ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Efternamn på kvinnor  (läst 2464 gånger)

2010-01-04, 20:28
läst 2464 gånger

Pär-Ola Palm

I vilken ordning sorterar ni dom? om kvinnan som ogift hette persson för att som gift heta andersson, vilket namn tar man först som standard? finns det ens nån standard för det?

2010-01-05, 10:31
Svar #1

Utloggad Lena Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 591
  • Senast inloggad: 2020-03-02, 07:52
    • Visa profil
Jag använder alltid det efternamn man föddes med som sorteringsbegrepp. I de fall en person har dubbla efternamn som EJ beror på gifte (t.ex. sonnamn + soldatnamn) skriver jag båda.

2010-01-05, 11:21
Svar #2

Utloggad Ann-Charlotte Åkerblom

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2019-11-18, 11:26
    • Visa profil
    • http://anncharlotteakerblom.akerblom.se/
Min mor vad född GG, hon och hennes syskon bytte namn till MM, som gift fick hon sin mans efternamn SS.
Jag skriver henne som MM, född GG. Hon var bara 12 år då namnbytet till MM skedde.
Hur skulle ni skriva?

2010-01-05, 11:51
Svar #3

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3137
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Det blir ju trassligt vid namnbyten: bland min fasters anor finns båtsmannen Erik Persson Björn, som sedan bytte namn till Lindström. Så han står som Persson Björn, sedan Lindström. Det är inte särskilt snyggt, men jag måste ju ha med både patronymikonet och de båda efternamnen ... Personligen skulle jag nog vända på Ann-Charlottes exempel, men det är en ren smaksak.
Däremot skriver jag aldrig in kvinnans efternamn som gift.

2010-01-05, 13:55
Svar #4

Utloggad Jimmy Dahlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 327
  • Senast inloggad: 2011-02-23, 23:17
    • Visa profil
    • www.dahlund.eu
Jag använder inga namn som förvärvats genom giftermål. Trots detta blir det ändå svårt att namnge kvinnorna. Ibland används släktnamn ibland patronymikon och ibland ett eget namn. Min prioriteringslista ser ut enligt följande: 1. Namn kvinnan valt själv; 2. Släktnamn; 3. Patronymikon. Jag försöker undvika att använda flera namn.

2010-01-05, 14:03
Svar #5

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5743
  • Senast inloggad: 2020-06-01, 10:03
    • Visa profil
Efternamnet vid födelsen är det enda som är beständigt. Därför använder jag det som första sorteringsbegrepp för både män och kvinnor.

2010-01-05, 17:46
Svar #6

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2494
  • Senast inloggad: 2020-06-05, 23:45
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Det är ju först på senare år som man har tagit mannens namn som gift. Jag anser att man endast bör använda riktiga namn, särskilt i databaser där det bara finns ett fält till efternamnet. Finns det flera fält (i databasen) så kan man alltid ange flera namn om det förekommer då det inte påverkar sökning. Namn man gift sig till bör aldrig anges men däremot så faller det sig naturligt att även ange patronymikon tillsammans med exempelvis soldatnamn när man presenterar antavlor. Ett annat problem är adliga personer där släktnamnet inte används där man ändå gärna vill få upp personerna vid en sökning på släktnamnet.
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2010-01-05 17:51)
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2010-01-06, 00:41
Svar #7

Utloggad Jimmy Dahlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 327
  • Senast inloggad: 2011-02-23, 23:17
    • Visa profil
    • www.dahlund.eu
Problemet med Kristinas resonemang är att efternamn sällan skrivs ut på barn, man vet alltså inte om patronymikon eller släktnamn används förrän barnet flyttar hemifrån.

2010-01-06, 01:23
Svar #8

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Före 1901 fick barn inget efternamn förrän de flyttade hemifrån. Jag använder det första efternamn en person fått som sorteringsbegrepp. Sedan travar jag alla andra efternamn de använt, helst i tidsordning. Det blir besvärligt, när de använt två eller tre tillsammans. Om de tagit sig namnen eller gift sig till dem struntar jag i - under 1900-talet är det ju vanligast att kvinnor hittas under sina mäns efternamn. Men under 1800-talet använde mina anor inte sina mäns namn förrän de blivit änkor (och då var det förnamnet i genitivform).

2010-01-06, 09:17
Svar #9

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2494
  • Senast inloggad: 2020-06-05, 23:45
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Jimmy, det är egentligen inget problem. Man får då följa det mönster som gäller för övriga barn. Huvudsaken är att man med sin namnsättning underlättar sökning och att lämna efternamnet tomt är det absolut sämsta man kan göra.
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2010-01-06 09:19)
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2010-01-06, 12:48
Svar #10

Utloggad Jimmy Dahlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 327
  • Senast inloggad: 2011-02-23, 23:17
    • Visa profil
    • www.dahlund.eu
Inte heller Vincents resonemang är oproblematiskt. Det är inte ovanligt att syskon har olika efternamn, vissa med släktnamn andra med patronymikon. Ibland måste jag utelämna efternamn, särskilt i slutet av 1800-talet då förvirringen var total när patronymikon förvandlades till släktnamn. I vissa fall har jag dock gjort gissningar som säkerligen kan vara felaktiga.

2010-01-06, 13:33
Svar #11

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2494
  • Senast inloggad: 2020-06-05, 23:45
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Nej, det håller jag absolut med om. Visst kan man aldrig vara säker när man närmar sig 1800-talets slut men man får helt enkelt välja det som verkar mest sannolikt. De som når vuxen ålder kan man ju alltid följa vidare i livet och de som avlider unga är sällan intressant att söka efter på efternamnet så om man vill kan man alltid lämna dessa utan efternamn om det är oklart.
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2013-06-02, 03:53
Svar #12

Utloggad Martin Nordling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2017-10-29, 16:03
    • Visa profil
Jag kan ta följande exempel från min släkt: Lars-Eric Pettersson föddes 1859, 1883 så gifte han sig och fick en son, sedan ytterligare några barn, sist fick han sladdbarnet Elsa, född 1901. Alla syskonen kom att kallas Larsson.
Elsa gifte sig med byggmästare Arvid Andersson och bytte då efternamn. Paret fick en dotter, min (numera avlidna) farmor, som fick efternamnet Andersson. Några år senare så fick de en son som, har jag fattat för, de ville ha ett patronymikon på, varför även min farmor fick heta Arvidsson.
Min farmor kom senare att gifta sig och bytte då namn till Nordling, när sedan min farbror föddes så ville farmor att han skulle få ett patronymikon, men det ville inte farfar, därför blev det fortsatt Nordling.
Dessa uppgifter bygger delvis på minnesbilder av saker som släktingar (främst min farmor) har nämnt, men som jag inte har frågat ut ordentligt om efter att jag började släktforska.
 
En helt annan historia från Tusen tabbar & Miljoner missar av Ulf Ivar Nilsson:
Ett par ville att deras barn skulle få patronymikon och de gick bra för de två döttrar som de fick först, som fick bära namnet Andersdotter. Sedan så fick de en son, nu gick de sämre med att få till ett Andersson, utan instans efter instans (åtminstone två domstolsinstanser gick de igenom, inget omnämnande om ett positivt svar finns) krävde att gossen skulle få efternamnet Andersdotter. Lagen om att barn inte skall få något namn som kan leda till mobbning gäller tydligen inte efternamn.

2013-06-02, 22:39
Svar #13

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5743
  • Senast inloggad: 2020-06-01, 10:03
    • Visa profil
Så gossen Andersdotter skulle mobbas men inte flickan Andersson...?

2013-06-03, 10:45
Svar #14

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17591
  • Senast inloggad: 2020-06-06, 01:07
    • Visa profil
Ja, det skulle han nog. Men inte flickan Andersson eftersom flickor/kvinnor sedan mer än hundra år fått eller snarare fått finna sig i att bära sin fars och därefter sin makes patronymikon, och ingen tycker att det är det minsta konstigt. Men visst är din tanke riktig (jag tänkte den själv). Det ena borde inte vara mindre befängt än det andra.

2013-06-03, 12:37
Svar #15

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5743
  • Senast inloggad: 2020-06-01, 10:03
    • Visa profil
Jo, kvinnorna fick nog finna sig i det tecken på nedvärdering det faktiskt är. Men det är snarare beklämmande och inget att göra sig lustig över som i boken Tusen tabbar & Miljoner missar. Känner för övrigt till en man som har (tagit) ett dotternamn. Ett uttryck för solidaritet, vill jag tro.

2013-06-03, 17:09
Svar #16

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 17591
  • Senast inloggad: 2020-06-06, 01:07
    • Visa profil
Nedvärdering . . . nja. Men jag tycker det är lite tråkigt att Sverige övergav det urgamla namnskicket. Heja Island!

2013-06-04, 08:41
Svar #17

Utloggad Martin Nordling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2017-10-29, 16:03
    • Visa profil
Uppgifterna om gossen Andersdotter är nedskrivna helt från minnet. Jag har sedan förgäves försökt hitta stället. Men jag är HELT SÄKER på att jag läst det, och den angivna boken är den enda möjliga källan som jag kan komma på.
 
[Namnen på två levande personer har raderats, i enlighet med Anbytarforums ordningsregler].
 
För övrigt så har jag förstått det som att den främsta anledningen till att man gjorde familjenamn av patronymikon under 1900-talet var att man annars inte skulle kunna hålla reda på folk i folkbokföringen; man ville helt enkelt lite lättare se vilka personer det var som hörde ihop.
 
Så som det ser ut idag och med dagens dataregister så undrar jag om man inte skulle kunna återinföra möjligheten att använda patronymikon eller metronymikon (på ett lite lättare sätt än vad det är nu).

2013-06-04, 22:56
Svar #18

Utloggad Moderator Språk

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 206
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett inlägg som omnämnde levande personer har raderats, i enlighet med Anbytarforums ordningsregler.

2013-06-05, 00:28
Svar #19

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 12:19
    • Visa profil
Förslaget från Namnutredningen är ju att göra namnbyte enklare, tillåta -nymikon, -dotter osv.

2013-06-05, 21:40
Svar #20

Utloggad Martin Nordling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2017-10-29, 16:03
    • Visa profil
Mitt exempel inträffade 1994 i Arvika och det var skattemyndigheten och länsrätten i Karlstad som sa nej. Jag skrev tidigare ett inlägg där jag citerade hela stycket ur boken (efter att äntligen ha hittat det). Omnämnandet av levande personer bröt visst med ordningsreglerna här, jag nämner därför det viktigaste (utan namn) i ett nytt inlägg.  
 
Jag ber om ursäkt för brottet mot ordningsreglerna. Jag läste reglerna när jag var ny och minns kontentan av dem. Det är dock lite svårt att ha koll på exakt var gränserna går, särskilt när det gäller uppgifter som redan är publicerade eftersom det uppenbarligen finns undantag för omnämnandet av levande personer. Åtminstone offentliga personer verkar få omnämnas och denna familj hade alla namnen publicerade, varför de troligen vid någon tidpunkt klagat i pressen över det (att sonen skulle heta Andersdotter) och då gett tillstånd till publicering av namn.
 
Angående vad Namnutredningen föreslagit så känner jag inte till dess förslag, jag har emellertid hört talas om att man på senare tid blivit mindre restriktiv med vad personer kan heta i förnamn.

2013-06-07, 20:44
Svar #21

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 12:19
    • Visa profil
De hette visst Namnlagskommitén:
 
DN 2013-05-28:”Ny namnlag ger större frihet att välja efternamn”
 
Nytt förslag i dag. Vill du att ditt barn ska ha båda föräldrarnas efternamn? Eller att dottern ska ha moderns förnamn med tillägget ”dotter”? Namnlagskommitténs förslag till ny lagstiftning öppnar för nya möjligheter. Vi vill ge medborgarna större frihet att själva välja namn, skriver kommitténs ordförande Olle Abrahamsson.
 
I dag överlämnar den parlamentariska Namnlagskommittén sitt förslag till justitieministern. Uppdraget har varit att se över och modernisera reglerna om personnamn. Kommittén vill ge medborgarna större frihet att själva välja sina namn, samtidigt som reglerna måste bli lättare att förstå och hanteringen av namnärendena enklare.
 
Vem som vill ska få byta till ett efternamn som bärs av minst 2 000 personer. För så vanliga efternamn behövs inget namnskydd. Alla som så önskar får alltså möjlighet att byta till här i landet väl etablerade efternamn som Andersson, Bergström och Lundin. Några särskilda skäl behöver inte åberopas.
 
Fördelarna är flera. Människor kan på ett obyråkratiskt sätt uppnå namngemenskap och förföljda personer kan enkelt byta identitet. De integrationspolitiska effekterna ska inte heller underskattas.
 
Efternamn som består av faderns eller moderns förnamn med tillägg av -son eller -dotter får i dag bildas bara om det finns särskilda skäl. Kommittén föreslår att föräldrar ska ha en ovillkorlig rätt att ge sina barn son- eller dotternamn. Även vuxna ska utan behovsprövning kunna byta till ett efternamn som är bildat på något av föräldrarnas förnamn.
 
Cavalli-Björkman, Ling-Vannerus och William-Olsson är exempel på sedan länge etablerade dubbelnamn. Gällande lag tillåter emellertid inte att nya dubbelnamn bildas. Kommittén vill ändra på detta och föreslår att två namn som var för sig kan förvärvas som efternamn ska få tas som ett dubbelt efternamn. Valfrihet ska råda om ordningsföljden mellan namnen, om det ska vara bindestreck emellan och om något av namnen ska strykas eller bytas ut.
 
När nya dubbelnamn får skapas ges bättre möjligheter att visa namnsamhörighet mellan närstående. Dessutom gynnas jämställdheten. Vid giftermål är det fortfarande vanligare att kvinnan tar mannens efternamn än tvärtom. Blir kommitténs förslag verklighet kan makarna bilda ett gemensamt dubbelt efternamn utan att någon av dem behöver avstå från sitt eget efternamn. I praktiken betyder det att kvinnors efternamn kan bevaras och leva vidare i större utsträckning än i dag.
 
Den nuvarande ordningen med så kallade mellannamn har fungerat dåligt och behövs inte om kommitténs generösare regler om dubbla efternamn genomförs. Några nya mellannamn ska alltså inte kunna tas, men den som redan har ett mellannamn behåller det så länge han eller hon önskar.
 
Gårdsnamn är en på lång tradition grundad sedvänja i framför allt Dalarna (Hjort Anders Olsson, Busk Margit Jonsson och så vidare). Kommittén vill bevara och förstärka detta kulturarv och föreslår att det i viss mån ska vara möjligt att också återta försvunna gårdsnamn.
 
Som ny huvudregel föreslås att makar behåller sina efternamn när de gifter sig. Hittills har de varit tvungna att göra en särskild anmälan även om de inte önskar någon ändring av sina namn.
 
Ett förslag som eventuellt kan vålla debatt är att förbudet mot att föra en tidigare makes efternamn vidare till en ny make avskaffas. Den som har fått sitt namn genom giftermål har hittills kunnat överföra namnet till sina barn i ett nytt äktenskap men inte till sin nya make, det vill säga barnens andra förälder. Kommittén anser att det inte längre ska göras någon skillnad beroende på hur en make har förvärvat sitt efternamn. I den nya familjen ska alltså namngemenskap kunna uppnås utan att den av makarna som har ett ”giftasnamn” behöver avsäga sig det namnet.
 
På denna punkt är kommittén inte enig. Av de 15 ledamöterna anser tre (M, KD, SD) att förbudet mot att föra ett giftasnamn vidare till ny make bör vara kvar.
 
De spärregler som hindrar att förnamn och efternamn byts flera gånger tas bort. Kommittén bedömer att risken för att namnbyten upprepas i bedrägligt syfte eller av okynne som så liten att dessa regler inte längre behövs.
 
Alla nu nämnda förslag går i liberaliserande riktning. Bara i två avseenden föreslår kommittén en viss åtstramning:
 
Den språkliga prövningen av nya namn skärps. Ett namn ska inte kunna bestå av vilka teckenkombinationer som helst. Barn ska inte behöva bli lidande för att de har namn som uppfattas som komiska eller frånstötande. Kommittén föreslår här ett uttryckligt krav på att efternamn som från språklig eller annan synpunkt är uppenbart olämpliga inte får godkännas.
 
Språklig expertis ska medverka när det är tveksamt om ett för- eller efternamn kan godkännas.
 
Efternamn som tillhört utdöda släkter ska inte lika lätt som i dag kunna övertas av personer som inte har med släkten att göra. Namn som har burits av tidigare kända släkter - ofta adelsnamn, såsom Gripensvärd, Lagersparre och Nordenstjerna - har i ökande omfattning förvärvats av utomstående personer. Kommittén menar att denna utveckling inte är önskvärd och föreslår därför en skärpning.
 
Motivet är inte att skydda adeln och Riddarhuset utan att värna ett för landet gemensamt historiskt och kulturellt arv.
 
Slutligen föreslår kommittén att Skatteverket blir ny namnmyndighet. Patent- och registreringsverkets och Patentbesvärsrättens befattning med namnärenden upphör. Även prövningen av nybildade efternamn ska alltså i fortsättningen ske hos Skatteverket. För allmänheten innebär det en väsentlig fördel att ha en enda myndighet att vända sig till i namnfrågor.
 
Olle Abrahamsson, Namnlagskommitténs ordförande, rättschef i Justitiedepartementet
 
Jag tog med hela artikeln eftersom länkar till tidningsartiklar verkar bli inaktuella efter kortare och kortare tid. Är det inte OK får väl någon rensa och lämna kvar det viktigaste.
 
 
http://www.dn.se/debatt/ny-namnlag-ger-storre-frihet-att-valja-efternamn/

2015-12-26, 11:31
Svar #22

Utloggad Linnea Lundin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2018-09-11, 17:13
    • Visa profil
En i släkten förekommer namnet Kronotimmermansdotter, Kan man heta så?   Tack för svar

2015-12-26, 11:41
Svar #23

Utloggad Magnus Sälgö

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 154
  • Senast inloggad: 2020-04-12, 06:59
    • Visa profil
    • www.wikitree.com/genealogy/S%C3%A4lg%C3%B6-Family-Tree-1
Ingen specialist men googlade och hittade det bland annat hos  
ddss.nu
 
där dom har denna beteckning 149 ggr. Antar att folk definierades mer förr i tiden från mannens ställning i samhället ex.  
* bondeson
* prästdotter
* lokeldarsonen....
 

 
Hälsningar
Magnus Sälgö  
Resebyråtjänstemannasonen
 
(Meddelandet ändrat av salgo60 2015-12-26 11:43)
 
(Meddelandet ändrat av salgo60 2015-12-26 11:45)

2015-12-26, 13:25
Svar #24

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9200
  • Senast inloggad: 2020-06-01, 10:25
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Gissningsvis betyder namnet att kvinnan var dotter till en kronotimmerman, vilka var rikligt förekommande i Karlskrona. Då är det mer en släktskapsbeteckning än ett vanligt efternamn.

2015-12-26, 18:09
Svar #25

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 12:19
    • Visa profil
Ja, som förklarat på den andra platsen i forumet hon frågat om personen så hette hon Petersson/Petersdotter i efternamn...

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna