De vanligaste förnamnen

[Rolf Ek]

Som släktforskare är det intressant att följa namnbruket genom århundradena. Under 1800-talet och andra halvan av 1700-talet är t ex namn som Andreas och Johannes mycket populära. Under alla tider (kanske särskilt första halvan av 1700-talet) tycks dock Anders ha varit utan motstycke det vanligaste namnet - åtminstone i mina släktforskningsområden i Västergötland och Halland. Lars kommer på en klar andraplats. Bland kvinnonamnen finns inga sådana extremt utmärkande namn, men Elin, Kerstin och Karin var alla otroligt populära. Är detta en allmän trend landet över? Det skulle vara intressant vilka namn andra forskare har erfarenhet av är vanligast.

[Lars Hjorne]

Mina vanligaste namn fron 16-1700talen ar Anders, Olof, Lars, Jon, Per, Bengt, Nils, Sven. Bland kvinnonamnen ar det Kirstin, Elin, Ella, Anna, Britta, Karin, Ingrid, Ingeborg.

[Mats Högberg]

Hej,
 
Om jag tittar på min egen släkt och generationerna 5-10 (1600 till 1800) så har jag;
 
1) Catharina (Karin, Kajsa etc.) 16 stycken
2) Per (Petter etc.)             11 stycken och Johan (Jon, Jonas etc.)       11 stycken
4) Lars                           8 stycken
5) Erik                           7 stycken
6) Maria (Maja osv.)              6 stycken
 
Jag vet inte om namnen Kerstin och Kristina också ska räknas till gruppen Catharina. I så fall blir det fyra till, d.v.s. hela 20 stycken.
 
Namn som jag trodde vanliga, Gustaf och Carl har jag bara en av varje och Nils(3) medan Måns/Magnus(5).
 
Mina anfäder är mestadels från Östergötland och Närke. Har också vallon-anor som oftast hette Johan eller Erik. Utan vallon-kopplingen har jag endast en Johan och två Erik.
 
Det verkar också helt klart att en del namn användes mer under vissa tider än andra. Undantaget i mitt fall är namnen Catharina osv. Jag har de lika flitigt hela tiden ända fram till idag. Min mormors mor, mormor, mor och dotter har alla namnen Katarina eller Karin. Som exempel på motsatsen så har jag namnet Olof 5 ggr. men alla inom generationerna 7-9.
 
Mvh - Mats Högberg

[Carl-Fredrik Hanzon]

Räkna definitivt inte in Kerstin/Kristina i Catharina -gruppen. Namnen har inte samma ursprung

[Mats Högberg]

Jag trodde nog det också!  Tack för informationen.
Mvh - Mats

[Anders Ryberg]

Hej!
Min erfarenhet från Bohuslän är att Anders och Olof är lika vanliga bland män, medan Anna leder överlägset bland kvinnorna.
 
Anders Ryberg

[Jens Arvidsson]

Mitt material (mest nordhalländskt) ger Anna och Anders som överlägset vanligast. Därefter kommer Börta och Börje, med ungefär en tredjedel så många förekomster som de förstnämnda två.

[Jan Eurenius]

Fem i topp lista från mitt material, mestadels från norr om Stockholm:
Män:
Erik    4485st
Olov    4260
Per     3636
Johan   3094
Anders  2796
 
Kvinnor:
Anna             5081st
Karin/Katarina   4921
Margareta        3366
Brita            3185
Kristina         3065
 
Hälsningar
Jan

[Bibi Gustafson]

Hej!
 
Mitt register kan delas upp i två halvor: min pappas rötter som man hittar i Dalarna, Hälsingland, Härjedalen, Medelpad och Västerbotten och min mans föräldrars som till 99 % är västgötska. De flesta personerna finns bland min pappas anor. Där leder Olof före Per och Erik följt av Jon/Jonas och Anders på manssidan. På kvinnosidan finns det flest Anna följt av Karin, Kerstin, Margareta, Kristina samt Sara och Maria på delad plats. Statistik på hela landet ger för mansnamnen Erik på förstaplats följt av Olof, Per, Karl, Anders och Jon/Jonas. Bland kvinnonamnen fördelar det sig med Anna först igen följt av Maria, Karin, Kerstin, Kristina och Margareta.
 
Ganska ovetenskapligt kan man kanske påstå att Sara är norrländskt och Karl mer tillhör södra halvan av Sverige.
 
Mvh
Bibi

[Anna Bergek]

Hej!
 
Toppnoteringarna i mitt material (mest från Södermanland/Uppland) under 1700-talet (varje namn har fått en markering för varje person som innehar namnet, d v s om en person heter Anna Maria Katarina får alla tre namnen varsin markering):  
1. Anna
2. Katarina
3. Brita
4. Stina (Kerstin o Kristina ej inräknade)
5. Maria (Maja ej inräknad)
resp
1. Erik
2. Anders
3. Gustav
4. Karl
5. Per
 
Samma sak för 1800-talet:
1. Anna
2. Charlotta
3. Sofia
4. Lovisa
4. Maria (Maja ej inräknad)
resp
1. Erik
2. Karl
3. Gustav
4. Anders
5. Johan
 
Det är inte särskilt vanligt att flera syskon får samma extranamn, så huruvida ett visst namn är tilltalsnamn eller ej är svårt att utröna.  
 
/Anna Johnson

[Göran Johnson]

Mitt register Petreättlingar som innehåller ca 9000 personer, mycket bruksägarsläkter mm från Bergslagen, innehåller följande namnfrekvenser:
1600-talet:
1.Anna
2.Catharina
3.Margareta
4.Christina
5.Elisabeth
resp
1.Johan
2.Jacob
3.Carl
4.Wilhelm/Welam
5.Olof
1700-talet
1.Christina/Kristina
2.Maria
3.Anna
4.Catharina/Katarina
5.Charlotta
resp
1.Carl
2.Johan
3.Gustaf
4.Fredrik
5.Adolf
1800-talet
1.Maria
2.Anna
3.Sofia
4.Charlotta
5.Lovisa
resp
1.Carl
2.Gustaf
3.Johan
4.Fredrik
5.Vilhelm
1900-talet
1.Margareta
2.Elisabeth
3.Anna
4.Maria
5.Eva
resp
1.Carl
2.Gustaf
3.Erik
4.Nils
5.Lars
Flera av namnen håller alltså i sig genom seklerna t ex Carl som toppar tre av fyra sekler och Maria. (Jag har inte normerat mina stavningar utan skrivit in dem som jag funnit dem. Jag har t ex mer än 95 % Carl från 1700-talet och 90 % Carl från 1800-talet, jämfört med Karl).

[Sam Blixt]

Känner någon till om det finns databaser liknande de vi har i Sverige, Norge och Danmark för förnamn och gärna även efternamn i andra länder.
 
Vad jag menar är liknande de jag har på sidan
http://www.algonet.se/~samblixt/namn.htm
 
Jag får ju inte göra länkar längre eftersom jag är med i SSF's styrelse, annars hade jag lagt in ovanstående adress som en länk.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Anders Berg]

Här kommer Sams länk från en som lyckligtvis inte sitter i några släktforskarföreningars styrelser.
 
Länkar med för- och efternamn

[Jörgen Tollesson]

En liten undring från en förvånad läsare (som väl kanske borde ha upphört att förvånas vid det här laget):
 
I hwilken Kongl. Förordning regleras det ofwan bemälte länkförbudet för ledamöter av Sveriges Släktforskarförbund?

[Jörgen Tollesson]

Rättelse: Styrelseledamöter menar jag naturligtvis.

[Anders Karlsson]

Bland mina anor, som kommer främst från Uppland (drygt hälften), Dalarna (knappt en fjärdedel), Småland (omkring tio procent), Österbotten (omkring tio procent), samt från Västergötland (omkring fem procent), ser det ut på följande sätt:
 
Män
Johan/Jan 128 st
Erik 131 st
Anders 113 st
Per/Petter/Peder/Peter 105 st
Olof 59 st
Karl 57 st
Lars 52 st
Mats/Mattias 50 st
Nils 34 st
Hans 27 st
 
Kvinnor
Anna 148 st
Katarina/Karina/Kajsa 145 st
Kristina/Kerstin/Stina 144 st
Margareta/Märta/Greta 123 st
Britta/Birgitta 110 st
Elisabet/Lisa/Lisken/Lisbet 81 st
Maria/Maja 70 st
Helena/Lena/Elin 32 st
Ingeborg 28 st
Johanna/Hanna 27 st
 
Mvh
Anders

[Anders Karlsson]

Hej igen,
 
Missade att det fanns fler Erik än Johan. Det borde alltså se ut så här:
 
Män
Erik 131 st
Johan/Jan 128 st
Anders 113 st
Per/Petter/Peder/Peter 105 st
Olof 59 st
Karl 57 st
Lars 52 st
Mats/Mattias 50 st
Nils 34 st
Hans 27 st
 
Mvh
Anders

[Ulrika Eversdijk]

Nästan alla kvinnliga förfäder till mig hette Bengta, Elna eller Elin. Någon mer som har det ungefär likadant?

[Stefan Simander]

Apropå ovanliga och unika förnamn i Malmö stpår det i dagens Aftonbladet som i sin tur har tagit det från Sydsvenskan:
 
Unika namn när Malmöbarn döps  
Mer än var fjärde barn som föddes i Malmö förra året döptes till unika namn som de var ensamma om.  
 
Det har Sydsvenskan kommit fram till efter att ha granskat de 1.722 flickor och 1.843 pojkar som föddes i staden 2005. -Jag var inte medveten om att det såg ut så här. Det är en fantastisk provkarta på hur det ser ut när det blir en invandring från så många länder, säger Bengt Sigurd, professor emeritus i lingvistik vid Lunds universitet, till tidningen.
Aftonbladet text-tv
Publicerad: 2006-02-26
http://www.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1082,67056504_852__,00.html

[Ulrika Eversdijk]

I min släkt heter nästan varannan anmoder i vissa led Bengta. Elin är också väldigt vanligt. Därefter kommer Ingrid o Ingeborg.
 
Bland mansnamnen dominerar Nils, Jöns, Sven, Erik.
 
Forskar även på min sambos sida o vanligast där är: Anna, Elisabeth, Elin, Stina, Anders, Gustaf.

[Ulrika Eversdijk]

Min släkt kommer från östra Skåne; sambons från Sörmland.

[Per Olof Olsson]

*Flöjt* är det ett soldatnamn ?
 
      Undrande Göteborgare

[Stefan Simander]

Flöjt är knappast ett förnamn, så din fråga har råka komma under fel rubrik.
 
Men troligen är tillnamnet Flöjt ett soldatnamn från början, som sedan kan ha utvecklats till ett släktnamn och efter namnlagen 1901 till ett efternamn.

[Stefan Simander]

För funderingar om vanligheten av förnamn i Sverige runt 1901 grundat på dagens efternamnslista (31 december 2009), se:
 

[Stefan Simander]

2009 års topplistor för flickor och pojkar:
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6483510.ab
 
2008 års klättrare på popularitetslistan:
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article4229175.ab
 
De nordiska förnamnens topplistor 2008:
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5226301.ab
 
Mer om 2000-talets namngivning finns här:

[Stefan Simander]

2014 års topplistor för flickor och pojkar:
 
Under 2013 namngavs 55 069 flickor och 58 385 pojkar. De fick 12 327 olika tilltals­namn om man räknar varje stavning som ett eget namn. Alice tog 2013 en överlägsen första­plats för tredje året i rad medan Lucas återkom som etta, efter några år som tvåa eller trea. Charlie var det vanligaste köns­neutrala namnet bland de namngivna 2013. Det var 70 flickor och 716 pojkar som fick detta namn.
 
Alice klar etta, tuffare bland pojknamnen
 
Förra året var det små förändringar i topplacering­arna för dem som namngavs jämfört med de närmast föregående åren.
 
Alice, Maja och Elsa blev de tre toppnamnen bland flickorna 2013 och Lucas, William och Oscar tog pall­platserna bland pojkarna. Alice tog första­platsen för tredje året i följd och avståndet till tvåan Maja var betryggande, 903 namn­givna mot 767. Det blev däremot hårt om andra­platsen eftersom trean Elsa hade 766 namn­givna. Bland pojkarna blev det jämnare, Lucas hade 935 namn­givna medan tvåan William hade 915 och trean Oscar 901.
 
De tre toppnamnen bland pojkarna har innehaft pall­plats­erna sedan 2008 och de har alla legat på topp 10 sedan 2000. Toppen bland flickorna visar på lite större variation. Alla namnen på topp tre har visser­ligen funnits med på topp 10 sedan 2008, men Emma som toppade fem år i rad 2002-2006 har nu hamnat utanför de tio populäraste namnen och Wilma som hade första­platsen så sent som 2007 hamnade 2013 på tionde plats.
 
Tydliga influenser från media
 
Medias påverkan på föräldrars namnval är tydlig och bland flick­namnen hittar vi två bra exempel. Sångerskan Agnes vann tävlingen Idol år 2005 och gjorde året därpå ett jätte­skutt från plats 26 upp till tredje plats bland de namn­givna för att sedan falla tillbaka igen. Skärgårds­doktorn, en av 1990-talets mest populära TV-serier med Ebba Hultkvist i rollen som Wilma, sändes i repris under hösten 2006. År 2007 hade namnet Wilma avancerat från sjunde plats till första plats för att året därpå rasa ner till nionde plats. Bland pojk­namnen är det svårare att hitta influenser av liknande typ eller storlek.
 
Hilma och Louie klättrade högst bland nykomlingarna
 
Högst upp bland nykomlingarna på listorna över de 100 populäraste flick- respektive pojk­namnen 2013, tog sig Hilma (89:e plats) och Louie (90:e plats). Övriga nykomlingar var Ellinor, Sally, Melina och Nicole bland flickorna och Tor bland pojkarna. Ut från flickornas topp 100 åkte Evelina, Frida, Sofie, Annie, Lina och Hedvig och ut från pojkarnas topp 100 åkte Ali, Levi och Hannes. På båda topp 100-listorna var plats 100 delad år 2012, men inte 2013, vilket förklarar varför fler namn lämnade listorna än som tog sig in.
 
Tre av nykomlingarna på flickornas topp 100, Hilma, Ellinor och Sally, var också de namn som ökade mest jämfört med 2012. De fyra pojk­namnen Louie, Colin, Ivar och Tage, också på topp 100, ökade dock mer procentuellt sett.
 
Charlie ökar mest på tio års sikt
 
För att hitta trender på lite längre sikt har 2003 års topp 100 jämförts med motsvarande lista för 2013. Av de namn som fanns på topp 100 båda åren har Charlie ökat klart mest procentuellt sett. De 95 pojkar som fick namnet Charlie under 2003 räckte nätt och jämnt till för en plats på topp 100, och året därpå fick namnet till och med lämna listan. Efter en ny entré på listan år 2005 har det dock burit spikrakt uppåt till nuvarande sjätteplats.
 
Helt nya namn och stavningar ökar
 
Många får varje år namn eller stavningar av namn som de är helt ensamma om. Under 2013 gällde det för 7 969 av de namngivna. Av dessa namn förekom 2 362 över­huvud­taget inte i befolkningen tidigare. Alfåns, Izzabell, Whidar och Willmah är exempel på nya och ovanliga stavningar av befintliga namn. Brightstar, Himle, Jaspes, Norella och Älskade är exempel på helt nya namn. Att hitta ett helt nytt namn eller åtminstone en stavning som inte finns tidigare är något som har ökat med åren. År 2010 fick 2 336 barn helt nya namn eller stavningar. Går vi ännu längre tillbaka i tiden till år 2004 var det 1 521 barn som fick helt nya namn eller stavningar.
 
Namnen ska helst inte innehålla bokstäverna å, ä eller ö. På 2013 års båda topp 100-listor finns bara ett sådant namn, nämligen Märta. Det blir därmed tveksamt om namn som Åsa och Börje kommer tillbaka inom överskådlig framtid.
 
De namn som är populära nu, och har varit det under den senaste tio­års­perioden, är i många fall desamma som var vanliga i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Flick­namnen Astrid, Edith, Elsa, Ester, Greta, Märta, Signe och Svea samt pojk­namnen Axel, Harry, Hugo, Ivar, Valter och Vilgot är exempel på det.
 
Få barn får tilltalsnamn som var populära på 1970- och 1980-talen, till exempel Camilla, Jenny, Linda, Madeleine, Malin, Therese, Fredrik, Henrik, Magnus, Mikael och Niklas. Det är förståeligt, eftersom det ju är föräldrar med dessa namn som får barn nu. Namnen som är vanliga bland de nyföddas mor- och far­för­äldrar från 1940- och 1950-talen, till exempel Gudrun, Inger, Ulla, Bengt, Börje, Kjell och Rolf, är fortfarande ovanliga som tilltalsnamn åt de nyfödda men kommer mer och mer som andranamn.
 
Dubbelnamnen på väg tillbaka
 
Dubbelnamnen verkar vara på väg tillbaka. Under 2013 fick 679 flickor och 631 pojkar dubbel­namn. Det handlar om en fördubbling sedan 2004, då 374 flickor och 310 pojkar fick dubbel­namn. De vanligaste dubbel­namnen bland flickorna under förra året var Tuva-Li, med 32 namn­givna, och Nova-Li med 18 namn­givna. Bland pojkarna var Mohammed Ali vanligast med 9 namn­givna, därefter kom Carl-Axel och Karl-Johan med 7 namn­givna vardera. På fjärde plats bland pojkarna kommer det mer originella John-John, som 5 pojkar fick heta. Till stor del handlar det om helt nya namn­kombina­tioner jämfört med under dubbel­namnens stor­hets­tid på 1930-, 1940- och 1950-talen.
 
Det har spekulerats i om de vanligaste namnen är kortare nu än de varit tidigare och i viss mån stämmer det. Relativt många namn bland de nyfödda under 1960-, 1970- och 1980-talen var trestaviga, exempelvis Camilla, Kristina, Ulrika, Andreas, Daniel och Mattias. Nu dominerar korta tvåstaviga namn som Alva, Elsa, Maja, Axel, Hugo och Liam. De allra kortaste namnen fick emellertid de barn som föddes på 1950-talet och tidigare. Särskilt bland pojkar var enstaviga namn som Bengt, Bo, Hans, Jan, Karl, Lars, Nils och Sven mycket vanliga. Även flickorna fick enstaviga namn som Gun, Rut och Siv.
 
-------------
 
Fakta
 
Inom tre månader från barnets födelse måste föräldrarna anmäla till Skatteverket vilket eller vilka namn man vill att barnet ska ha.
 
Eftersom föräldrar har tre månader på sig från barnets födelse till an­mälan om namn och statistiken om­­fattar de som namngavs under 2013, ingår många av dem som är födda i slutet av 2012 medan många av dem som är födda i slutet av 2013 kommer att ingå i statistiken först 2014.
 
Statistiken över de nyföddas namn avser tilltalsnamn. För cirka tio procent av de namngivna saknas uppgift om tilltalsnamn och för dessa används i statistiken det första förnamnet som tilltalsnamn.
 
Namnen i topplistorna redovisas med den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i de redovisade antalen.
 
Nu gällande namnlag är från 1982. En namnlagskommitté har nu på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag på ny namnlag och den nya lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2015.
 
För tabellerna, se
 
Källan: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Fler-nyfodda-far-dubbelnamn/
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-07-27 10:28)

[Stefan Simander]

Intervju:  
Stor affär för folket - liten för SCB
 
Vilket namn ska jag ge mitt barn? Heter alla Glenn i Göteborg? Namn­stati­stiken ger upphov till många frågor från allmän­heten, berättar Inge Göransson. För SCB är produkten liten, men naggande god.
 
Årets revolutionerande nyhet att Andersson gick förbi Johansson som det vanligaste efternamnet fick stort genomslag i medierna och listan över namn till nyfödda brukar också dra stor uppmärksamhet till sig, bland annat genom att namnsöken och topplistorna på scb.se används flitigt. Det skapas också snackisar i det vardagliga samtalet människor emellan och på sociala medier.
 
Något som kan vara svårt att förstå i det sammanhanget är att det i själva verket är en ganska liten statistikprodukt för SCB.
 
- Vi är två som jobbar med namnstatistiken på cirka 10 procent av vår arbetstid. Men det är fantastiskt roligt, bland annat för att det är så stort intresse bland allmänheten, säger Inge Göransson som är ansvarig för namnstatistiken på SCB.
 
Varför är det så intressant just med namn?
 
- Av flera skäl, dels berör det ju alla. Namnet är också intimt kopplad till vår identitet och de flesta behåller sina namn hela livet. Dessutom väcker namn så många känslor. Vi relaterar gärna ett namn till en känd person som vi beundrar eller kanske till någon som var dum mot en när man gick i skolan.
 
Han pekar också på att namn är mode och att vi dels är intresserade av vilka trenderna är, men även av det som är historia och tradition.
 
- Just nu finns det inga tydliga trender i namnstatistiken, möjligtvis ska det vara att de äldre korta nordiska namnen kommer tillbaka.
 
Vad vill folk veta när de kontaktar er?
 
- En ganska vanlig fråga är när ett visst namn var som mest populärt. Jag har också fått frågan om alla män heter Glenn i Göteborg, bara för att det under en tid fanns flera fotbollsspelare med det namnet i IFK. Men när man kollar så är det ganska utspritt över hela landet, kanske med en liten övervikt på just Västsverige.
 
Det har också hänt att personer som väntar barn har hört av sig till Inge Göransson och bett honom ge förslag på lämpliga namn som de kan ge sitt barn, men det brukar han inte svara på.
 
- Det är lätt hänt att folk tror att jag är namnexpert, men det är man ju inte bara för att man jobbar med namnstatistik.
 
SCB började ge ut namnstatistik 1998 efter inspiration från andra länder. Uppgifterna kommer från Skatteverket och folkbokföringen och statistiken publiceras två gånger om året. I januari publiceras namnen som getts till nyfödda under föregående år och en månad senare uppdateras statistiken för hela befolkningen.
 
Med hjälp av en särskild kopplingstabell slås namn med olika stavningar ihop för att sammanställa topplistor över de mest populära namnen.
 
- Bland annat har jag hittat cirka 120 olika stavningar av namnet Therese. Ibland kan gränsdragningen vara svår för vad som är ett unikt namn och vad som är en variant, i synnerhet när det gäller utländska namn.
 
Intervju: Teresia Dunér
 
Publicerad: 2013-05-27
 
Källa: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Stor-affar-for-folket--liten-for- SCB/
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-07-28 09:57)