Äldre inlägg (arkiv) till 05 augusti, 2006

[Magnus Sandberg]

Något som får mig att grubbla.
Hur skall man göra rent konkret i sin släktforskning med alla dessa efternamn? Vilket eller vilka efternamn skall man dokumentera för en person och hur skall man göra det och i vilken ordning? Hur skall man göra om man som jag använder sig av ett program som endast har ett fält för inmatning av efternamn?
Exempel 1:
Gustav Nilsson fick en son: Klas Magnus(K M).
K M fick efternamnet Gustavsson vilket han heter i de första hfl. Vid ca 25 års ålder tog han sig namnet Sandberg. När han dör heter han K M Sandberg. Förslag att skriva: K M Gustavsson Sandberg, K M (Gustavsson) Sandberg, K M Sandberg (Gustavsson)  m fl.
Exempel 2:
Jonas Andersson får en son: Johannes
Han heter Johannes Jonasson till en början men tar sig sedan efternamnet Vig. Johannes får sedan själv en son: Johan. Denna Johan tar sig namnet From. Förslag: Johannes Jonasson Vig och sonen Johan Johannesson Vig From!!??
Exempel 3:  
Är när prästen envisas med att i ena hfl kalla en person Jonas Bergdahl och i nästa hfl Jonas Bergman och så fortsätter det. Jonas far hette Christoffer för att krångla till det ännu mer. Förslag Jonas Christoffersson Bergdahl Bergman!!??
 
Jag tycker dokumentationen är viktigt för den egna kontrollen så man vet vilka olika namn som kan dyka upp när man letar. Men man vill ju försöka hitta ett bra sätt. Men hur gör man?
 
Magnus

[Arne Sörlöv]

Magnus undvik att kalla personer vid flera efternamn. Använd det efternamn som personen själv använt. Att använda tex Johan Johannesson Vig From är bara dumt. Kalla honom Johan From. Skulle jag själv som ex använda tex 8 efternamn? (Jag har inte samma efternamn som min far som inte har samma efternamn som min farfar osv.
Mvh Arne Sörlöv

[Stefan Simander]

Arnes förslag är enklast, men då missar man ju att ange efternamn som personen faktiskt burit under sitt liv och det blir ofullständigt. Det bör finnas möjligheter att föra in och sortera samtliga namn i dagens moderna släktforskarprogram, tycker jag.  
 
Om något namn måste prioriteras bör väl det namn som personen bar vid död väljas.

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Det väsentligaste är väl att skilja på vad man å ena sidan skriver i sin egen databas och vad man å den andra skriver om man skall publicera materialet eller på annat sätt sprida det till andra forskare.  
 
Det första är ju ens egen privatsak. Så länge man själv kan finna och identifiera personerna, har ingen annan med detta att göra. I biografiska notiser kan man ju komplettera med exakta angivelser av var, när och i vilken källa varje namn är belagt.
 
Men det är mindre lämpligt att sedan till andra oreserverat sprida namnformer, datumformer eller annat som inte är i enlighet med vad man har kunnat belägga i källmaterialet, utan endast är uppkomna som en anpassning till begränsningarna i det program man använder för att sortera sitt material.
 
Stefans uppfattning att man som huvudform skall välja namnformen som används vid personens död (för kvinnor kanske den före första giftermålet) är väl i allmänhet rimlig, även om man nog kan tänka sig att det finns många undantag. Vid en publicering kan man kanske först i tabellen (om man nu använder den formen) skriva mer än en namnform om det nu är flera former som förekommer flitigt eller omväxlande i källorna. För ett exempel, se K.-G. Lundholms artikel om Sture, sjöbladsätten, i Äldre svenska frälsesläkter, I:2, s. 204, tabell 5, där man finner Anund Sture, även kallad Sture Algotsson, omedelbart följt av en hänvisning till G. Carlsson i PHT 1920, där jag förmodar att detta med namnen förklaras.
 
I det program som jag använder (TMG) kan man f.ö. ange obegränsat antal alternativa namnformer, och alla syns sedan i listan över personer i databasen. Oavsett vilket namn man klickar på kommer man till samma post. Jag antar att åtminstone vissa andra nyare program (Disgen 8?) kan ha samma möjlighet.

[Gunnar Jonsson]

En metod som ibland används är att mata in exempelvis Anders Svensson Backlund med Anders Svensson i förnamnsfältet, och Backlund i efternamnsfältet.

[Dag Bremberg]

Gällande regler i Sverige ger oss bara möjlighet att använda ett efternamn. Däremot kan man ha mellannamn.
Om man följer den principen även för anor vore det enkelt. Då kan specifika släktnamn stå ensamma och patronymikon anges för sig bland mellannamn (eller i ruta för förnamn, beroende på program).  
Tyvärr spricker dock principen i praktiken (som principer brukar). I vissa fall måste man ange flera efternamn, då olika källor anger olika varianter/stavning. Varianterna brukar jag sätta inom parentes, så är de ändå sökbara.

[Rolf Nordin]

Hej,
Jag har en ana som blev soldat vilken fick transport tre gånger och hade tre olika efternamn under sin tjänstgöringstid. Han föddes som Jon PERSSON och fick senare soldatnamnen GRAN, TORSFÄLT respektive SVENSMAN. SVENSMAN hette han fram till sin död.  
 
Mitt ”problem” är hur jag bör redovisa hans namn i exempelvis en antavla. Vilket/vilka namn bör anges? Vad brukligt?
 
Med vänlig hälsning,
Rolf Nordin, Stockholm

[Jojje Lintrup]

Många seriösa släktforskare väljer att skriva patronymikon, dvs Persson i detta fall, och sedan redovisa soldatnamnen i anmärkningsfältet. Således brukar det stå soldat Rask, följt av den period han kallades så, t.ex. soldat Rask (1814-29), korpral Orre (1829-37).
Själv skulle jag ta hänsyn till hur länge han kallades Svensman, och om han blev Svensman efter sin tjänstgörings slut. Jag vill likna detta resonemang vid det man brukar när man bedömer vad man ska titulera någon med för titel. Då är det alltid den högsta titeln som gäller, eller den som gällde sist. Man radar ju inte upp hela karriären framför ett namn, utan använder bara en titel, som t.ex. general Pinkenstråhle - även om man vet att han måste ha börjat från scratch en gång i tiden...

[magnus nilsson]

Hej!
 
Är nybörjare inom släktforskning.
 
Har liknande funderingar kring efternamn.
 
Har skaffat mig ett dataprogram där jag nu börjat registrera alla släktingar som jag forskat fram, så att man får ordning på sin släktforskning.
 
I programmet fyller man i namnuppgifter, och så syns dessa namnuppgifter i en spalt ute till vänster i programmet. Där kan man sedan välja person och få upp information om denne.
 
Problemet är att när man registrerar barn till en anfader, så syns även dessa i listan. I min släktforskning så har jag endast angivit de övriga barnen med dess förnamn, samt födelsedatum.
 
När jag registrerar dessa barn i programmet, så syns de då endast med förnamn och födelsedata i spalten ute till vänster.
 
Tycker detta ser opersonligt ut, då jag inte vara vill ha en massa förnamn i registret, utan även barnens efternamn.
 
Undrar nu: Om Erik Larsson född 1732 och hans fru får en son och en dotter. Är det då givet att sonen får efternamnet Eriksson och dotter får efternamnet Eriksdotter?
 
Om Jan Spång född 1776 och hans fru får en son och en dotter. Är det då givet att både sonen och dottern får efternamnet Spång?
 
Om fadern exempelvis heter Jan Eriksson Stolt, vad blir då barnens efternamn?
 
Tänkte bara höra mig för lite i frågan?
 
Mvh,
Magnus

[Olle Elm]

Magnus Nilsson,
Du har tre exempel och frågeställningar om vilket efternamn barnen får i dessa exempel. Så här tänker jag:
1) Erik Larsson född 1732 och hans fru får en son och en dotter. Är det då givet att
sonen får efternamnet Eriksson och dotter får efternamnet Eriksdotter?  
Ja, skulle vilja säga att det är mycket sannolikt att detta blir resultatet. Man skulle nog kunna säga att detta är huvudregeln vad gäller bonde-och torparbefolkningen på landsbygden. (Någon gång kan Erik Larsson, eller hans hustru bära på ett latent familjenamn, som någon av sönerna börjar använda, särskilt om de har ett annat yrke än bondens. Det händer ibland att också döttrar benämns med ett sådant namn i senare  kyrkoboksmaterial - ex vi när de gifter sig.)
 
2) Om Jan Spång född 1776 och hans fru får en son och en dotter. Är det då givet att både sonen och dottern får efternamnet Spång?
Om Jan Spång är soldat kan hans barn ibland i vuxen ålder ha ärvt detta namn så att det blivit ett familjenamn. Men, de kan lika gärna ha fått ett patronymikon och heta Jansson/dotter. Principen här är - som framgår av måna diskussioner i forumet - att namnge personer på de sätt man uppfattar att de kallade sig själva, eller kallades av sina samtida.
Om Jan Spång var borgare eller befäl kan mycket väl barnen få hans namn. Det har då blivit ett familjenamn, även om det är Jan själv som är den förste som kallar sig detta namn.
 
3) Om fadern exempelvis heter Jan Eriksson Stolt, vad blir då barnens efternamn?
Se svar under 2. Att patronymikonet Eriksson nämns gör ingen skillnad. F ö nämns soldaten Jan Spång ovan troligen ibland Jan Olofsson - eller vad hans far nu hette - Spång.
 
Magnus, så här tänker jag, som forskat ganska många år - möjligen kan det finnas andra som tänker annorlunda. Tyckte bara Du skulle få ett svar, då jag känner igen frågeställningarna från min egen forskning.

[magnus nilsson]

Hej Olle!
 
Tack för ditt svar och din tid.
 
Nu har jag fått en del klarhet i mina funderingar kring hanteringen av efternamn. Dina tips kommer att komma till stor nytta.
 
Mvh,
Magnus

[Märta Lingstedt]

Hur gör man om mann vill byta till ett efternemn som funnits i mer än tre generationer tillbaka?

[Sam Blixt]

Hej Märta!
 
Du kan titta på följande länk:
http://www.prv.se/guiden/namnguiden/
 
eller
 
http://www.algonet.se/~samblixt/namn.htm
 
och välja själv.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Magnus Öhrman]

Hej!
 
Finns det någon struktur för om och hur man anger flicknamn resp efternamn på kvinnor främst under 1900-talet och framåt. Jag har sett olika alternativ: Antingen anges bara flicknamnet eller efternamnet (ev. med kommentar om född: XXX). Ett annat alternativ är att ange så väl flicknamn som efternamn. Vilket är det korrekta? Respektive sätt ger ju olika fördelar framförallt om det gäller en antavla eller ättlingar.
 
Ex. Stina är dotter till Lars Andersson och gift med Stig Pettersson. Andersson är sålunda släktnamnet, men söker man ättlingar till Stina hittar man det på Stina Pettersson.....
 
1: Stina Andersson (gift: Pettersson)
2: Stina Pettersson (född: Andersson)
3: Stina Andersson Pettersson
4: Stina Pettersson Andersson
 
Just nu har jag inte med efternamn alls på kvinnorna i min släktforskning annat om det är ingifta kvinnor som anges med sitt flicknamn.
 
Är något mer korrekt än de andra?
 
Med Hopp om Tips....
 
mvh/Magnus Öhrman

[Essan Gradhman]

Magnus!
Jag förstår över huvud taget inte varför en kvinna ska byta namn när hon gifter sig! Detta gäller även mannen som tar hustruns namn.  
I dagens samhälle med många skilsmässor är det ett vansinnigt påfund.Fru Larsson heter kanske nästa år fru Jonsson. Vem kan hålla reda på vem Hon egentligen är?!  
Är kvinnorna i allmänhet så mån om att få stoltsera med ett fru-titel eftersom detta ganska nya påfund fortgår fortfarande?  
Ja, jag vet att vissa borgerliga tog mannens namn redan på 1700-talet men det vanligaste var väl ändå att kvinnan behöll sitt patronymikon eller släktnamn. I varje fall är det ett dåligt påfund att byta namn för att man gifter sig! Och i min forskning benämner jag alla kvinnor med sitt födelsenamn...det går faktiskt lätt att räkna ut vad hon heter som gift utan att behöva beröva henne efternamnet på grund av att du inte vet vad som är korrekt.
 
MVH
Essan G

[Ann-Helen Lindroos]

Essan! Jag håller helt med dig. Jag benämner också alla kvinnor med sitt födelsenamn. Själv har jag vid en skilsmässa tagit min mormors flicknamn, och då kommer saken i ett litet krångligare läge. Jag hette som ogift Wahlberg, som gift Huss och nu har jag alltså tagit namnet Lindroos. Naturligtvis föredrar jag att heta Lindroos i släktforskningssammanhang, eftersom jag själv valt det namnet efter överenskommelse med min älskade mormor.

[Malin Lyktberg]

Jag vet inte om vi svenskar har ett krångligt system, vad gäller att man får automatiskt moderns efternamn vid födseln, om föräldrarna är ogifta.
Min bästa vän som är utländsk, har sin fars efternamn, vilket hon fick automatiskt vid födseln, sina ursprungliga efternamn, har kvinnorna och männen kvar även efter giftemålet. Döttrar och söner bär alltså faderns efternamn rakt igenom hela livet.
Vilket jag tycker verkar vara ett smidigare sätt, än det vi nyttjar/nyttjat i alla tider. Det är ju lättare att gissa sig till vem som är fadern, även efter ev. giftemål.
I och för sig har det ju för oss, som släktforskar, varit lite enklare att gissa sig till faderns förnamn, genom att barnen oftast fått hetat Ex. Carlsdotter/Carlsson, efter sin fader som då heter Carl.
Man bör ju även nu i nya tider, ta reda på vad som gäller med arv utav efternamn, när det blir mer vanligt att man kanske gifter sig med ngn. från ett annat land, vilket kan stöka till det rejält i forskningen om man inte vet hur man där ärver efternamn.

[Sam Blixt]

Hej Malin!
 
Du kan läsa om hur detta varierat bland annat under Namn och namnskick på följande sida:
http://www.algonet.se/~samblixt/namn.htm
 
MVH
Sam Blixt

[Lilibeth LjunggrenHedvall]

Hej alla forskarvänner,
Har stött på en sak under min forskning som jag aldrig stött på tidigare.
När fadern i den familj jag forskar om avlider ändrar barnen sina efternamn till faderns efternamn istället för att behålla det namn som dom tidigare har.
Alltså fadern hette Åke Nilsson, barnen heter först Åkesson och efter hans bortgång ändrar dom till Nilsson.
Kan någon förklara detta för mig?
Mvh
Lilibeth

[Sam Blixt]

Hej Lisbeth!
 
Det är olika beroende på land och stad, olika tider och olika sociala grupper. När och var påträffade Du detta?
 
Detta varierar också i olika landsdelar, men är mycket intressant. Det blev vanligt i hela Sverige under senare delen av 1800-talet.
 
Titta under För- och efternamn på min hemsida
 
MVH
 
Sam

[Lilibeth LjunggrenHedvall]

Hej Sam,
Måste direkt be om ursäkt för jag skrev fel, mänskliga faktorn och värmen allt i ett.
Namnet skall vara Nils Åkesson sedan ändrade barnen till Nilsson.
Jag hittade detta när jag forskade i Kristianstads län, Träne A1:11 41885 5/10 åren 1861-1869.
Mvh
Lilibeth

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Min farmors mor hette Anna Elisabeth Brännström, f.1847 i Högsjö sn, Ångermanland. Hennes far tog sig namnet Brännström, när han och hustrun flyttade från Bygdeå, Västerbotten till Högsjö, Ångermanland på 1840-talet.
 
I Hugo Fälldins bok om Högsjö, så heter plötsligt familjemedlemmarna Brändström. Jag har själv aldrig sett någon annan stavning än Brännström, inte ens i Folkräkningen från 1890.
 
Det är ju två olika efternamn. Var han har fått denna stavning av efternamnet ifrån, det förstår jag inte. En av min farmors mors syskon, Carl Jacob f. 1852 i Högsjö (Y) hittar jag inte i folkräkningen. Kanske han skrev namnet som Brändström och jag har sökt honom på Brännström?
 
Den rätta stavningen, måste väl ändå vara den jag själv noterat från kyrkoböckerna? Jag har också en namnteckning efter Charlotta Brännström (syster till Anna Elisabeth) på en bouppteckning efter hennes svågers bortgång. Boutredningsmannen har skrivit Brändström. Det kan jag förstå att han skriver ned namnet på det sätt han hör det vid förfrågan av vederbörande, men att Hugo Fälldin stavar på ett helt annat sätt förstår jag inte. Han har ju bara utgått från andra källor.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Sam Blixt]

Hej Ann-Mari!
 
Det förekommer ibland, inte så sällan, att namn är felstavade på grund av hörfel.
 
Till och med d och t har förväxlats i efternamn så att Dunberg har blivit Thunberg, liksom att Rydström har blivit Rudström och tvärtom.
 
Det är samma sak i Tyskland, jag befinner mig just nu i Berlin.
 
MVH
 
Sam

[Ann-Mari Bäckman]

Sam!
 
Jo, det kan jag förstå att det kan bli felstavat, om man ska skriva ned ett namn, som någon muntligen nämner.
 
I detta fall är det ju en forskare, som gjort ett släktregister över Högsjö socken. Jag antar att han gått efter skrivna källor. Därför blev jag så konfunderad över det sätt han stavade efternamnet. Var det han eller jag som hade rätt?
 
Man kan ju också undra hur ett efternamns-byte gick till? Sade man till prästen att Jag vill heta så och så och sedan stavade prästen namnet, som han tyckte?
 
Jag har ju tur som har en namnteckning av en av döttrarna till Johan Brännström, som tog det namnet. Det bevisar hur namnet skulle stavas.
 
Det är väl full sommar i Berlin, antar jag?

[Sam Blixt]

Hej Ann-Mari!
 
Även i de skrivna källorna kan stavningen variera, man även detta kan vara svårt eftersom man inte kan vara säker på vilken som är den rätta.  
 
Här i Berlin är det kallt fortfarande.
 
Hoppas att det blir bättre.
 
MVH
 
Sam

[Anna-Lena Eriksson]

Hej jag undrar om någon kan hjälpa mig. Min farfars far August wilhelm Eriksson f 1881-08-18 i Färnebro. Han begav sig till Göteborg oktober 1909 där försvinner alla spår.

[Lilibeth LjunggrenHedvall]

Hej alla forskarvänner.
Jag hoppas att jag är på rätt ställe med min fråga vet inte annars vart jag ska vända mig.
Har hittat min ana Carl-Gustav Hedvall född 1875 hos Ancestry. Han är skriven i Cook County Chicago. Vet också att han avlider i Chicago 1915 men har ännu inte funnit dödsorsak eller vad han arbetade med.
Nu till min fråga och mitt stora problem; Under hans namn står det att han är gift med  Carrilina född 1872. Hur ska jag bära mig åt för att få reda mer om denna kvinna? Vet absolut inget om henne.
Tar tacksamt emot all ev information som ni kan ha.
Ha en fortsatt skön sommar med sol och värme.

[Chris Bingefors]

Lilibeth
 
Ett tips:
Om du börjar med att titta på http://www.cyberdriveillinois.com/GenealogyMWeb/IDPHDeathSearchServlet
 
(Illinois state databases) så finns en Carolina Hedvall där som avliden 19400115, då finns också ett cert nr, som du kan använda för att skicka efter dödsbeviset (kostar pengar). Kanske kan du då se om det är rätt person och vad hennes mamma hette som flicka samt hela födelsedatumet. Det finns inte så många Hedvall i Chicago. Sedan kanske hon finns i Emibas eller Emigranten.
Hon var tydligen född 1872 eller 71 enl census 1910 38 år vid senaste födelsedag, census gjordes ganska tidigt på året. Immigrerade 1892 (detta kan man ta med en nypa salt), hon hette troligen Carolina inte Carrilina.
Änkan Caroline Hedvall är inneboende i Chicago 1930, står då som 54 år gammal immigrerade 1893, tvätterska.
 
En test på Illinois State Archives , vigselregistret (går tom 1900) fann henne vid vigseln 23 mars 1899:
HEDVALL, CARL    
BENGTSON, CAROLINE                   03/23/1899 LIC/     289232   COOK                
 
 
I Emibas finns 3 st Karolina Bengtsson som kan vara aktuella, samt 3 Karolina Bengtsdotter. Den basen är ju inte heltäckande.
 
Lycka till!

[Lilibeth LjunggrenHedvall]

Hej Chris!
Tack snälla Du för Ditt utförliga svar. Det här ger mig verkligen massor att jobba med.
Önskar Dig en fortsatt trevlig helg med massor av sol och värme.

[Ingela Martenius]

Ellis Island har en Caroline N. Bengtson, 17 år, som ankom 04 maj 1892 (via Liverpool & Queenstown) med SS Teutonic. Hon skall enligt manifestet vara servant, på väg till Duluth och med sista vistelseort Göteborg.
 
Källa: Ellis Island records; Series M237, Roll 587, Frame (dvs sida) 371, Line 116
 
Ingela