Äldre inlägg (arkiv) till 2001-08-03

[Niclas Rosenbalck]

Namnet Vidrik förekommer bland resande.  En ny debatt om personer med detta förnamn kanske skulle var på sin plats. Är de alla besläktade?
 
I Ör sn, Kronobergs län, i Småland finns en flicka som 1742 den 6 maj döpts till Wederica (född 28 april 1742). Är detta en feminin form av Vidrik? Eller är det så att Vederika är en annan form av Fredrika? Denna Wederica Fredriksdotter var dotter till Fridrich Rask ohh Ingrid Pehrsdtr i Silfwatorp, Ör sn. Faderns yrke anges ej.
Mäster Friedrich Rask ohh Ingrid Persdtr i Silfwatorp får sedan en son Jacob Friedrich f 1744 9/2 och döpt 12/2 1744.  
Är detta resande eller har slumpen varit framme med namnlikheten?

[Wilhelmine]

Fra Norge Vidrik Pehrsson f og død i Lesja 1738
Far Pehr hesteskjører(valakkare)
 
Det er også en i Sverige Vidrik Grippenfeldt

[Gudrun Nielsen]

Jag vill gärna veta mera om Vidrik Grippenfeldt, var det möjligen den Vidrik G. som dog i Huddunge i Sverige i början av 1800-talet? Jag har dåligt med uppg. om honom men tror att han möjl. finns i utkanten av mina anor.

[Pehr Hedenqvist]

Jag har följande Vidrik i min databas, vilka de flesta är resande och en del släkt med varandra:
 
Vidrik Mårtensson, f 1869 i Stora Råby (M), son till M Vidriksson och sonson till Vidrik Kristiansson, f 1799 i Dalby.
 
Nattman Vidrik nämnd som far till Brita Stina Vidriksdotter, farmor till Vidrik Brolin, f 1831 i Södra Mellby (L).
 
Nattmannen Vidrik Hansson, f 1757 i Barsebäck, son till nattmannen Hans Jakobsson Dyring.
 
Vidrik Larsson, f 1819 i Torrlösa, son till nattmannen Lasse Claesson och Gunilla Karström.
 
Ryttare Vidrik Bolvig (nämnd på annan plats i Anbytarforum), g 1750 i Laholm.
 
Jag undrar också vart namnet kommer ifrån. Ibland används det omväxlande med namnet Didrik.

[Anders Berg]

Jag har funderat på namnet. I Rötters namnlista (också i SfÅ 1999) har namnet förts samman med Vidik, som förekommer bland bergsmanssläkter och i några prästsläkter i Mellansverige. Men är verkligen Vidrik en variant av Vidik? I så fall borde Vidrik vara den äldre formen och r-et fallit bort i Vidik.  
 
Leden -rik 'mäktig' är mycket vanlig i germanska namn, t ex Fredrik, Henrik, Erik och Rikard. Problemet är att jag inte tycker det finns några andra exempel bland dessa namn där -r- fallit bort! Varför skulle det då falla bort i just Vidik?

[Gabriel Wallgren]

Kort reflektion:
Är inte Vidik en variant av Veddig/Veddick, känt från bl a tullnärssläkten Borg (ursprungligen från Norrköping).
Vidrik torde därfär vara av annan stam än det snarlika Vidik.
Intressant ovan tyckte jag var den feminina formen Vederika.

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Jämför mitt inlägg om namnen Kennert och Rogert. Kan det inte röra sig om en utveckling av samma typ, där ett namn med en mindre vanlig ändelse, som kanske uppfattats som ofullständig, har anpassats till ett mer bekant mönster.
 
(Se Anbytarforum > Språk, ord och namn: Personnamn > Förnamn > Kennerth - ja, med R! - och Rogert , http://aforum.genealogi.se/discus/messages/1063/16547.html?976388005 )

[Håkan Skogsjö]

En direkt motsvarighet till Vidrik > Vidik är väl Didrik > Tidik, också det är belagt i Bergslagen liksom Vidik (båda meddelade av Torsten Berglund). Sedan finns ju smeknamn typ Henika av Henrik, där bokstaven r också fallit bort. Så tills vidare tror jag nog att Vidrik/Vidik är samma namn. Däremot är jag inte övertygad om att huvudformen i förbundets namnlista bör vara Vidik, bättre är nog den ursprungligare formen Vidrik, medan Vidik snarast är en smekform som uppstått i Bergslagen (eller finns belägg också från andra håll?).

[Anders Berg]

Att Didrik och Tidik skulle vara samma namn verkar i alla fall inte Sveriges Medeltida Personnamn hålla med om. Under namnet Didrik (Thideric m fl) behandlas inga belägg av Tidik utom under anmärkningar på slutet med hänvisning till uppslagsordet Thidike. Utmärkande för alla belägg av Didrik är att r-et måste vara med. Det vore intressant att höra Torsten Berglunds synpunkter. Kan det vara en lokal sammanblandning av dessa namn i Bergslagen?

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Åtminstone som släktnamn förekommer Weddeke i Nordtyskland. Förutsatt att detta ursprungligen är ett förnamn eller är avlett av ett sådant, kan det ju vara en kortform av något längre namn (som Weddekind) eller ett kortare namn med ett diminutivsuffix [-ke]. Jag kan kolla detta i morgon.

[Håkan Skogsjö]

Kanske har Rikard Hornby svaret på Anders Bergs fråga i sin bok Danske personnavne. Där nämner han namnet Thideke som han uppger vara en tysk diminutiv till namn av stammen Tiuda- 'folk'. Didrik är ett tyskt namn som är sammansatt av orden 'folk' och 'mäktig' (alltså samma förled som ingår i Tidik). Således bör Tidik kunna vara en kortform av Didrik, men också för andra namn med förleden Tiuda-. När det gäller Bergslagen torde Tidik dock i praktiken vara kortform för just Didrik, eftersom några andra namn med samma förled knappast förekom där. Det vore intressant att höra om Torsten Berglund känner till personer i Bergslagen som omväxlande skrivs Didrik/Tidrik och Tidik.
 
Samma bör kunna gälla Vidrik/Vidik. Vidrik är en sammansättning av ord för 'skog' och 'mäktig', och Vidik borde då kunna vara en diminutiv för namn på Vid- 'skog'. I Sverige torde det dock i praktiken innebära att Vidik är en variant av Vidrik. Men också här gäller att det vore intressant med belägg där en och samma individ kallas både Vidrik och Vidik.
 
Jag flyttar nu denna diskussion från Etniska grupper till Språk, prd och namn, där den rätteligen hör hemma.

[Urban Sikeborg]

Namnet Vidik/Vidrik förekom på hemmanet Losjö nr 1 i Norrala socken i Hälsingland under första hälften av 1600-talet. Knekten, sedermera bonden, Vidik Larsson nämns oftast med just den namnformen. Men jag har vid en snabb, rätt slumpartad genomgång av sjutton omnämnanden mellan 1610 och 1635 kunnat konstatera att han nämns som Vidrik sju gånger av dessa. Sonen Per skrivs senare med patronymikonet Vidriksson.
 
Det verkar därför som om man åtminstone i denna bygd uppfattat Vidik och Vidrik som synonyma namnformer.

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Enligt E. Förstemann, Altdeutsches Namenbuch, 1. Bd. Personennamen (2. Aufl., Bonn 1900), sp. 1572, finns ett namn Vitiric, Widerich etc. belagt från folkvandringstid och karolingisk tid, bl.a. som namn på en västgotisk kung. Widricus nämns även som variant under namnet Wideger. Förstemanns lexikon omfattar tiden till 1100.
 
Det nyaste tyska förnamnslexikonet som jag har kunnat finna, W. Seibicke, Historisches Deutsches Vornamenbuch (1-, Berlin & New York 1996-) har ännu inte utkommit längre än till bd 3 (L-Sa, 2000).  
 
Släktnamnslexika tycks det finnas betydligt fler av än förnamnslexika, och av varierande kvalitet. Namnet Wedeke, som jag nämnde ovan, är avlett av ett likalydande förnamn och anses som variant av Wedekind. Se t.ex. J. K. Brechenmacher, Etymologisches Wörterbuch der Deutschen Familiennamen, 2. Bd (Limburg a. d. Lahn 1960-63). Något släktnamn liknande Vidrik (Widerich, Wiedrich, Wederich etc.) har jag inte kunnat finna.

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Tilläggas bör kanske att det inte är så konstigt om ett namn som Widrich (eller liknande) har haft svårt att överleva i tyskan, även om det i och för sig finns många märkliga personnamn i både tyska och andra språk. Att ett namn som Vidrik kan uppstå på svensk mark som en hyperkorrigerad form av ett Veddik/Vidik [

[Anders Berg]

Jag är inne på samma tankegångar som Jonas. Bara för att namnet Widerich bars redan av en västgotisk kung så behöver namnet inte ha en rätlinjig historia fram till våra sena tiders resande Vidrikar. Urbans exempel var intressant. Det faktum att Vidik Larssons son kallas Per Vidriksson kan tyda på att namnet Vidik (Vidike, Veddick osv) på det lokala planet upplevts som alltför märkligt och hyperkorrigerats efter mer välkänt mönster analogt med t ex Hindrik.  
 
Faktum är att det är lite frestande att sammanställa den knektson Per Vidriksson som Urban nämner med några av de Vidrik som är kända i resandesammanhang. Det förekommer nämligen ofta i kombination med namnet Per. Jfr Wilhelmines inlägg den 13 februari, och inlägg under Etniska grupper - Resande i Jämtland. Till detta kommer ett belägg jag har från Norra Vrams dödbok 1726 8/1: Begrovs en främmande soldats barn vid namn Wedrich Persson.
 
Det vore intressant att få vetskap om vad Sveriges Medeltida Personnamn har om namnen Vidik och Vidrik (opublicerat).

[Birte Boström]

I en sägen nedtecknad i mitten av 1600-talet av prästen Povel Nilsson på Ivön,förekommer en smed Vidrik. Jag kan inte komma ihåg källan, eller hela sägnen, men det hade något med Villands häradsvapen att göra. Kanske finns det någon annan som vet.
 
Hälsningar från Birte

[Björn Spångberg]

Intressanta etymologiska resonemang som förts här ovan!
Apropå namnet Vidrik bör nämnas att Vidrik Verlandsson är känd som hjälten i flera nordiska fokvisor.Vidrik var en av kämparna hos Didrik av Bern och blev särskilt ryktbar genom sin segerrika tvekamp med Långben Rese. Han uppges vara en från den medeltyska balladdiktningen lånad sagofigur och kallas i den nordiska Didrikssagan för Vidga (d:et i Vidga ska vara den bokstav som motsvarar ett tonande d eller th, som i isländskan)och är enligt encyklopedin väl identisk med den östgotiske hjälten Vidigoia. Han dyker senare också upp i Volundssagan, där han gjorts till son av smeden Verland, d v s Volund och kungadottern Bodel.
Källa:Svensk uppslagsbok och Nordisk familjebok.
Mvh
Björn

[Anders Berg]

Denne sagogestalt Vidrik Verlandsson måste ha varit en känd figur för dom som döpte barn till Vidrik. Det visas av att namnet Verlandsson åtminstone ett par gånger används som förnamn av resandefolk.  
 
Husaren och förtennaren Widrich Hallbergs son 1824 23/7 i Brönnestad sn döps till Calle Verlandsson och volontären, korpralen och hästhandlaren Clas Gustav Lindgrens son 1807 18/4 i Ramdala sn döps till Vidrik Verlandsson. I förnamn! Finns fler exempel?  
 
Uppenbarligen har Didriksagan haft en viss betydelse för denna grupp, och det förklarar kanske också att de stundtals använde namnen Didrik och Vidrik på samma person.

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Det är ju intressant om namnet har en litterär förlaga. Då tycks det ju vara det gotiska namnet som är ursprunget, trots allt. Dessutom är det ju kulturhistoriskt mycket intressant. Frågan är förstås om denna namnform alltid har samma ursprung. Kan kopplingen till sagogestalten Vidrik Verlandsson vara sekundär, efter att namnet uppkommit på annat sätt?

[Ulf Berggren]

I avvaktan på Torstens ev. svar om Bergslagen kan jag meddela att det åtminstone förekommer i Östergötland att samma individ omväxlande skrivs Didrik och Tidik (närmare bestämt på Vikbolandet).

[Anders Berg]

Vad sägs om namnet Voldidrik? Jag hade aldrig sett det innan jag gjorde några sökningar på Lennart Bergs CD över kyrkböcker i Färs härad (Skåne). I Vollsjö och Tolånga finns det en släkt (antar att det är en släkt) som använder namnet på 1700-talet och in på 1800-talet, med stavningar som Voldidirik, Woldiedrik, Voldiedric och Woldiedrich.
 
Har någon stött på det på annat håll? Det skulle ju kunna vara ett ytterligare möjligt ursprung för namnet Vidrik.

[Bo Lindwall]

Anders senaste fynd gör att jag kommer att tänka på att flera resande använde namnkombinationen Wolf Didrik som kanske, eller kanske inte alls, har med ovanstående namn att göra. En Wolf Didrik Gustaf Lindgren föddes 17/12 1777 i Södra Åsum sn och en Wolf Didrik Gustaf Sommar föddes 21/4 1813 i Korsberga sn.  
Att de resande hämtade inspiration från äldre nordisk sagodiktning när det gällde namnval finns det fler exempel på än Vidrik Verlandsson, så blev t.ex. namnet Angantyr ett populärt namn bland resande i hela landet under senare delen av 1800-talet.  
Den tappre Roland har också lånat sitt namn till en del resandebarn, detta under senare delen av 1700-talet.  
Namnet Vidrik var ju populärt bland de resande redan under förra hälften av 1700-talet men om man tänker på att de resandes förfäder under 1600-talet ofta tjänstgjorde i svenska arm?n, som Etzler visat, så kan kanske generalen Ludvig Wierich Lewenhaupt (1622-1668) ha varit en inspirationskälla?

[Birte Boström]

Hovjägmästare Wulf Didrik von Stoisloff innehade Vollsjö sätesgård, jag tror det var omkr. 1670.
Någonstans i mina anteckningar har jag denna uppgift. Likaså har jag läst en släktutredning där han förekommer. Kanske i Släkthistoriskt forum, men vilket nummer och år?
 
Hälsningar från Birte

[Birte Boström]

Det är nog illa ställt med en, när man tillbringar lördagkvällen letande i pärmar och böcker och nu ger jag upp. Jag fann dock Välb. Överjägmästaren Wulfdidrich von Stoisloff i Ystad Kämnärsrätt d.16 jan. 1683.
 
Hittade också en Salig Arrendator på Hunnestad gård vid namn Otto Petersson Wiedrich,för vilken
skifte skulle hållas d.16 juni 1690. ( Ljunits häradsrätt 1690 d.23 maj. Ren.domb.)
Hälsn. från Birte

[Olle Elm]

Överjägmästaren över Skåne, Halland och Blekinge, samt svensk hovjägmästare i Pommern, Wolf Diederich von Stoisloff (1620-1685) nämns i artikeln Om Maria Watz och hennes bakgrund, SlfÅb?98, samt givetvis i Samzelius, Jägeristaten.
Och tillbaka till namnet Vidrik. I diskussionen ovan får jag ett intryck av att namnet/stavningsvarianten Vidriks ursprung söks i Sverige. Det kan väl därför vara intressant att konstatera att Vidrik verkar vara ett icke helt ovanligt namn i dagens Estland.

[Anders Berg]

Birte och Olle! Där har vi säkerligen förklaringen till namnet Voldidriks förekomst i Vollsjö. Det troliga är nog att den gode Wulf Diederich (eller hans namne till son) umgicks en del med lokalbefolkningen, inte bara med sin hustru. Detta med tanke på hur strikt namngivningen var styrd i Skåne bland allmogen vid denna tid. Man uppkallade inte sina barn efter höga potentater, såvida inte dessa tillhörde släkten.  
 
Olle, du skriver i SfÅ 1998 att von Stoisloff i sitt äktenskap med Augusta von Dessin hade fem barn, men nämner bara tre. Blev någon av barnen kvar i Vollsjö?

[Olle Elm]

Anders och Birte,  
Fortsätter Wolf Diedrich-delen av denna diskussion under von Stoisloff, Ointroducerad adel, och hoppas att den ursprungliga diskussionen om namnet Vidrik fortsätter här.

[Anna May Vesterberg-Jansson]

Gudrun!
Är den Vidrik du söker den samma som dog 1803.
I Sisselbo Eriks Huddungeböcker del 3 står: Avskedade dr...... (svårläst) Ludvig Grebbenfeldt 95år Lungsot död i Mårtsbo. Bara en parentes och eftersom detta är avskrift av dödsboken kan något blivit fel.
mvh

[Torsten Berglund]

Beträffande förnamnen Vidik och Tidik, som tidigare diskuterats under denna rubrik, så har jag närmast i mitt forskningsmaterial från Dalarna uppfattat dem som varianter av Videke och Tideke, av vilka i alla fall det sistnämnda förekommer i Dalarnas bergslager på medeltiden. T.ex. var Tideke (Tidechinus) Petersson en av många tyskättade bergsmän som var verksam vid Kopparberget under medeltiden (nämnd 1350-1376). Andra exempel på tyska förnamn bland bergsmännen i Kopparbergslagen under medeltiden är Gereke och Evreke. I Svenskt Diplomatariums huvudkartotek finns ett 80-tal belägg för namnet Tideke. Det tycks inte ha använts omväxlande med namnet Didrik för samma personer och formen Tidrik saknas helt. Namnet Videke/Vedeke är mer sällsynt under medeltiden och  förekommer endast med ett par belägg i diplomatariets huvudkartotek. Men Vidrik/Widerich lyser å andra sidan helt med sin frånvaro i huvudkartoteket.  
 
I Grangärde och Norrbärke socknar i Västerbergslagen levde namnen Vidik och Tidik kvar länge. I Grangärdes äldsta skattelängd från 1539 finns under Kyrkbyn Lasse Tidikasson och Olof Tidikasson och i Älvsborgs lösen 1571 finns i samma by Tidike Olsson. Dennes son Olof Tidiksson i Kyrkbyn, avled 1636 som länsman i Grangärde. Namnet Tidik finns även i grannsocknen Norrbärke: t.ex. nämndemannen Tidik Larsson i Västansjö (domboken 1615) och brukspatronen och förlagsmannen Tidik Gunnarsson (död 1713) i Västansjö, Norrbärke, släkten Wendelins stamfar. Vidare finns en Tidik Olofsson i Narvgården i Hagge, Norrbärke sn (död 1666) som var farfar till bröderna Vidik och Tidik Olofssöner i Hagge. Sammanlagt har jag ett tjugotal belägg för olika personer med namnet Tidik som förnamn eller ingående i patronymika från Norrbärke och Grangärde under 1500- och 1600-talet. Förutom stavningsvarianterna Tidik – Tidick – Tidich – Tidicke – Tidiche – Tidika etc, har jag också träffat på stavningen Tidig, men aldrig namnformen Tidrik/Didrik. Mina noteringar är mestadels hämtade ur domböcker och kyrkböcker, endast sporadiskt ur skattelängderna.    
 
Äldsta belägget för namnet Vidik – Videke i Västerbergslagen är kyrkoherden Widichinus Johannis (Videke Hansson) i Söderbärke sn, nämnd från 1539, och sedan från 1545 i Munktorp sn. Han skall ha varit bördig från Grangärde – säkert är i alla fall att hans bror var bergsmannen Gosven Hansson i Hagge, Norrbärke. Från denne präst har namnet ärvts vidare bland hans ättlingar, bland annat i prästsläkten Harkman – Johan Olof Wallins morfar var gästgivaren Widich Harkman (1720-1762) i Malung sn och ärkebiskopens bror var kaptenen vid Dalregementet Carl Widich Wallin (1781-1816). Rikshistoriografen Johannes Widikindi (död 1678) var sonsons son till Widichinus Johannis. Se Svenska Antavlor IV:9 nr 249 (1999).
 
Men namnet Vidik levde också kvar bland allmogen i Västerbergslagen, särskilt bland ättlingarna till bergsmannen och nämndemannen Vidik Hansson i Norrvik, Grangärde sn, som dog 1628. Denne finns bl.a. omnämnd i Stockholms stads tänkebok 1620 16/10 i samband med ett arv (”Widich Hansonn uti Gränge sochn”). Sonssöner till honom var för övrigt kyrkoherdarna Widichindus Johannis Grangius (1600-1677) i Skultuna och Widichindus Petri Granagrius (1628-1680) i Nås. Oftast skrivs namnet Widich eller Widik i domböcker och kyrkböcker, någon gång också Widig (Erik Widigsson i Lernbo, Norrbärke, död 1674). Jag har emellertid aldrig träffat på namnformen Vidrik i dessa släkter. Prästernas latiniserade namnformer tyder också på att det inte rör sig om namnet Vidrik utan om en kortform av namnet Wedekind (se Jonas Kuschners inlägg 26/2 2000).  
 
I telefonkatalogens Ludvikadel  (1996) finns en person med efternamnet Vidigsson. I Sveriges dödbok 1950-1999 förekommer 11 personer med efternamnet Vidiksson, samtliga med anknytning till Ludvika – Grängesberg, och 12 personer med efternamnet Vidigsson, varav de flesta har dalaanknytning. Fyra män i Sveriges dödbok har förnamnet Vidik – tre av dem är födda i Dalarna varav en tillhör prästsläkten Harkman. Förnamnet Vidrik däremot, saknar anknytning till Dalarna – tre män har förnamnet Vidrik i Sveriges dödbok, en är född i Estland, en i Östergötland och en på okänd ort – och två män har efternamnet Vidriksson, båda födda i Skåne. En tydlig geografisk skillnad föreligger alltså mellan beläggen för Vidik och Vidrik.
 
Sammanfattningsvis: I Dalarna verkar inte namnen Vidik och Tidik ha använts synonymt med Vidrik och Didrik/Tidrik, utan är tydligen varianter av Videke (från Wedekind) och Tideke som sannolikt inkommit till bergslagen med tyska bergsmän och handelsmän under medeltiden. Avsaknaden av namnen Vidrik och Tidrik i det medeltida källmaterialet och det faktum att namnen Tidik och Didrik inte generellt verkar används synonymt för samma person under medeltiden, tycker jag styrker att Tidik och Vidik inte bör sammanföras med de i det svenska språkområdet senare upptagna namnen Tidrik, en stavnings- och uttalsvariant av Didrik?, och Vidrik. Om det sistnämnda namnet kan härledas från det gotiska namnet Widerich eller om det är en stavningsvariant (hyperkorrigering?) av Vidik, är jag inte rätt person att avgöra. Regionala skillnader i bruket av namnen Vidik och Vidrik verkar också föreligga att döma av beläggen från Sverige dödbok.  
 
Torsten Berglund

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Ett ganska tidigt belägg från Norge: I Jo Rune Ugulens artikel Bidrag til slekts- og personhistoriske utgreiinger i Sogn. I. Kring Amla-godset i Sogndal, NST 36 (1998), s. 235ff, förekommer en Viderik Torbj?rnsson, sokneprest i F?rde i Sunnfjord, d omkr. 1628.
 
Inte medeltida, men åtminstone samtida med Urbans hälsingebönder. Det tycks ju också som om några av de tidigaste resande Vidrikarna hade norsk anknytning. (Se Wilhelmines inlägg den 13/2 och Kurt Nordman den 14/1 under Etniska grupper: Resande: Resande i Jämtland.)