personer. För så vanliga efternamn behövs inget namnskydd. Alla som så önskar får alltså möjlighet att byta till här i landet väl etablerade efternamn som Andersson, Bergström och Lundin. Några särskilda skäl behöver inte åberopas.
Fördelarna är flera. Människor kan på ett obyråkratiskt sätt uppnå namngemenskap och förföljda personer kan enkelt byta identitet. De integrationspolitiska effekterna ska inte heller underskattas.
Efternamn som består av faderns eller moderns förnamn med tillägg av -son eller -dotter får i dag bildas bara om det finns särskilda skäl. Kommittén föreslår att föräldrar ska ha en ovillkorlig rätt att ge sina barn son- eller dotternamn. Även vuxna ska utan behovsprövning kunna byta till ett efternamn som är bildat på något av föräldrarnas förnamn.
Cavalli-Björkman, Ling-Vannerus och William-Olsson är exempel på sedan länge etablerade dubbelnamn. Gällande lag tillåter emellertid inte att nya dubbelnamn bildas. Kommittén vill ändra på detta och föreslår att två namn som var för sig kan förvärvas som efternamn ska få tas som ett dubbelt efternamn. Valfrihet ska råda om ordningsföljden mellan namnen, om det ska vara bindestreck emellan och om något av namnen ska strykas eller bytas ut.
När nya dubbelnamn får skapas ges bättre möjligheter att visa namnsamhörighet mellan närstående. Dessutom gynnas jämställdheten. Vid giftermål är det fortfarande vanligare att kvinnan tar mannens efternamn än tvärtom. Blir kommitténs förslag verklighet kan makarna bilda ett gemensamt dubbelt efternamn utan att någon av dem behöver avstå från sitt eget efternamn. I praktiken betyder det att kvinnors efternamn kan bevaras och leva vidare i större utsträckning än i dag.
Den nuvarande ordningen med så kallade mellannamn har fungerat dåligt och behövs inte om kommitténs generösare regler om dubbla efternamn genomförs. Några nya mellannamn ska alltså inte kunna tas, men den som redan har ett mellannamn behåller det så länge han eller hon önskar.
Gårdsnamn är en på lång tradition grundad sedvänja i framför allt Dalarna (Hjort Anders Olsson, Busk Margit Jonsson och så vidare). Kommittén vill bevara och förstärka detta kulturarv och föreslår att det i viss mån ska vara möjligt att också återta försvunna gårdsnamn.
Som ny huvudregel föreslås att makar behåller sina efternamn när de gifter sig. Hittills har de varit tvungna att göra en särskild anmälan även om de inte önskar någon ändring av sina namn.
Ett förslag som eventuellt kan vålla debatt är att förbudet mot att föra en tidigare makes efternamn vidare till en ny make avskaffas. Den som har fått sitt namn genom giftermål har hittills kunnat överföra namnet till sina barn i ett nytt äktenskap men inte till sin nya make, det vill säga barnens andra förälder. Kommittén anser att det inte längre ska göras någon skillnad beroende på hur en make har förvärvat sitt efternamn. I den nya familjen ska alltså namngemenskap kunna uppnås utan att den av makarna som har ett ”giftasnamn” behöver avsäga sig det namnet.
På denna punkt är kommittén inte enig. Av de 15 ledamöterna anser tre (M, KD, SD) att förbudet mot att föra ett giftasnamn vidare till ny make bör vara kvar.
De spärregler som hindrar att förnamn och efternamn byts flera gånger tas bort. Kommittén bedömer att risken för att namnbyten upprepas i bedrägligt syfte eller av okynne som så liten att dessa regler inte längre behövs.
Alla nu nämnda förslag går i liberaliserande riktning. Bara i två avseenden föreslår kommittén en viss åtstramning:
Den språkliga prövningen av nya namn skärps. Ett namn ska inte kunna bestå av vilka teckenkombinationer som helst. Barn ska inte behöva bli lidande för att de har namn som uppfattas som komiska eller frånstötande. Kommittén föreslår här ett uttryckligt krav på att efternamn som från språklig eller annan synpunkt är uppenbart olämpliga inte får godkännas.
Språklig expertis ska medverka när det är tveksamt om ett för- eller efternamn kan godkännas.
Efternamn som tillhört utdöda släkter ska inte lika lätt som i dag kunna övertas av personer som inte har med släkten att göra. Namn som har burits av tidigare kända släkter - ofta adelsnamn, såsom Gripensvärd, Lagersparre och Nordenstjerna - har i ökande omfattning förvärvats av utomstående personer. Kommittén menar att denna utveckling inte är önskvärd och föreslår därför en skärpning.
Motivet är inte att skydda adeln och Riddarhuset utan att värna ett för landet gemensamt historiskt och kulturellt arv.
Slutligen föreslår kommittén att Skatteverket blir ny namnmyndighet. Patent- och registreringsverkets och Patentbesvärsrättens befattning med namnärenden upphör. Även prövningen av nybildade efternamn ska alltså i fortsättningen ske hos Skatteverket. För allmänheten innebär det en väsentlig fördel att ha en enda myndighet att vända sig till i namnfrågor.
Olle Abrahamsson, Namnlagskommitténs ordförande, rättschef i Justitiedepartementet
Jag tog med hela artikeln eftersom länkar till tidningsartiklar verkar bli inaktuella efter kortare och kortare tid. Är det inte OK får väl någon rensa och lämna kvar det viktigaste.
http://www.dn.se/debatt/ny-namnlag-ger-storre-frihet-att-valja-efternamn/