ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: """"Omdöpta"""" anor!  (läst 465 gånger)

2003-07-30, 23:50
läst 465 gånger

Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)

Jag skriver om rubriken till Omdöpta anor istället så blir det hela tydligt; om inte annat så är det på sikt bra att rubriker är så tydliga som möjligt, och ligger under passande avdelning - jag kommer nog därför att föra över detta till avdelningen 'Språk, ord och namn' sedan.. Där under Personnamn: allmänt finns redan en hel del diskussioner som berör detta med 'ändring av efternamn' på ett eller annat sätt.

2003-07-30, 23:55
Svar #1

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
Hej Jens!
 
Jo, det finns ofta en koppling mellan namn och gård. Gumme Jute bodde nog på Jutagården, släkten Råås gård heter än i dag Råsgård, liksom Gunnar Råås gård heter just Gunnarås. Därför tror jag att det var personerna som gav namn åt gården snarare än tvärtom.
Och det förklarar inte varför namnen försvann.
 
Mvh  
Ingegärd

2003-07-31, 02:32
Svar #2

Utloggad Tord Påhlman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2085
  • Senast inloggad: 2017-11-13, 21:51
    • Visa profil
En liten sakupplysning till Stefan E Sundbäck m fl: Muslimer döps inte överhuvudtaget! Dop existerar inte i deras värld.

2003-07-31, 08:18
Svar #3

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4024
  • Senast inloggad: 2020-03-26, 16:04
    • Visa profil
Det var kanske därför de skulle reagera på ordvalet (kopplingen att kalla namnbyte för något med dop)?
 
Inte bara namnen på personerna blir förvirrande utan även benämningen av termerna vi använder för de olika namnen. Jag kollade lite i Furtenbachs Släktforskning för alla (däremot orkar jag faktiskt inte läsa genom alla inlägg på annat håll på Anbytarforum för att se efter om definitionerna fanns). Furtenbach skriver att namnen Eriksson, Andersson eller Nilsdotter [...] var inte egentliga familjenamn (min fetstil), utan s.k. patronymikon. I Henrik Anderös Ordbok för släktforskare definieras patronymikon som tillnamn. Ingen av dem använder efternamn (inte heller för annat än patronymikon).
 
SAOB [Internet] har följande definitioner, som är lite av cirkeldefinitioner.
 
Patronymikon BRUK (person) namn l. beteckning som anger härkomst (på fädernet).
 
Familjenamn BRUK (ärvt l. ärvtligt) namn vilket betecknar en person ss. tillhörande en viss familj l. släkt, släktnamn, efternamn, tillnamn; motsatt DOP-, FÖR-NAMN (finns även en betydelse om inom en familj l. släkt vanligt förnamn).
 
Släktnamn om ett (från fädernesidan ärvt) namn som bärs av personer tillhörande samma släkt, familjenamn, efternamn; motsatt: dopnamn, förnamn;
 
Nätversionens definition av efternamn är lite svårläst (formateringsfel?) så jag är inte helt säker på att sista delen ska med
 
Efternamn ETYMOLOGI: [till EFTER- 8; bildat i senare tid efter mönstret av o. i motsättning till det vida äldre FÖRNAMN, möjl. under påverkan av d. efternavn]
 
0)  
 
familjenamn, tillnamn.
 
Det går ännu inte att slå upp Tillnamn.
 
Oavsett vad det kallas, så anges olika namn efter förnamnet på våra anfäder i olika originalkällor - vid olika tider, för olika ändamål eller för att de faktiskt slutade använda ett namn och valde/tilldelades ett annat.  
 
I ens egen forskning och i andrahandskällor kan det därför bli gissningar eftersom man kanske inte sökt allt upptänkligt material om personen och fått med alla varianter, eller inte följt personen genom livet som vuxen (om sidolinjerna). Att då använda ett patronymikon om det aldrig skrevs ut i källorna är kanske fel, men det är ju också lika fel att gissa att de behöll familjenamnet/släktnamnet om de faktiskt inte gjorde det (som jag skrev så har åtminstone jag stött på att man släppt det namnet och endast använt ett patronymikon, det förekommer faktiskt på sina håll i mer än en familj, likväl som man blev många Andersson så blev man kanske många med det släktnamnet!).
 
Ett dataprogram med fler namnfält vore givetvis bra, men det blir som med mycket annat aldrig bättre än den som använder det (jämför källhänvisningsdiskussionerna), och utdrag till en databas är fortfarande en förenkling.
 
Hälsningar,
Eva

2003-07-31, 18:20
Svar #4

Utloggad Jojje Lintrup

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1204
  • Senast inloggad: 2014-12-16, 14:51
    • Visa profil
Etymologi är himla svårt, eller vad säger ni andra?! Språket utvecklas nämligen hela tiden, och det som betydde en sak igår, betyder något annat idag.
Detta gäller i synnerhet namnbruket.
För det är ju faktiskt ett faktum att namnbruket var olika i de olika samhällsklasserna i Sverige fram till det förra sekelskiftet, då den nya namnlagen togs och det blev omodernt att bruka patronymikon. Vi ser dessutom förändringar idag, som töjer ännu mer på synen på tillnamnen, fr.a. kvinnors bruk av att lägga till mannens släktnamn (både framför eller) efter sitt släktnamn. Ibland får det komiska konsekvenser, som när Marie-Louise Fuchs först gifte sig De Geer, sedan Bergenstråhle, behöll bägge namnen långt efter dess att hon skilt sig från männen, och slutligen gifte sig med Gösta Ekman, varvid hon raderade namnraden och tog det enkla Ekman.
Och inte blir det enklare när vi nu går in i nästa etapp, som innebär att makarna i jämställdhetens namn () väljer det mest originella släktnamnet som familjens. Alltså inte alls självklart mannens efternamn som gäller!
En del mår dåligt av det, för det stör deras ordningssinne. Men mig kvittar det, namn är ändå bara namn - och namnbruk har alltid ändå varierat från tidsålder till tidsålder. Synd bara att det finns så många som inte kan acceptera den oordningen!

2003-08-01, 12:29
Svar #5

Utloggad Arne Sörlöv

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 667
  • Senast inloggad: 2020-06-01, 04:56
    • Visa profil
    • arne.sorlov.com
Käre Jojje. Barn som får patronymikon saknar de verkligen efternamn? T ex en kusin till mig som har patronymikon, saknar han efternamn? I varje fall inte om man får tro RSV. Jag vill hävda att det finns en tendens att lite för ofta tilldela folk släktnamn som de aldrig har burit.
Mvh Arne

2003-08-01, 18:05
Svar #6

Utloggad Jojje Lintrup

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1204
  • Senast inloggad: 2014-12-16, 14:51
    • Visa profil
Nej, käre Arne, patronymikon bör nog inte betraktas som efternamn, utan som ett tillnamn. Men allt är ju relativt... Det är ju inte förbjudet att betrakta det som ett efternamn!
Själv vill jag ogärna använda ordet efternamn för personer som levde före 1900-talet, utan bara använda begrepp som släktnamn. Annars är det lätt att det blir missförstånd. Begreppet efternamn svävar ju lite, liksom ordet familjenamn (som jag tror är hämtat från engelskans family name).
Jag tror faktiskt att det skulle vara bra om släktforskare kunde utarbeta en standard för vad man ska kalla de olika varianterna av tillnamn, vi har ju lyckats få folk att skilja på begrepp som antavla och stamtavla, vilka är lätta att förstå idag. Dock förekommer flytande begrepp som t.ex. släkttavla (vad är det?), som åtminstone jag inte begriper.
Riktig ordning tror jag dock inte att det någonsin blir, och det är väl ganska sunt tycker jag. Språket ska leva och ändras hela tiden! Därför är jag också motståndare till dialektvårdare och franska myndigheter som gör sig löjliga i sin iver att försvara någonting som redan har dött.

2003-08-04, 23:42
Svar #7

Micke Stigsson

Jojje, en släkttavla är väl en antavla eller stamtavla som man har ramat in och hängt upp på väggen.

2003-08-05, 12:08
Svar #8

Mikael karlsson

Ja eller så har man la klantat sig i sin släktforskning

2004-11-03, 09:08
Svar #9

Margareta Modén

Jag har läst någonstans angående namngivning i norra Klarälvdalen att prästerna och andra i lite högre ställning valde att ge flickorna sitt patronymikon medan pojkarna fick släktnamnet. Detta skulle vara av den anledning att de lättare skulle kunna bli gifta med de män som fanns tillgängliga på plats. Man ville helt enkelt att de skulle smälta in och få ett bra liv. Pojkarna hade förutsättningar både till egen försörjning och till resande och studerande. De kunde därmed lättare träffa en tillkommande i sin egen samhällsklass och behövde inte dölja sin härkomst. Jag tycker detta verkar vara furnuftigt och köper gärna en sådan förklaring.

2004-11-03, 13:31
Svar #10

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
- Men det gör knappast jag. Vad skulle det ha för betydelse inom socknen eller i den närmaste omgivingen om prästdöttrarana (och de med dessa socialt likställda) hade för namn. Alla visste ju naturligtvis vilka prästens döttrar var i alla fall. Dölja sin härkomst? - Hur skulle de kunna göra det i en liten ort där alla visste allt om alla och där den sociala kontrollen var stor? Och varför skulle de överhuvudtaget dölja något? Jag hänger jag inte alls med i resonemanget om att smälta in. En präst hade ju en relativt hög och ansedd social position, och hans döttrar ansågs naturligtvis som synnerligen goda partier. Jag är säker på att mängder av bondsöner skulle tycka att det skulle vara ett rejält socialt kap att lyckas gifta sig med en prästdotter, och därmed få en chans att höja sin egen sociala position, och det ordentligt. Den som i stället brukade måna om att döttrarna inte gifte ner sig och orsaka messallianser, var ju prästen själv, som inte sällan fick gå in och kväva dylika tillbud redan i sin linda. Han var tvärtom naturligtvis angelägen om att döttrarna skulle göra goda giften, t.ex. med andra präster, eller varför inte med någon officer, kanske t.o.m. adlig. Man strävade ju i regel uppåt, sällan nedåt.  
 
Det finns dock några få perioder i Sveriges historia, när såväl adels- som prästdöttrar, ibland tvangs att gifta ner sig, med bönder eller bondsöner, och det var efter några av de krig, som landet drabbats av, i synnerhet trettioåriga kriget och de karolinska krigen, kanske främst Carl XII:s. I vissa trakter uppstod nämligen av detta skäl då stor mansbrist.
 
Dessutom tror jag inte att döttrarna fick patronymika och sönerna fick släktnamnet. Ståndspersoner hade nämligen, åtminstone om det är 1600- och 1700-talen vi talar om, både patronymikon och släktnamnet, oavsett vad som vid enstaka tillfällen råkar stå i kyrkböcker och andra handlingar. Vid nästa tillfälle man i handlingarna råkar på samma person kan det nämligen stå annorlunda.
 
Så nej, jag tror inte på förklaringen.

2004-11-03, 21:19
Svar #11

Margareta Modén

Hej Carl-Fredrik,
 
du har så rätt i dina synpunkter men jag sa bara att jag läst detta någonstans. Att det faktiskt var så att söner och döttrar hade olika namn i familjen kommer man inte ifrån. Men detta måste ju ha varierat över landet. Den del av Värmland som detta gällde hade ju fortfarande på 1800-talet inte körbara vägar och var relativt isolerade. Sedan behövde ju inte hela landets präster vara högdragna av sig. Släktnamn är kanske inte heller något som man såg sig ha. Frågan är om inte vi i nutid gärna klämmer i med ett släktnamn där man vid den tid det gällde inte brukade detta själva. Detta gällde dessutom 1700-talets slut. När det gäller husförhörslängderna så är ju dessa kyrkans handlingar och där påverkade nog den verksamme prästen vad som skulle skrivas. När det gäller sönerna så kanske dom inte fick släktnamnet utan tog sig det.  
En bondes sociala status var ganska hög i samhället och det är inte sagt att prästen på något sätt ansågs finare i just den trakten. Högfärden kan mycket väl ha varit i bondeståndet och ekonomiskt rörde sig inte prästerna i de övre skikten.

2004-11-03, 21:22
Svar #12

Utloggad Agneta Prestberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 164
  • Senast inloggad: 2019-10-12, 13:44
    • Visa profil
Hej Margareta!
Nej jag tror inte heller att det var så.
Jag har mycket präster i min släkt.  
Om fadern hette Rydelius fick sönerna heta så och döttrarna fick heta Rydelia.
Samma med Gelsenius - Gelsenia.
Ibland stod det även patronymikon före släktnamnet.
Mvh Agneta

2004-11-03, 22:50
Svar #13

Margareta Modén

Hej Agneta,  
 
givetvis var det inte så i alla fall men just i det här fallet jag refererar till och till det jag läst om trakten så var det så här. Jag hörde dessutom av en annan forskare som rört sig i samma trakt en liknande namngivning, så sent som för några veckor sedan. Jag tror inte alls på någon form av självklarhet när det gäller efternamn, det vore att göra människan väldigt enkel tycker jag. Latinisering i all ära men hade man ett bra namn redan så behövde man inte latinisera det. Som Carl Fredrik mycket riktigt påpekade så varierar namnen i olika källor. Att släktnamnet tappas bort i hanteringen helt tror jag inte, men bruket av det kanske inte var givet.

2004-11-04, 12:56
Svar #14

Utloggad Anita Hjorth

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 247
  • Senast inloggad: 2013-05-25, 16:07
    • Visa profil
Margareta, det vore intressant att titta på det här. Vilka socknar talar du om?

2004-11-04, 15:47
Svar #15

Margareta Modén

Agneta,
 
För att kunna svara på det helt och fullt måste jag komma på var jag läst detta påstående någonstans. I mitt fall rör det sig om Dalby sn i Värmlands län och det kan så vara för den andre släktforskaren med. Där rörde det sig inte om en präst utan någon annan med fint släktnamn. Släktnamnet bars inte av barnen och mannen var inte soldat. Om det gäller fler socknar i norra Klarälvdalen vet jag inte. Däremot finns en skröna (det brukar vara en viss korn av sanning i skrönor) att Ovansjöbygdens bönder, i Dalby sn, var stolta och kände sig för mer än adeln och annat fint folk. Något som jag faktiskt också mycket väl kan tänka mig.

2004-11-04, 15:49
Svar #16

Margareta Modén

Förlåt Anita jag tittade lite för snabbt på namnet.

2006-12-17, 13:08
Svar #17

Stefan George

Hejsan,
 
jag undrar vad kan betyda ändelsen mar, som tex i Vidmar, Radmar etc då det förelkommer i svenska efternamn - oftast tagna?
 
Tack på förhand
 
Stefan

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna