Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-06

[Sam Blixt]

Jag vill gärna veta när det blev vanligt i olika delar av Sverige att använda flera förnamn och gärna även varför det blev så vanligt som under 1900-talet.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Thomas Björklund]

Alla förnamn som inte är tilltalsnamn benämns de som mellannamn?
 
 
Mvh Thomas

[Sam Blixt]

Hej Thomas!
 
Mellannamn är t ex Karlsson i namnet Sven Karlsson Lindberg
 
MVH/Sam

[Anders Berg]

Karlsson är ett patronymikon utom möjligen i den nya namnlagen...  
 
Flera förnamn kom för den breda befolkningen några decennier in på 1800-talet, ganska lika över landet. Döttrarna fick flera förnamn tidigare än sönerna, av någon anledning.

[Sam Blixt]

Du har givetvis rätt Anders, men de som heter Karlsson idag har i regel detta som släktnamn, inte som patronymikon.
 
Ett bättre exempel på mellannamn är väl om en dotter Eva till en Blixt gifter sig med en man med namnet Berg och erhåller hans efternamn så bör hon heta Eva Blixt Berg. I detta fall är Blixt mellannamn.
 
Mellannamn är således i regel inget förnamn.
 
Vet någon anledningen till att man började med flera förnamn?  
 
Var det för att barnen skulle få namn efter flera förfäder?

[Gabriel Wallgren]

Sam!
 
Karlsson kan naturligtvis idag förekomma både som förnamn, mellannamn och efternamn (enl nya namnlagen), rent tekniskt torde det därför vara möjligt att heta Karl Karlsson Karlsson Karlsson (själv heter jag Åkesson i förnamn, vilket är bildat av min fars tilltalsnamn Åke).
När det gäller flera förnamn än ett så är det en ganska tidig historia. Det börjar ju som vanligt inom furstehusen för att sprida sig till adeln och därefter till ämbetsmän, borgare etc först i sista hand blev det vanligt inom allmogen, men det varierar över landet. Har stött på där det är mer regel än en undantag att barnen får två förnamn under slutet av 1700-talet, men också socknar där det är mer regel än undantag att barnen får ett förnamn under slutet av 1800-talet.

[Anders Berg]

Sam & Co!  
 
Spridningen av dubbelnamn till allmogen var nog framförallt en modesak. Inspirationen kom från de högre klasserna. Dessa i sin tur influerades av namnskicket i Tyskland, där dubbelnamnen hade karaktären av ett förstanamn, som alla barnen fick, oftast Johan och Anna, och sedan barnets tilltalsnamn. Därav de vanliga kombinationerna Anna Catharina och Anna Christina, och Johan Peter osv.
 
Allmogen i socknar med adliga sätesgårdar eller med bruk, och därmed livligare kontakter med omvärlden, anammade snabbare nymodigheterna än rena bondesocknar, där traditionellt namnskick levde kvar längre.
 
Jag tror inte skälet var så rationellt som att det behövdes fler namn till barnen, eftersom modet med dubbelnamn slog igenom innan någon märkbar minskning av barnkullarna inträffade. Det var snarare så att barnadödligheten hade börjat minska, så det vore i så fall naturligare att dela på namnen i stället för att börja med dubbelnamn! Möt mina 4 döttrar, Catha och Rina och Magda och Lena, namngivna efter farmor och mormor. :-)

[Sigvard Boström]

Kan man generellt utgå från att det första dopnamnet är tilltalsnamn hos personer som har flera förnamn eller kan det variera? Det är ju intressant att veta om t.ex. Johan Erik Nilsson kallades Johan eller Erik.

[Barbro Andréll]

Hej Ni alla intresserade av namnbruk.
 
Kanske är det så enkelt att man började att ge barnen fler namn när man glömt bort, eller bortsåg ifrån, anledningen till varför barn bara fått ETT namn ?!
Hälsn. från Barbro i Klippan

[Gabriel Wallgren]

Sigvard!
 
Du tar upp en annan sak jag har studerat ganska mycket (i mån de nu går att studera detta för personer födda under 1800-talets första hälft).
Faktum är ju att denna fråga bara går att besvara genom intervjuer med personer som verkligen vet vad personerna hette.  
Min erfarenhet är att precis som NU så kan man inte utgå från någonting (jag hatar därför frågan vilket är förstanamnet, det relevanta är ju tilltalsnamnet även om det skulle vara nr 4 i ordningsföljden). En bonde som exempelvis heter Sven Aron Persson får barn som heter Svensson i efternamn, vilket var Sven Arons tilltalsnamn?
Hur konstigt det nu en kan låta så har jag i dylika fall kommit fram till att tilltalsnamnet påfallande ofta var Aron. Sen finns det ju andra varianter Johan Peter Andersson där 1/3 av barnen heter Johansson, 1/3 Petersson och 1/3 Andersson, där man helt enkelt måste ha en samtida uppgift som anger tilltalsnamnet.  
Min erfarenhet är dock precis som i vår samtid att det var ytterst sällan som en person brukade båda (det var ju oftast två) sina förnamn varför det ibland (jag har stött på det i framförallt domböcker) i vissa källor går att få fram personens tilltalsnamn. Naturligtvis förekom det då precis som nu att en person verkligen hade dubbelnamn t ex Carl Gustaf etc.
 
Med andra ord Sigvard här är det bara att dokumentera allt vi vet för en dag är vi också borta. Jag som började forska 1980 (då 13 år) hann, Gud ske lov, att intervjua en hel del gamla människor som nu är borta och fick på så vis fram tilltalsnamnen för relativt många personer födda under 1800-talets första hälft dock långt ifrån alla. När jag pratar om gamla människor här så menar jag inte nödvändigtvis farmor och mormor etc utan även farfars fars kusin. På så sätt har jag kunnat få en ganska god bild över tilltalsnamnen i fjärde generationen före mig (födda 1811-1833) samt deras syskon.

[Håkan Skogsjö]

Hej Anders (och ni andra). Du skriver: Flera förnamn kom för den breda befolkningen några decennier in på 1800-talet, ganska lika över landet. Men stämmer verkligen detta? Är det inte så att på vissa håll blev dubbelnamn ganska vanliga redan i slutet av 1700-talet, medan det på andra håll dröjde till slutet av 1800-talet innen dubbelnamnen vann riktig terräng. Jag vill minnas att jag noterat att man särskilt i Dalarna, Värmland (och i vissa delar av Skåne) behöll de enkla till senare delen av 1800-talet. Eller kan någon jäva mig på den punkten?

[Gabriel Wallgren]

Håkan, Anders m fl
 
Håller fullständigt med Håkan på den punkten (jfr mitt inlägg ovan från 12 november), jag kan dock inte precisera exakt vilka delar av landet som kom först, jag har dock även en viss känsla av att det kan finnas stora skillnader inom länen/landskapen, har bl a märkt det i Halland.  
 
Som ett litet tillägg till det jag skrev i natt:
En källa som är värd att titta närmare på framförallt för den yngre generationen kan vara de lokala tidningarnas nekrologer eller dödsannonser. Tyvärr så förekommer ju även här allt för ofta det fullständiga namnet för den avlidne men ibland kan man ha tur exempelvis C G Teodor Johansson.
De lokala tidningarna är mikrofilmade och finns åtminstone på respektive länsbibliotek alternativt kommunbibliotek. Jag har för mig att KB har mikrofilmskopior på alla landets tidningar. Jag vet att UB i Göteborg har en stor samling av filmade tidningar (landsomfattande?).

[Anders Berg]

Håkan m fl.  
Ganska lika över landet förtydligade jag lite i det andra inlägget ovan när jag skrev Allmogen i socknar med adliga sätesgårdar eller med bruk, och därmed livligare kontakter med omvärlden, anammade snabbare nymodigheterna än rena bondesocknar, där traditionellt namnskick levde kvar längre.
 
Det kunde skilja mycket från socken till socken även på korta geografiska avstånd. Däremot trodde jag inte det fanns några större skillnader i mönstret sett mellan olika landsändar, men jag kan ha fel.

[Gabriel Wallgren]

Det förefaller ju vara så att fler förnamn än ett sprider sig snabbare i trakter där kontakterna med omvärlden varit tätare.  
Detta skulle i så fall förklara även den regionala variationen av när flernamnsbruket kommer igång.  
Alltså kan Anders ha en poäng med att det helt enkelt är en modenyck (flåt om jag kanske missuppfattade dig Anders och inte läste ditt förtydligande inlägg tillräckligt noga).

[Bo Persson]

Som sagts tidigare i diskussionen ovan är anammandet av bruket av flera förnamn mycket varierande mellan olika socknar (men jag vet inte om förekomsten av frälsegods, ståndspersoner och tätare kontakter med omvärlden skyndar på förändringen - jag har intrycket att socknar i Smålands norra inland övergår till flera förnamn tidigare än socknar på Östgötaslätten). Det har dock slagit igenom några decennier in på 1800-talet, då det dessutom finns vissa standardkombinationer - på manssidan ser man på 1830- och 1840-talen ofta kombinationerna Johan Petter, Johan August, Petter August och t.o.m. Johan Petter August. Bland kvinnonamn ser man kring sekelskiftet 1800 att de som födelseböckerna heter Magdalena och Margareta i hfl och andra sammanhang dyker upp som Maja Lena och Maja Greta (norra Kalmar län).
 
Sam som har tillgång till födelseböckerna för Kalmar län kunde ju t.ex. göra stickprovsundersökningar på några socknar under vissa årtal.  
 
En bror till en av mina anmödrar föddes 1749 i Kroxhult i Kristdala och fick, ehuru vanlig bondson, namnen Clas Petter (uppkallad både efter morfar och farfar - morfars mor var dock Catharina Roback, styvdotter till löjtnanten Clas Roback). Denne Clas Petter Olofsson blev så småningom bonde i Kyrkobråten i Målilla sn, där hans dotter Cajsa Lisa föddes 1776. Hon gick genom livet som Cajsa Lisa ClasPettersdotter.

[Elisabeth Thorsell]

Någon gång har jag gått igenom födelseböckerna för ett helt län (SCB-utdragen) och då är det ju rätt sent tidsmässigt. Senast gick jag igenom Värmland 1878, och såg då att i vissa socknar hade barnen i allmänhet bara ett förnamn, medan det i en annan socken i samma kontrakt kunde vara vanligast med två namn. Gissningsvis hade lokalt namnmode en viktig roll här, men jag tror också att prästerskapets inställning kunde ha en viss betydelse, om prästen t.ex. tyckte att det var övermod av en torpare att ge sitt barn flera granna namn, eller ej.

[Christian Andersson]

Hej.
 
Inspirerad av denna debatt tog jag fram följande diagram:
 

 
Diagrammet visar andelen kvinnor resp. män som i dopet erhållit mer än ett förnamn. Underlaget är den databas jag under åren lyckats bygga upp och är nog tämligen representativt för befolkniningen i norra delarna av Rödeby och Augerums socknar i Blekinge.  
 
Varje år omfattar 100-300 personer, vilket kanske är för lite ur statistisk synvinkel, men tendensen är ju helt klar.
 
Som kuriosa kan jag nämna att det i min släkt finns en obruten kedja av namnet Emanuel som andranamn från mitten av 1700-talet fram till våra dagar. Då släkten gick samma väg ner igenom de sociala skikten parallellt de nya namnsederna kanske det kan vara av intresse. Fanns det inga pengar kvar att ärva, kunde man åtminstone ärva namnet.
 
Christian Andersson

[Sam Blixt]

Jag har på förslag av Bo Persson gjort en undersökning i PLF:s databas om förekomsten av flera förnamn för barn födda under 1600-talet.
 
Av 46 229 födda hade 177 av dessa två förnamn.
Den tidigaste förekomsten gäller Högsby, den 19 januari 1645. Då döptes en flicka till Brita Maria.
 
Mest antal med flera förnamn hade Västervik med 21 barn, Misterhult med 10, Västra Ed och Köping med 9, Kimstad med 8, Tryserum och Hjorted med 7, Locknevi och Hallingeberg med 6 samt Böda och Tuna med 5. Övriga 39 församlingar med förekomst av flera förnamn under 1600-talet hade färre än fem förekomster.
 
Som man kan se är flera förnamn åtminstone under 1600-talet vanligast i församlingar i norra Kalmar län samt Östergötland.
 
Sam Blixt/PLF/Oskarshamn

[Christian Andersson]

Förlåt Sam,
 
men måste man inte ställa antalet barn med två eller flera förnamn i relation till totala antalet döpta barn i respektive församling för att kunna jämföra?
 
Mvh Christian Andersson

[Sam Blixt]

Jo Christian, om jag hade gjort anspråk på att göra en mera vetenskaplig jämförelse mella födda/döpta med ett resp flera förnamn.
 
I flera av församlingarna påbörjades registreringen så sent på 1600-talet att det finns knappast mer än ett par hundra födda.
 
Även om jag gör en jämförelse procentuellt kan man ändå se att flera förnamn är vanligare i de norra delarna av Kalmar län och i Östergötland.
 
Vid en procentuell jämförelse bland de församlingar som hade mer än 200 födda under 1600-talet erhåller jag följande ordning.
Tuna 2,1 %, Kimstad 1,6 %, Locknevi 1,5 %, Västervik 1,2 %, Dalhem 0,80 %, Hallingeberg 0,80 %, Västra Ed 0,76 % och Blackstad 0,75 %.
 
För samtliga församlingar totalt var andelen födda under 1600-talet med flera än ett förnamn 0,38 %.
 
MVH/Sam

[Christian Andersson]

Tack Sam.
 
Nu kan även jag inse vilka församlingar som hade den högsta frekvensen barn som fick fler än ett förnamn vid dopet. Rangordningen blev ju helt annorlunda.
 
Mvh Christian

[Sven Edvardsson]

Apropå flera förnamn har jag vid min forskning stött på ett rekord, åtminstone för mig, ett dop där barnet fick 8 (åtta)!? förnamn. Det var en pojke som döptes till Bror Frans Fredrik Felix Fabian Ferdinand Florentin Filip . Han var son till kapten Gustav Adolf Stjernberg och Anna Margareta Engström i Fors sn, Jämtland. Pojken föddes 1823-05-15 och dog samma år.
Finns det någon förklaring till varför ett barn fick så många förnamn.
 
Sven Edvardsson

[Carl-Fredrik Hanzon]

Vad som slår en i ovanstående exempel, är ju att samtliga förnamn, utom det första, börjar på F. Kan man möjligen tänka sig att gossen i fråga hade fem (5) äldre syskon, och att bröderna hade Bror, och systrarna Syster, som första namn? Ett dylikt namnskick begagnades vid 1800-talets mitt av prosten Hummerhielm på Öland, vars barn fick åtminstone 8 namn vardera, och sönerna hette just Bror, och döttrarna Syster som första namn.

[Sven Edvardsson]

Det skulle betyda att första barnet fick namn på A, det andra på B osv. En intressant förklaring men stämmer inte i detta fall. Barnaskaran hade följande namn:
Karl G. I. J. Oskar
Lovisa Margareta
Charlotta Gustava
Sofia Zerobia Justina
Bror Frans Fredrik Felix Fabian ........
Anna Josefina
Ulrika Josefin
Helena Bernhardina
Det kan ju faktiskt vara så att föräldrarna fick ett till barn innan pojken med de många namnen föddes vilket praktiskt kan ha varit möjligt och då har vi förklaringen till namnen på F
Men varför så många?

[Anne-Lee Wilson]

Har inte hittat hit förrän nu!
 
Tycker att denna diskussionen är intressant då jag själv har många förnamn.
Jag heter: Anne-Lee Leonora Cornelia Marina Eirene.
Jag har ett himla jobb när jag ska fylla i papper i USA då amerikanarna vanligtvis har ett förnamn och möjligen ett mellannamn och alla folmulär är gjorda efter det + att registrera ett dubbelnamn som Anne-Lee på en amerikansk sajt är ibland omöjligt för det accepteras inte alltid!  
 
I min familj finns personer som EJ har första förnamnet som tilltalsnamn.
Tex. min moder heter Majken Irene Rose-Marie och hennes tilltalsnamn är sista förnamnet,Rose-Marie.
Min broder heter:Rolf Christian Andreas,hans tilltalsnamn är det mellersta förnamnet,Christian.
 
Mvh,Anne-Lee Wilson
anne-leewilson@telia.com

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Varför inte nödvändigtvis första namnet är tilltalsnamn, beror på att det bör vara en viss rytm, när man säger sina namn.
 
Att heta Rolf Christian flyter bättre än Christian Rolf t ex.  
 
Jag misstänker att de flesta döper sina barn på detta sätt.
 
Mvh  
från en som lyckligtvis har bara detta dubbelnamn.
 
Ann-Mari Bäckman

[Ingegärd Johansson]

Hej!
 
Att ge sitt barn mer än ett förnamn är tydligen ovanligt på många håll i världen. Men det är väl inte unikt för Sverige eller Norden? Någon som vet?
Flera förnamn är ju en sen företeelse bland vanligt folk. När det började vid mitten av 1800-talet (tror jag)  var det nog ett sätt att ta efter fint folk. Då var det som regel två förnamn, och båda namnen användes som tilltalsnamn.
Sen tror jag att det här med flera förnamn, varav ett är tilltalsnamn, snabbt blev populärt därför att det gav föräldrarna möjlighet att ge sitt barn ett modernt namn  och samtidigt följa den gamla seden att uppkalla far- och morföräldrar.    
Nu är det ju så att första förnamnet automatiskt blir tilltalsnamn. I varje fall blir det detta namn som mynndigheterna använder.
Tur att det inte var så när jag föddes. Inte kunde jag ha hetat Ingegärd Maj!  
 
Mvh Ingegärd

[Anne-Lee Wilson]

Hej Ingegärd Maj! *LOL*
 
Det stämmer det du säger om att första förnamnet blir tilltalsnamn, min mamma hatar namnet Majken och det är det tilltalsnamnet hon får på alla brev från myndigheter!
 
Ganska kul var det när jag och min make gifte oss i USA, både personerna där vi ordnade vigselbeviset och senare prästen undrade om jag var döpt efter alla i hela släkten!
 
I min släkt har kvinnorna(innan mig)haft 3 förnamn ordnat såhär:
Ett unikt tilltalsnamn,ett ärvt efter modern och ett som ska ärvas av första dottern.
 
Mvh,Anne-Lee Wilson.

[Steve Palmquist]

Som jag skrivit under annan rubrik är flera förnamn ovanligt att ha i t.ex. Danmark. Alla undrar varför jag har så många förnamn här och myndigheterna har inte anpassat dator utskrifter av namn till att vara mer än tre (för- mellan- och efternamn som man kallar det här. Vilket är ditt mellannamn frågar de mig ofta. Mellemnavnet i Danmark fungerar som ett slags extra efternamn och min erfarenhet är att det också oftast är ett av moderns ärvda efternamn emedan släktnamnet som t.ex. kan vara ett patronymikon (Hansen t.ex.)ärvs oftast från faderns släktnamn. Orsaken till många förnamn ligger nog i det adliga traditionerna som så borgerskapet också har tagit över osv, man skulle tillfredställa en massa släktingars tillknytning till det nyfödda barnet; fadrar och gudmödrar och allt vad det kallas som ju ofta var fastrar, mostrar och morbröder m.fl. men också föra förnamn i släkten vidare. Om en ätt eller släkt dog ut kunde så ett barn (i varje fall i Danmark) få ett efternamn som förnamn. Jag  har en förfader som hette Laxmand Gyldenstierne. Där Laxmand som egentligen är en annan gammal frälseätt i medeltidens Danmark blev denne Gyldenstiernes (enda?) förnamn. I tyskland har man också många förnamn kanske det också är därifrån traditionen kommer till Sverige?
M.V.H.
Steve

[Joel Vogler]

Om man inte gillar att myndigheterna använder det första förnamnet som tilltalsnamn istället för det man själv använder, kan man byta ordning på namnen genom en enkel anmälan till Skatteverket.
 
Blanketten heter  SKV 7630 och kan tankas ned från webben. Den fyller man i och lämnar in till sitt skattekontor.